Nulägessitutionen
Dagens byggande är en av de mest miljöförstörande aktiviteterna i samhället. Stora utsläpp av miljö- och klimatskadliga ämnen uppstår vid tillverkning av konventionella byggmaterial. Cirka 40 % av de kemikalier som produceras byggs in i våra hus- varav många är skadliga för hälsa och miljö. Stora avfallsmängder genereras av branschen och ofta sker nya byggnationer på bekostnad av värdefull natur- eller odlingsmark.
Under senare år har positiva saker hänt. Hållbarhets- och klimatfrågan finns nu på agendan, cirkularitet och återanvändning har aktualiserats, förnyelsebara material användas i en del stora byggprojekt och dörrarna för lera öppnas – genom standardisering av lerbaserat byggmaterial. Det moderna kalhyggeskogsbruket ifrågasätts, virke från hyggesfria skogar finns på marknaden, nya stadsutvecklingsprojekt inkluderar i många fall ekosystemtjänster och byggnadsvård har blivit en folkrörelse.
Men samtidigt byggs det nya köpcentra, kulturhistorisk bebyggelse rivs, nya miljö-och hälsoskadliga material lanseras och används storskaligt (inte sällan under grön täckmantel). Branschen översvämmas av plast – i form av t.ex. isolering och plastfärg. Kriminella aktörer verkar inom bygg-sanerings och avfallsbranschen med fara för människor och miljö, där Thinkpinkskandalen är den mest kända men långt ifrån den enda. Människor som drabbats av gifter i sitt boende lever i en mardröm och är i stort sett rättslösa och utan stöd från samhället. Kallingeborna är de mest kända men det finns många fler.
Sammanfattningsvis baseras dagens bygg-och fastighetsbransch, trots fina miljöpolicydokument, hållbarhetsredovisningar och en flora av miljöklassificeringssystem, huvudsakligen fortfarande på kortsiktiga vinstintressen – på bekostnad av människa och miljö. De som investerat stora summor i ohållbara metoder och material släpper ogärna greppet om sina marknadsandelar utan vill i stället öka dem. Förändringar måste ske på alla nivåer i samhället från lagstiftning till konsumentvanor.
Vi vill genom information och opinionsbildning bidra till en förändring mot byggande och brukande av hus, där hälsa och hållbarhet står i centrum.
Ekobyggportalens värdegrund
Programförklaring /policy
Vårt synsätt sammanfaller med de globala hållbarhetsmålen– som gäller oss alla och också kan ses som ett ramverk för arbetet med portalen. Särskilt centrala är här de globala målen om god hälsa och välbefinnande, hållbara städer och samhällen, hållbar konsumtion och produktion, bekämpande av klimatförändringarna och målen om natur och biologisk mångfald. Viktiga punkter:
Hållbara hus – hus måste byggas och renoveras i samklang med människa och miljö – på ett sätt som inte utarmar naturmiljön, uttömmer naturresurser, förorenar miljön eller bidrar till klimatförändringarna. Metoder och material som används ska vara cirkulära, giftfria, ha lång livslängd och vara resurseffektiva – det vill säga spara på värdefulla naturresurser i form av råvaror, energi och vatten. Nybyggnationer måste ske med naturhänsyn – där plansprängning undviks och naturmiljön, med träd och markskikt, bevaras så långt som möjligt.
Hälsosamma hus & giftfri närmiljö – människor har rätt att bo och vistas i hälsosamma byggnader som inte riskerar att skada deras hälsa. Också livsmiljön i stort måste vara hälsosam. Ingen ska behöva bo på förorenad mark, dricka förorenat vatten eller inandas smutsig luft.
Bevarande, byggnadsvård & återbruk – människor har rätt till sin bebyggda historia och våra äldre hus utgör en viktig resurs med såväl materiella som immateriella värden. Vi behöver i allt större utsträckning nyttja och förvalta det som finns – i första hand ursprungsbyggnaden, i andra hand genom att” bygga hus av hus” – då nybyggnationer är mycket resurskrävande. Att riva äldre välbyggda hus – i sin helhet eller delvis genom t.ex. fönster-, dörr-, eller köksbyte i onödan är därför oförsvarbart. Det hotar husens identitet och estetik och innebär ett omfattande resursslöseri som strider mot EU:s avfallsdirektiv. I stället ska äldre hus bevaras, vårdas och varsamt anpassas till nutidens behov. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om och hantera de gifter som kan finnas i gamla byggnader på rätt sätt så att inte människa och miljö skadas vid renovering, bruk och återbruk.
De tre ovanstående är Ekobyggportalens fokusområden.
Social hållbarhet – flerbostadshus, gårdar och kvarter behöver utformas för social hållbarhet – där gemenskap och möten främjas och ofrivillig ensamhet motverkas. Inspirerande företeelser är Grannskapsrevolutionen och Grønne Nabofællesskaber i Danmark. Fler bo-och bygemenskaper behövs. Erfarenheter, från Tyskland, har visat att Byggemenskaper ger en mer varierad och hållbar bebyggelse där vanliga människor får makt över sitt framtida boende – i stället för att byggbolag helt bestämmer villkoren
Hållbara städer – vi tror på stadsbebyggelse i form funktionsintegrerade ”närastäder” där invånarna har tillgång till ett brett utbud av tjänster, bekvämligheter och aktiviteter inom 15 minuters gång- eller cykelavstånd. Fortsatt utbyggnad av externa köpcentra är inte förenlig med hållbar stadsutveckling. Kulturhistorisk bebyggelse, grönska, stadsnatur och fungerande ekosystemtjänster måste ges värnas och ges utrymme medan biltrafik och den infrastruktur som följer därmed behöver minska. Människor måste kunna bo i städer utan att riskera negativ hälsopåverkan från luftföroreningar och buller.
Mer om ekologiskt byggande
Ekologi är vetenskapen om samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ordet eko har sitt ursprung i grekiska oikos; hus, hushåll, och är besläktat med ekonomi. Att bygga verkligt ekologiskt innebär därför att hushålla med begränsade resurser och att bygga på ett sätt som samspelar väl med det som finns runtomkring, det vill säga naturen inklusive oss själva. Det hänger ihop. Ett miljövänligt hus är också ett människovänligt hus.
Ett ekologiskt hållbart byggande är inte begränsat till en typ av byggnadskonstruktion eller till en arkitektonisk stil. Ett ekologiskt synsätt kan tillämpas på allt från slott till koja, på såväl hus med modernistiskt som traditionellt formspråk. Ett miljöanpassat hus kan vara ett lågbudgetprojekt eller byggas med exklusiva och påkostade material.
Fyra byggekologiska principer
- Bygg & bevara resurseffektivt och cirkulärt. Sträva efter en minimal förbrukning av alla resurser – energi, råvaror, vatten och el. Bruka i första hand de hus som redan finns, vårda och energieffektivisera dem varsamt – istället för att riva och brutalrenovera. Vid nybyggnation: bygg energieffektivt och inte större än du verkligen behöver, bygg med återanvänt material. Basera el- och energisystem på förnyelsebara källor, som sol, vind, vatten eller biomassa.
- Bygg giftfritt. Använd sunda och naturliga material som kan återinföras till naturens kretslopp utan att skada dem och som ger en hälsosam inomhusmiljö – för husen vi lever i påverkar och interagerar med våra kroppar. De är, som den norske ekoarkitekten Bjørn Berge, uttrycker det vår ”tredje hud”. Bra material ger inte upphov till skadliga utsläpp eller emissioner i någon fas av livscykeln – vid tillverkning, byggnation, brukarfas eller vid deponering.
- Bygg robusta, långlivade hus. Eftersom allt byggande innebär miljöbelastning och resursuttag är det enda försvarbara att bygga hus med lång livslängd. Men idag präglas branschen av en häpnadsväckande kortsiktighet där nybyggda hus har en genomsnittlig livslängd på cirka 50 – 60 år. Med rätt material och robusta konstruktionsval går det däremot att bygga robusta hus håller i flera hundra år (vilket historien bevisar).
- Värna naturmiljön. Utgå från platsens förutsättningar och inkräkta så lite som möjligt på omgivningen. Undvik plansprängningar och bevara så mycket av befintlig naturmiljö som möjligt. Satsa på en biologiskt variationsrik tomt som gynnar biomångfald. Välj virke från hyggesfria skogar. Begränsa byggandet på odlingsbar mark.
Se upp för greenwash
Se upp för falska profeter. Eftersom miljöfrågan blivit allt mer kommersiellt intressant finns starka ekonomiska intressen inom byggbranschen som agerar för att allt ska fortsätta som vanligt fast med ”grönmärkning”. En stark kemilobby har till exempel lyckats stoppa både en skärpning av EU:s kemikalielagstiftning och ett svenskt förbud av PVC (som nu presenteras som miljövänlig). Ibland ställs olika miljöfrågor mot varandra på ett ohederligt sätt – till exempel kan polyuretanisolering, som har en extremt dålig miljöprofil användas för energieffektivisering och därmed klimattvättas till en ”grön” byggprodukt.
Så var kritisk! Produkter och metoder är inte alltid så bra som det låter. Både eternit och enstegstätade fasader påstods en gång i tiden vara revolutionerande och säkra lösningar. Ett särskilt bedrägligt säljargument “underhållsfritt” för det betyder i praktiken oftast underhållsomöjligt.
Lär av det traditionella byggandet
Det är svårt att hitta ett modernt hus som är lika ekologiskt hållbart som ett gammalt hus, skriver de norska GAIA-ekoarkitekterna Butters och Leland. Det traditionella byggandet var lokalt anpassat, baserat på ett fåtal naturmaterial som timmer, lera, natursten, vass med mera från närliggande skogar och åkrar utan några naturfrämmande och förorenande ämnen. Konstruktionerna var långlivade och robusta.
Byggandet baserades på empiriska lärdomar om vad som fungerade och inte – istället för på branschexperiment kring nya produkter i syfte att erövra marknadsandelar. Från det traditionella byggandet finns således mycket kunskap att hämta gällande materialval och metoder, ofta i nygamla lösningar anpassade till dagens krav på energieffektivitet och komfort.