Byggekonomi

I skillnaden mellan pris och kostnad ligger entreprenörens vinst. Den styrs mycket av tillgång och efterfrågan. Det mest lönsamma för byggherren är därför att bygga i lågkonjunktur. Kostnaden påverkas starkt av vilka lånevillkor man kan få. Kostnader för det färdiga huset utgörs av driftkostnader, som innefattar värme, el, vatten och sophantering. Gäller det ett flerbostadshus tillkommer kostnader för fastighetsskötsel, personal, administration och städning.

Men att bygga ekologiskt är inte förbehållet en liten medveten, välbärgad elit utan kan tillämpas på såväl slott som koja.

• Bygg helst i lågkonjunktur.
• Se över dina materialval och din materialleverantör.
• Välj bort dyra material. Furu och linoleum är lika sunt som ädelträ och granit.
• Flyttbara köksskåp i helträ istället för fast köksinredning kan spara mycket pengar.
• Självbyggeri och användning av billiga eller gratis material, som halm eller lera, kan vara ett alternativ för den som har begränsad ekonomi men gott om tid.
• Återanvänd gärna byggmaterial.
• Bygg kompakt och yteffektivt.

Många lever med föreställningen att ekologiskt byggande alltid innebär en merkostnad. Det stämmer inte. Istället går ett ekologiskt och ekonomiskt tänkande ofta hand i hand. Ekonomi betyder  ju att hushålla med knappa resurser. Tänk långsiktig hållbarhet istället för kortsiktig besparing. Det blir i längden också mer ekonomiskt och innebär t.ex. mindre renoveringskostnader. Ett massivt trägolv kan slipas om många gånger till skillnad från ett billigare laminatgolv, som bara håller ett visst antal år och sedan måste bytas ut. Plastgolv eller köksskåp av spånplattor är andra underhållsomöjliga produkter som blir dyrare i långa loppet.

Bygg finansiellt sunt

I skillnaden mellan pris och kostnad ligger entreprenörens vinst. Den styrs mycket av tillgång och efterfrågan. Det mest lönsamma man kan göra som byggherre är därför att bygga i lågkonjunktur. Att undvika lån med höga räntor är ett annat sätt att minska den ekonomiska belastning som är förenad med bygget. Det kan man göra genom att ta lån i en räntefri bank eller bygga när räntorna är låga.

Bygg tätt och kompakt

Tomtpriserna utgör ofta en betydande del av den totala byggkostnaden, speciellt i storstadsområden och attraktiva kustområden. Att bygga tätt och markbesparande spar därför såväl pengar som natur. Det är också i linje med en hållbar, tät stadsplanering, i motsats till den utglesade, markförbrukande stadsplanering som tyvärr alltjämt dominerar. Ofta skapas härvid intressanta gatumiljöer och en fin rumslighet. Goda exempel kan hittas i den medeltida arkitekturen i t.ex. Visby eller andra hansastäder. Man bör naturligtvis säkerställa att ljusinsläppet blir acceptabelt. En kompakt byggnadskropp ger lägre byggkostnader och energiförbrukning än en med många vinklar och vrår. Ett hus byggt i vinkel kräver omkring 25 % större ytterväggsyta än ett kvadratiskt hus.

Spar in yta, välj flerfunktionslösningar

Trapphus, hallar och korridorer kan i dåligt planerade bostäder uppta så mycket som 20 % av hela boytan. Ett sätt att råda bot på detta kan vara att integrera olika funktioner — en matplats kan även vara genomgångsyta till ett annat rum, en trappa kan förläggas till vardagsrummet. Gästrum och arbetsrum kan integreras. Smarta möbler som sängskåp, dagsoffa m.m. kan också bidra till ett effektivt rumsutnyttjande. Öppna planlösningar ger större nyttjandeflexibilitet och kan göra att man spar in väggar, dörrar och ytskikt. Man måste dock komma ihåg behovet av avskildhet för de olika familjemedlemmarna. En egen arbetsplats, en sovalkov eller ett litet sovrum kan vara guld värt i den lilla lägenheten.

Spar in material- och konstruktionskostnader

Det finns en rad naturliga och sunda byggmaterial som ändå är prisvärda. Man måste inte använda sig av marmor, ädellövträ osv. Här följer några exempel på prisvärda byggmaterial.

Konstruktionsmaterial

Trä är ett förhållandevis prisvärt konstruktionsmaterial, speciellt om man köper det i färdiga element. Genom att träkonstruktioner är lätta spar man pengar på en minskad grundläggningskostnad.

Ler- och halmhus

Dessa byggmaterial är i det närmaste gratis men kräver istället en stor arbetsinsats. Läs mer under Lerhus.

Golvmaterial

Linoleumgolv, furugolv samt klinker är sunda och relativt billiga golvmaterial. Läs mer under Golv.

Isolering

Cellulosaisolering är ett ekologiskt lågprismaterial. Läs mer under Isolering.

Ytbehandling

Slamfärger (speciellt om man blandar dem själv), äggoljetempera, limfärger, ler – och kalkputs samt enkla papperstapeter är exempel på prisvärda och miljömässigt bra produkter. Läs mer under Färg, Puts/bruk och Tapeter.

Spara in på materialmängd

Förutom att välja kompakta husformer och öppna planlösningar kan man spara in på kostnaden för t.ex. ytbehandling genom att låta bli att putsa en tegelvägg — den är vacker nog som den är. Istället för tegel kan man välja kalksandsten som både är billigare och miljövänligare tack vare mindre energiåtgång vid tillverkningen. Om man avstår från att putsa kalksandstenen sparas ytterligare materialkostnad in. Träväggar kan också lämnas obehandlade.

Badrum

Avstå från att kakla badrumsväggarna upp till taket. Det spar in materialkostnad samtidigt som man får mindre problem med hög fuktmättnad och risk för långsiktiga fuktproblem (då kakel ju inte tillåter någon fuktvandring). Läs mer under Badrum.

Kök

I ett kök kan man spara in stora kostnader genom att avstå från en fast köksinredning. Ett kök inrett med flyttbra skåp och bänkar är betydligt billigare. Det kan lätt förändras och växa med de boendes ekonomiska möjligheter och behov.

Ekonomiska värme – och elsystem

En golvvärmeanläggning kostar mellan 30 och 50 % mer än vanliga värmeelement. Golvvärme reagerar dessutom långsamt och är därför inte är särskilt miljövänligt. Det är dessutom obehagligt för allergiker med uppvirvlande damm. Enkla, platta värmeelement utstrålar mer värme per ytenhet än andra elementtyper. En genomtänkt planering av värmesystemet är viktigt. Man bör lägga badrum, kök och eventuellt pannrum ovanpå eller bredvid varandra för att få kortast möjliga värmeledningar och mindre avkylning av varmvattnet. Även elledningar och elektriska installationer bör planeras noga. Ju kortare elledningar, desto lägre kostnader och mindre elsmog. Läs mer under Värme, Att välja värmesystem.

Återanvänd byggmaterial

Att återanvända taktegel, tegelstenar, virke, sanitetsporslin m.m. kan spara stora pengar.

Elementbyggande

Att bygga i trä kostar i genomsnitt 10 % mindre än att bygga i sten. Tack vare de tunnare väggarna får man 10 % större boyta per våningsplan än för ett stenhus. Såväl träregelhus som den framväxande tekniken med massivt träbyggande möjliggör rationell fabriksframställning, vilket sänker produktionskostnaden och därmed möjliggör en kortare byggtid. C:a 8 % av all arbetstid på en byggarbetsplats åtgår till att uppföra väggarna. I Tyskland har ett ekologiskt inriktat småhusföretag tagit fram ett tvåvåningshus i trä där har man samlat husets alla tekniska  grundinstallationer, d.v.s. uppvärmning, ventilation, vatten och avlopp, solvärmeledningar, elledningar och centraldammsugare, i en enda så kallad teknikvägg. Vid renovering kan sedan hela väggelementet lyftas bort och bytas på samma sätt som när man byter motor i en bil.

På den tyska marknaden finns färdiga byggelement av tegel och kalksandsten, åtminstone marknaden t.ex. bjälklag och väggar i tegel samt s.k Big Blocks av kalksandsten. Enligt beräkningar kan användandet av sådana element spara in ca 500 arbetstimmar, vilket motsvarar ca 60 % av byggkostanden. Färdiga murelement hanteras enklast med traktorlyftar och minikranar. I Sverige finns färdiga byggelement i massivträ och Träullit.

Det finns dock anledning att se upp med elementbyggande. Det gäller att välja miljöriktiga alternativ då färdigbyggda element ofta uppvisar klart sämre kvalitet än platsbyggda byggdelar, speciellt om de är konstruerade i lågprismaterial.

Självbyggeri

Som nämnts utgör arbetskraften en stor del av kostnaden. Ju större del av arbetet som kan utföras, desto mer pengar kan naturligtvis sparas in. Det kan dock vara lätt hänt att man överskattar sin förmåga och underskattar den tid som arbetet tar i anspråk. Om man själv ska bygga sitt hus får man tänka på att välja en konstruktionstyp som man kan klara av. Man ska alltid ha sakkunnig ledning och överlåta mer känsliga moment till en van byggare. Självbyggeri är vanligast vid uppförandet av egna hem eller i samband med beställning av ett färdighus. I det sistnämnda fallet handlar det ofta om att inreda en övervåning och att själv ta hand om t.ex. ytskikt som målning, tapetsering och golvläggning. Via SMÅA kan man få hjälp med självbyggeri. Sedan 1920-talet har de hjälpt egnahemsbyggare med allt från projektering till tidsplanering och ekonomi.

Självbyggeri är inte så vanligt när det gäller större flerfamiljsbyggnationer, men det förekommer. Man talar då oftast om medbyggeri. Arbetsinsatsen är då begränsad och styrs av entreprenören.

Boverkets byggkostnadsforum har i sitt arbete kunnat peka på ett antal exempel där bra bostäder byggts till en låg kostnad (c:a 13 000 kr/m²). Gemensamt för dessa projekt har varit att de genomförs av små och medelstora byggherrar som långsiktigt avser att äga och förvalta husen. Dessa bostäder har sedan kunnat hyras ut till en inflyttningshyra på mindre än 11 000 kronor per m² och år.

Finansiering

Man skall i god tid ta kontakt med de kreditinstitut som kan komma ifråga för bygget. Nybyggen lånefinansieras i regel i två steg. Etapp ett är ett byggnadskreditiv som löper under byggtiden — då detta är dyrt gäller det att bygget inte blir allt för tidsödande När huset är färdigbyggt placeras byggnadskreditivet om till ett bottenlån. Om man inte har tillräckligt med besparingar kan man också behöva ett topplån som löper under kortare tid (5-15 år) med en högre ränta. Räntebidrag och statlig kreditgaranti är styrmedel som använts för att stimulera bostadsbyggandet i vårt land.

Kostnaden påverkas starkt av vilka lånevillkor man kan få. Vissa banker kan ge förmånligare lån till miljöanpassade och sunda hus (SE-Bankens miljölån). Man kan också bospara och låna pengar i JAK (Jord, arbete, kapital) som bedriver en räntefri bankverksamhet. Lånen är alltså räntefria och du får heller ingen ränta på dina sparade pengar. På lång sikt är dessa lån ofta förmånligare än vanliga banklån även om det i skrivande stund( dec 2014) är räntefritt att låna på vanlig bank.

Vissa banker ger förmånligare lån (SE-Bankens miljölån) till miljöanpassade hus alternativt har det som förutsätnning för att bevilja lån( Ekobanken). Det finns också JAK-banken som lånar ut pengar räntefritt.

Stöd och bidrag

Om olika stöd kan man läsa mer i boken Statligt stöd till bostadsbyggandet, en sammanställning av regler för stöd till ny- och ombyggnad, skriven av Jan Olof Sjöholm och Rolf Westerberg (1999, Svensk Byggtjänst). Bidrag på miljöområdet kommer och går. I skrivande stund (2010) finns stöd för nya solvärmeanläggningar, konvertering från elvärme till annan värmekälla eller fjärrvärme samt bidrag till tilläggsisolering, radonbidrag m.m. Historiskt sett har bidragen inte alltid åstadkommit de önskade resultaten.