PFAS – en miljö & hälsoskandal med oöverskådliga konsekvenser

15 december 2024
Dricksvattenglas och en varningstrinagel som varnar för PFAS

Två saker är oändliga, lyder Albert Einstein berömda citat; universum och mänsklig dumhet. Men universum är jag inte säker på, tillade han. Idag skulle vi kunna lägga till en tredje sak – PFAS – som är oändligt och oöverskådligt med avseende på livslängd och skadeeffekter. PFAS -användningen är en gigantisk miljö-och hälsokatastrof – orsakad av människans oförmåga att dra lärdom av tidigare misstag, som DDT, asbest och Rochagil. Hur i hela universum var PFAS-skandalen möjlig? Hur kunde vi göra ett så sentida, ödesdigert och storskaligt misstag en gång till? Det är oförlåtligt och djupt tragiskt för alla de som drabbats.

Resultatet av skandalen är att människor på ett flertal platser runt om i landet nu tvingas dricka vatten med förhöjda halter av PFAS. På vissa ställen, som i Västerås, Gävle och Halmstad, är halterna kraftigt förhöjda. Allra värst drabbades invånarna i den lilla orten Kallinge, utanför Ronneby. I åratal drack de, utan att veta om det, vatten med skyhögt PFAS-innehåll – innan den kontaminerade dricksvattentäkten stängdes.

Utöver de sjukdomar många Kallingebor drabbats av och att behöva leva med en ständigt gnagande oro för framtida hälsoproblem, har de också fått utstå komplett förnekelse och avsaknad av ansvarskännande, såväl som stöd, förståelse och vilja till kompensation.

” Vi är faktiskt människor” påpekar en PFAS-drabbad kvinna från Kallinge i en radiodokumentär om fallet. Tänk att det ens ska behöva sägas! Nedan följer en sammanfattning av Kallingefallet – vår tids största miljöskandal.

PFAS-skandalen i Kallinge – en resumé

PFAS-skandalen i Kallinge är en av de mest uppmärksammade miljöskandalerna i Sverige, som har haft djupgående konsekvenser för invånarna i området.

I Kallinge, en ort i Ronneby kommun, upptäcktes extremt höga nivåer av PFAS i dricksvattnet, vilket ledde till att tusentals invånare utsattes för dessa farliga ämnen. Det förorenade vattnet hade sitt ursprung i användningen av släckningsskum vid den närliggande flygflottiljen F17, där PFAS-haltiga ämnen läckt ut i marken, under övningar, och så småningom nått grundvattnet som förser samhället med dricksvatten.

Efter att ha druckit förorenat vatten under en längre tid, uppvisade invånarna i Kallinge några av världens högsta uppmätta nivåer av PFAS i blodet. Exponering för PFAS har associerats med en rad hälsoproblem.

Hälsoproblem kopplade till PFAS

Enligt en genomgång av National Toxicology Program anses exponering för vissa PFAS, såsom perfluorooktansyra (PFOA) och perfluorooktansulfonat (PFOS), försvaga immunförsvaret hos människor. Andra hälsoproblem som har associerats med PFAS-exponering är bland annat ökade kolesterolnivåer, förändringar i leverenzymer, ökad risk för PCOA, hypertoni och preeklampsi vid graviditet, sköldkörtelstörningar, njur- och testikelcancer. Flera av invånarna i Kallinge har drabbats av bland annat cancer och sköldkörtelstörningar men inte fått sina sjukdomar erkända som en följd av PFAS-förgiftning.

Lång kamp för rättvisa

Skandalen i Kallinge ledde till en lång rättslig kamp där de drabbade hårdnackat vägrades hjälp från såväl stat, kommun som militären. Ingen myndighet var beredd att ta på sig ansvaret för det inträffade utan hävdade att de agerat korrekt. De drabbade bildade en grupp och stämde det kommunala vatten- och avloppsbolaget Ronneby Miljöteknik. Det innebar att de satte sin privata ekonomi på spel – då de om de hade förlorat hade varit tvungna att betala både sina egna och motpartens advokatkostnader. Efter en lång process, med överklaganden, gav Högsta domstolen till sist de drabbade rätt till skadestånd. Det historiska avgörandet, som kom den 5 december 2023, erkände de fysiska försämringarna hos invånarna på grund av förhöjda PFAS-halter i blodet som personskador. En lång rättslig kamp gav slutligen gav till de drabbade.

Händelsen har inte bara belyst riskerna med PFAS utan också behovet av starkare kemikaliepolitik och skydd för medborgarna mot miljögifter. Miljöpartiet har föreslagit en Lex Kallinge, i syfte att garantera enskildas rättigheter vid liknande giftkatastrofer och tvinga staten att ta större ansvar för att skydda sina medborgare.

Skandalen i Kallinge är en påminnelse – vi aldrig får glömma- om vikten av att övervaka och reglera användningen av potentiellt farliga kemikalier för att skydda folkhälsan och miljön. Det är också en berättelse om medborgares kamp för rättvisa.

Fakta om PFAS och dess historik

PFAS, eller per- och polyfluorerade ämnen, är en grupp kemikalier som har använts i olika industriella sammanhang och konsumentprodukter sedan 1940-talet på grund av deras förmåga att stå emot fett, vatten och fläckar Dessa kemikalier är extremt svåra att bryta ner i naturen och kallas därför kallats “evighetskemikalier”.

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) utvecklades först 1938 av kemisten Roy Plunkett vid DuPont i samband med den oavsiktliga upptäckten av polytetrafluoretylen (PTFE), som sedemera marknadsfördes som Teflon. På 1950-talet, började 3M producera en annan PFAS-förening, PFOS (perfluoroktansulfonsyra), som används i produkter som Scotchgard. PFOA (perfluoroktansyra, eller C8), en viktig ingrediens i Teflon-produktionen, började användas i stor utsträckning av DuPont från och med 1950-talet.

DuPont & 3M dolde riskerna i årtionden

Interna dokument har avslöjat att DuPont och 3M kände till PFAS toxicitet redan sedan 1960–1970-talet. De visste bland annat att PFAS orsakade missbildningar hos barn vars mödrar arbetat i deras fabrik och att giftet spreds miltals därifrån, vilket förorenade vatten och ledde till sjukdomar såsom cancer och sköldkörtelsjukdomar för tusentals människor. Deras egna studier visade också på tydliga hälsoeffekter hos djur, inklusive leverskador och fosterskador. Trots detta dolde de båda företagen riskerna i årtionden för att ”det vore ekonomiskt ogynnsamt” att stoppa tillverkningen och erkänna katastrofen – som därmed kunde pågå ytterligare många år.

Allmänheten blev medveten om skaderiskerna i slutet av 1990- och 2000-talet, framför allt genom rättstvister och utredningar, till exempel den grupptalan som 2001 väcktes av invånare i Parkersburg, West Virginia i närheten av DuPonts fabrik. Filmer som Dark Waters (2019) och andra dokumentärer har bidragit till ökad medvetenhet om riskerna med PFAS. 

Rättsligt efterspel mot PFAS-tillverkare i USA

Juridiska strider, förlikningar i mångmiljonklassen och nya regleringar har präglat USA:s svar på PFAS-skandalen, men PFAS är fortfarande en pågående skandal.

Viktiga stämningar mot DuPont i USA

  • 1998- Leach mot DuPont – inlämnad av jordbrukaren Wilbur Tennant, som hävdade att DuPonts Washington Works-fabrik förorenats av PFAS. 
  •  2001 – Förlikning i grupptalan. DuPont gick med på att bekosta 16,5 miljoner dollar för vattenfiltrering och hälsostudier samt en ”C8 Science Panel” (2005-2012) kopplade PFOA till njurcancer, sköldkörtelsjukdom och andra tillstånd. 
  •  2017 – en uppgörelse träffas där DuPont/Chemours betalar 670 miljoner USD för att lösa 3 550 personskadeanspråk. 

Regleringsåtgärder mot PFAS i USA 

  • Ingripande av EPA: 2006 års PFOA Stewardship Program syftade till att fasa ut PFOA/PFOS till 2015. År 2023 föreslog EPA strikta gränsvärden för dricksvatten för sex PFAS-typer. 
  • 3M stoppade PFOS-produktionen 2002 och gick med på en förlikning på 10,3 miljarder USD 2023 för sanering av vattensystem. 

Pågående kamp mot PFAS

Kampen mot PFAS är långt ifrån över. Delstater som Michigan och Minnesota har stämt tillverkare för föroreningskostnader. De globala regleringsinsatser fortsätter likaså. EU överväger ett omfattande PFAS-förbud. 

Källor