Text : Cathrine Bülow. Nära fyra av tio vatten- och fuktskador inträffar i badrum. Ingen annan del av huset drabbas lika hårt. Det har sin naturliga förklaring i att vatten och ånga är vanligast här. Fuktskador i badrum är en konsekvens av felaktiga materialval och konstruktioner ihop med att vi numera ofta duschar och badar varje dag. Våtrumsbranschen har lanserat en giftig, och dessutom dåligt fungerande lösning på fuktproblemen.  Men det finns alternativ. Badrummet kräver lite extra eftertanke av ekobyggaren men med material som kan hantera eller stå emot fukt är det fullt möjligt att bygga robusta och giftfria badrum. Läs mer

Problemet med konventionella badrumslösningar

Fuktskadade badrum är idag ett stort problem, artiklar om möglande badrum avlöser varandra i pressen och fuktskadorna har blivit en stor utgiftspost för försäkringsbolagen som ska ersätta alla våtrumsskador.

Den typiska svenska ytterväggen består av en flerskiktad barriärvägg med plastfolie och organiska material i som träreglar och pappklädda gipsskivor – material som kan ruttna och brytas ner om de utsätts för fukt utan möjlighet att torka ut. Våtrumsbranschens ”lösning” är att addera ytterligare en barriär i form av ett kemiskt tätskik på väggen under kaklet. Alternativt monteras en våtrumsfolie på väggen.

Tätskikten består av plast eller gummi och innehåller vanligen miljöskadliga kemikalievärstingar som kvalar in i Kemikalieinspektionens PRIO- databas över ämnen som man egentligen vill fasa ut. Kemikalierna förorenar inomhusluften och så klart är de inte hälsosamma för hantverkarna att jobba med. (Våtrumsfolie är bättre arbetsmiljömässigt.) Äldre eller mindre påkostade badrum har ofta en PVC-matta på golv och väggar istället för keramiska plattor med tätskikt bakom. Men miljövärstingen PVC är knappast heller något val för den gröna byggaren även om plasten innebär ett bättre fuktskydd än primers.

Kruxet med tätskikten, förutom att de är giftiga, är att de faktiskt inte ger något bra skydd. Tester på Statens Provningsanstalt (SP) – nuvarande Rise, har visat att det är konstant fuktigt bakom badrumskaklet, där fukten tar sig in via fogarna och att väggen aldrig hinner  hinner torka ut mellan duscharna. De flesta tätskikt står inte emot denna fuktbelastning. I praktiken är de sällan så täta som utlovat har testerna visat.  Med tiden bryts dessutom skikten ner och åldras. Våtrumsväggar är tänkta att hålla runt 25 år, sen måste de brytas upp och göras om. Det är inte ett hållbart sätt att bygga på!

Om fukt tar sig förbi tätskiktet i en konventionell regelyttervägg med ångtät plastfolie innanför isolering och gipsskivor, är det speciellt problematiskt eftersom fukten då inte kan ta sig ut igen utan stannar kvar mellan två täta skikt i väggen.  Mögelproblemen väntar då som en tickade bomb i väggen.

Våtrum med naturliga materialval

I naturliga våtrum utesluter man kemiskt baserade tätskikt och fuktkänsliga, sårbara konstruktioner. Istället användes en kombination av vattentäta material och material som kan hantera fukt.

Murade våtrumsvägar

Ett fuktsäkert och kemikaliefritt sätt att bygga våtrumsväggar på är att mura dem i till exempel tegel eller lättklinker. Material som ju är helt mineraliska och inte kan ruttna eller mögla. Metoden har använts i en del ekoprofilerade byggnationer och så byggdes också väggarna i flerbostadshusen under den tid när badrum blev standard i svenska hem.

Fukten buffras i de mineraliska väggarna och släpps sedan, genom diffusion, ut igen när luften runt omkring är torrare än väggen. Helkakla inte mineraliska våtrumsväggar, utan nöj dig med en bröstning om du vill ha kakel, eftersom kaklet inte har någon fuktlagrande förmåga vilket ger hög mättnad av vattenånga i luften.

Sjökvarteren i Vadstena är en satsning på sunda hus där väggarna är byggda med lättbetong. Inga kemiska tätskikt finns i badrummen.

Lättbetong –  i kvarteret sjöstaden i Vadstena, där man satsat på sunda hus, är badrumsväggarna såsom resten av husen uppförda i lättbetong. Inga kemiska tätskikt har använts i våtrummen.  Av vissa anses lättbetong vara ett allt för vattensugande mineral för våtrumsväggar – men väggarna i Vadstena har ändå klarat sig väl och på 30-talet när badrum blev standard i svenska flerbostadshus var husen ofta  byggda i lättbetong, badrumsväggarna beströks då ofta med asfalt för extra fuktskydd.

Lättklinker är robust mursten för badrumsväggen. Materialet är inte vattensugande och tål frost väl.

Tegelväggar i badrum kan antingen uppföras massiva med stortegelbock eller med kanalmurar av murtegel som isoleras med mineralisk isolering, till exempel perlite. Bakmuren, den inre tegelväggen, kan då uppföras i lågbränt tegel som har högre fuktkapacitet. I ekobyn Understenshöjden där husen är  träregelkonstuktioner har badrummen byggts som separata enheter i murat tegel. Badrumsgolven är gjutna i vattentät betong.

Badrum med tegelväggar i ekobyn Understenshöjden.
Badrum med tegelväggar i ekobyn Understenshöjden.
Kaklad badrumsvägg i tegel utan tätskikt under.

Våtrum i trähus

Då de flesta svenska hus byggs i trä eller lätta tekniker innebär tekniken med murade våtrumskonstruktioner att badrummen i dessa fall behöver uppföras som separata enheter eller utbyggnationer i husen. Något som innebär  extra kostnader och arbete. Men lyckligtvis är  murade våtrum inte den enda lösningen. I trähus kan man också uppnå giftfria,  fuktsäkra badrum på enklare och billigare sätt.

För det första är det stor skillnad på sårbarheten i olika träväggar. I en timmer- eller massivträvägg är risken för fuktskador betydligt mindre än en i flerskiktad barriärvägg där fukt kan stängas in bakom lager av plast och gips, som beskrivits ovan. Faktum är att exponerat trä i våtrum till och med är fördelaktigt ur ett energiperspektiv på grund av träets så kallade hygrotermiska massa där värme frigörs i samband med mellanlagringen av fukt  i träet. Effekten av detta blir såklart speciellt stor i eftersom extra mycket vattenånga uppstår här. I norska studier har man sett att mycket exponerat trä i ett badrum gör att temperaturen kan sänkas med två grader.

Duschkabin/ett bra fuktskydd.
Duschkabin med fyra väggar och kar är ett utmärkt fuktskydd, där man precis vet vart vattnet tar vägen.

Det finns faktiskt de som låter hela badrummet bestå av exponerat trä, även själva badhörnan. Troligen är detta ganska säkert så länge det handlar om en gedigen trävägg. Men vanligare är att man är lite försiktigare och bygger ett zonindelat våtrum där dusch- eller badhörnan förses med ett helt vattentätt skikt, till exempel en duschkabin med fyra väggar eller en murad enhet i glasbetong eller tegel. Ett rum i rummet så att säga. I resten av badrummet används fuktbuffrande material som lera och trä för att minska fuktbelastningen och slippa stillstående kvav, fuktmättad luft.

Lera i badrummet kan låta som en omöjlighet – som om det bara skulle bli geggamoja av alltihopa. Men faktum är att lera i själva verket är mycket lämpligt just i badrum. Lera slår nämligen de flesta material i att snabbt kunna ta upp stora mängder fukt som annars skulle kondensera på kalla ytor och det vore ju synd att inte nyttja den egenskapen där den behövs som mest. Genom forskning har man förstått hur leran också skyddar trä på ett överlägset sätt. Lerans extremt låga fuktkvot på gör att den suger åt sig fukt från träet, som har en fuktkvot på cirka 10 %. Leran är dessutom elastisk och följer de rörelser som uppstår i väggen vid ändrade temperatur- och fuktförhållanden. Helst ska badrumsväggens lerputslager vara två till fyra centimeter tjockt, men även en centimeter gör att fuktbelastningen och därmed ventilationsbehovet minskar. Det passar också bra att lägga in vattenburna värmeslingor i lerputsen. På fukt- eller slitageutsatta ytor bör lerbruket behandlas med diffussionöppen ytbehandling till exempel silikatfärg.

Enda väggytan där lera inte fungerar är direkt vid dusch/badhörnan men där går det bra att kakla direkt på leran eller montera glasskivor utanpå lerbruket om man inte vill ha en duschkabin. Huruvida lera har samma hygrotermiska egenskaper som trä verkar ännu ingen har forskat på. Vill man vara säker på att få denna effekt kan blandade ytskikt med både trä och lera vara optimalt i badrummet. Givetvis kan lera även användas som väggputs även i murade våtrum för att sänka fuktbelastningen där.

Naturligt badrum från utställning på Nynäs Slott, av Kjell Taawo och Johannes Riesterer m fl. Lerputsade timmerväggar med väggvärme och äggoljetempera på utsatta delar. Samt äggoljetemperamålat, linoljat lergolv med golvvärme. Glasskivorna är satta i lerbruk och utgör tillsammans med duschkaret duschhörnan.
Naturligt badrum från utställning på Nynäs Slott, av Kjell Taawo och Johannes Riesterer m fl. Lerputsade timmerväggar med väggvärme och äggoljetempera på utsatta delar. Samt äggoljetemperamålat, linoljat lergolv med golvvärme. Glasskivorna är satta i lerbruk och utgör tillsammans med duschkaret duschhörnan.

Badrumsgolvet

Också badrumsgolvet kan, förutom i dusch/badhörnan, konstrueras av lera ovanpå en bädd av skumglasgrus, lättklinker. Lergolvet ska  behandlas med linolja för ökad vattentålighet. Om man inte vill ha ett exponerat lergolv kan man lägga klinker eller natursten ovanpå. Lergolv med fall mot golvbrunn förses med bassängkanter/uppvik i randen mot väggarna så att det inoljade golvet fortsätter i en böj upp längs väggen någon decimeter, för att undvika vatteninträngning i väggarna vid översvämning. I själva dusch/badhörnan används ett nedfällt kar i golvet.

Ett fuktsäkert badrumsgolv kan också gjutas av vattentät betong som innehåller penetron, en blandning av portlandscement, kalcinerad soda, organisk syra och kvartssand, som gör betongen mindre porös. Det finns även möjlighet att efterbehandla betonggolv med vattentätande medel.

Fler åtgärder för fuktsäkerhet

Vid nybyggnation är det bra att se till så att våningsplanens lägsta punkter utgörs av våtrummens golvbrunnar, alltså inga höga trösklar in till våtrum, utan snarare tvärtom. Vid eventuellt läckage i badrummet kan man då man slippa att övriga rum svämmar över.Vattenrör och blandare ska helst anslutas med genomförningar uppifrån istället för att rör perforerar väggar i duschninghöjd.

Fler materialval för våtrummet

Tadelakt – marockansk marmorkalkpasta – ger ett vackert och nästan vattentätt ytskikt och har en lång historia som sträcker sig tillbaka till romarrikets badhus. Materialet bör dock användas i kombination med andra naturliga våtrumsmaterial för att ge en fuktsäker lösning.  Att enbart ytbehandla en flerskiktsvägg med tadelakt är troligen inte en tillräckligt robust lösning.

Kakel är mycket vanligt våtrumsmaterial men tänk på att kakel inte är vattenskyddande – fukt tränger in i fogarna, det är ju därför man i konventionella badrum primar bakom. I annat fall måste kakelplattorna sitta på en vattentålig yta, till exempel en tegelvägg eller ett tjockt lerputslager. Men det är i vilket fall som helst inte bra att ha för stora kaklade ytor ett badrum eftersom materiel helt saknar fuktbuffrande förmåga vilket leder till för hög fuktbelastning i rummet.

Natursten, speciellt marmor som är naturligt antiseptiskt, passar bra i badrummet men precis som med kakel gäller det att inte använda det på allt för stora ytor då det inte är fuktbuffrande.

Fibo trespo är vattentäta laminatskivor som inte kräver något tätskikt under. Systemet är enkelt och billigt att installera. Det är godkänt för svenska våtrum och tillverkaren ger 15 års garanti. Visserligen innehåller skivorna lim och är därför inget en förstahandval för den  konsekventa ekobyggaren men det ekologiska fotavtrycket bedöms ändå vara mindre än från de kemiska tätskikten.

Träullscementskivor kan buffra mycket fukt och kan sättas ibland i badrumstaket för att förhindra imma. Lerskivor är dock ett bättre klimatsmartare val.

Lag- och försäkringskrav på våtrum

Enligt lagen ska våtrum vara täta och det är upp till var byggherre att bevisa det, vilket än så länge oftast innebär att de som bygger utan diverse suspekta tätskikt får ta eget ansvar försäkringsmässigt då olika försäkringsbolag mestadels lutar sig på branschreglerna som dock är, märk väl, rekommendationer och ingen lag. För allas bästa vore det önskvärt med försäkringsbolag som också tog hänsyn till ekologiska och hälsomässiga aspekter samt att universitet och forskningsinstitut också genomförde tester av olika naturliga våtrumslösningar.

Kontrollera asbest vid badrumsrenovering om badrummet är byggt före 1982, då finns det stor risk för asbest, främst i kakelfix och plastmatta. Ta prov innan rivning.

Mer om fuktkänsliga, flerskiktsväggar

En badrumsvägg som är en yttervägg i ett regelhus, består som beskrivits ovan vanligen av – från insidan sett- kakel, fästmassa, tätskikt, gipsskiva, plastfolie och träregelvägg. Plastfolien finns mot ytterväggsfasaden och inte i bostadens innerväggar. Det gör att fukt som tränger igenom tätskiktet på en innervägg oftast kan torka innan det uppstår en mögelskada.

I ytterväggen däremot där plastfolien finns ackumuleras fukten i gipsskivan mellan tätskiktet och plastfolien. Risken för mögelskador uppstår relativt snabbt i denna konstruktion om tätskiktet inte håller tätt.

Problematiska våtrumsskivor

Undersökningar som SP och Länsförsäkringar gjort visar tydligt att kaklade badrum med gips bakom inte är en bra lösning.  Det visade sig inte bara gälla vanliga kartongklädda gipsskivor utan även den så kallade våtrumsgipsen. (Den var till och med ännu sämre! ) Gipsskivor är rena drivbänken för farliga mögelsvampar när det kommer in fukt, visade testen. Många tickande mögelbomber finns alltså i svenska lägenheter och villor. Regler och rekommendationer för gipsskivor har  ändrats fram och tillbaka och det är svårt att hänga med i svängarna. Efter att tidigare ha avrått från kartonggips reviderade Byggkeramikrådet (BKR) sina rekommendationer och det tidigare förbudet mot kartongklädda gipsskivor i våtrum togs bort, vilket möttes av kritik från flera håll i branschen. Oavsett vilka råd som gäller för tillfället är det bästa att helt enkelt välja bort all vad gips heter i badrummet.

För att inte få problem med mögel ersätter många byggfirmor gipsskivor mot glasfiberskivor i våtutrymmen. Men de skivorna har visat sig vara ett arbetsmiljöproblem för byggnadsarbetarna. När skivorna hanteras släpper de ifrån sig glasfiber. Glasfiberskivorna kan antingen, bestå av en gipskärna  ( exempel på fabrikat Glasroc) eller av cement (till exempel Aquapanel). De cementbaserade skivorna är tunga, runt 35 kilo per styck, och glasfibern släpper ifrån sig partiklar. Det har lett till hälsobesvär hos byggnadsarbetare, i form av klåda, stickningar i halsen, allergier, näsblod och blödningar från halsen.
 
 

Läs mer;

Facket-slar-larm-om-våtrumsskivor

13-av-19-testade-tätskikt-för-badrum-läcker

Testresultat-chockar-badrumsbranschen-godkända-tätskikt-läcker

Fortsätt-välja-bort-kartongklätt-i-våtrum

Mögelskivor-tillbaka-i-badrummen

Gvk-mörkar-sanningen-om-kartonggipsskivor-i-våtrum

Övriga källor

Naturliga våtrum- text av Ulf Henningsson

Lita på leran

Studiebesök i Sjökvartern Vadstena, och ekobyn i Understenshöjden

Telfonsamtal med Niclas Sörensson, tidigare VD Vadstenbostäder

Samtal med Johannes Risterer

Bli först med att kommentera

Kommentera

Din e-post adress kommer inte att publiceras offentligt.


*