Färg

Välj därför bort de vattenburna plastfärgerna som färgbranschen felaktigt saluför som miljövänliga. Använd istället naturliga, kemikalie- och petroleumfria färger som till exempel linoljefärg, slamfärg, silikatfärg, lerfärg och äggoljetempera.

Sidindex

• Varför ska man inte använda plastfärger?
• Vad är naturliga färger?
• Allmänt om färger
• Färger för inomhusmålning
• Färger som kan användas både inom- och utomhus
• Utomhusfärg
• Andra färgtyper
• Färgborttagning, förtunning

Varför ska man inte använda vattenbaserade plastfärger?

Färgbranschen har övergått till vattenlösliga (plast)färger mot tidigare lösningsmedelsburna färger. Med det finns goda skäl att undvika även dessa färger.

Petroleumbaserade produkter hör inte hemma i ett hållbart samhälle och trots att färgerna ofta är försedda med (mindre krävande) miljömärkningar innehåller de en rad tillsatser som mögelbekämpningsmedel, mjukgörare, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare, tensider och skumdämpare. Innehållsdeklartaioner krävs inte under en viss koncentration vilket gör att tillverkarana blandar olika tillsatser för att slippa detta.

Plast/alkyd/latexfärgerna avger dessa ämnen till inomhusluften under lång tid. De påverkar faktiskt inomhusluften mer än de gamla lösningsmedelsfärgerna som var stabila när de väl torkat även om de innebar ett stort arbetsmiljöproblem för målarna som drabbades av lösningsmedelsskador.

Men de nya plastfärgerna har också visat sig vara farliga för målarna och ge allvarliga allergier och hudproblem. Även everskada har också förekommit.

En teknisk nackdel med plastfärgerna är att de är statiska och därmed drar till sig smuts och damm. Färgen tränger in dåligt i trä. Den lägger sig istället som en film utanpå och färgens öppna porer kan ge mögelpåväxt utomhus och i rum med hög fukthalt.

Vad kännetecknar miljö-och hälsovänliga färger?

Miljöanpassade och sunda färger är inte oljebaserade. De innehåller heller inga skadliga konserveringsmedel,  ytspänningsmedel mm som långtidsemitterar till inomhusluften och ger ett osunt inomhusklimat. Istället baseras de på naturliga ingredienser, som linolja, naturvaxer, växt- eller mineralpigment, ofta från gamla recept som använts under lång tid.

Det betyder inte att alla syntetiska ämnen är skadliga och måste undvikas. T.ex finns inte alla färgkulörer som jordpigment utan vissa framställs industriellt, till exempel ultramarin som ändå  är ofaligt att använda.

Naturliga färger är diffussionsöppna och skapar inga problem med innestängd fukt som plastfärger gör. Det finns en rad olika bra färgtyper att välja på — beroende på smak och användningsområde — som alla är skonsamma mot hälsa och miljö.

Naturliga färgtyper:

• Naturhartsfärg ( naturfarbe) — vägg- och takmålning inomhus
• Kaseinfärg — inomhus, tak och vägg
• Kalkkasein — inomhus, tak och vägg
• Linoljefärger — för snickerier som dörrar och fönster, möbler, fasader och andra träytor.
• Limfärg — en färgtyp som man enkelt och billigt blandar själv. Inomhus för tak och vägg.
• Emulsionsfärg -– väggmålning inomhus
• Äggoljetempera — snickerier, väggmålning, inom- och utomhus m.m.
• Silikatfärg — för såväl inom- som utomhusbruk. Vägg, tak, fasadmålning.
• Slamfärg — den klassiska svenska fasadfärgen för träfasader. Finns även i andra kulörer än rött.
• Kalkfärg — på mineraliskt underlag inom och utomhus

Allmänt om färger

En färg består av bindemedel, pigment, lösningsmedel och tillsatser. En viss färgtyp kan vara både bra eller dålig ur miljösynpunkt beroende på dess ingående ämnen. Många traditionella färgtyper som tidigare enbart innehöll naturliga ingredienser har fått syntetiska tillsatser t.ex. silikatfärg som numera kan innehålla miljöfarligt styren. Det gäller därför att se upp med vilket fabrikat man köper. Bäst är att hålla sig till de producenter som har en uttalad miljöprofil. Vissa färger är dock per definition miljöskadliga som t.ex. epoxifärg och kemiska träskyddsmedel.

Man bör generellt se upp med lösningsmedel, främst de oljebaserade som lacknafta, men även växtterpentener som kan vara allergiframkallande. Man bör också se upp med giftiga pigment. Bly och kadmium är kanske de mest välkända miljögifterna i detta sammanhang. De används inte längre men azofärger, koppar, krom och kobolt kan utgöra en miljöbelastning. Vissa sickativ, som även kan ingå i naturliga färger, kan vara problematiska såsom koboltzirkonium. I de konventionella plastfärgerna ingår idag inga lösningsmedel men en rad andra ämnen som är miljö- och hälsoproblematiska såsom mjukgörare, biocider mm.

Färger för inomhusmålning

Naturfärg, naturhartsfärger (tak, vägg)

Färgen har sina rötter i den tyska miljörörelsen. Den baseras på olika växtoljor, hartser och vaxer samt lösningsmedel från växtriket och färgpigment. Linolja ingår ofta i låg procenthalt (1-5 %). En annan förkommande olja är träolja, tingolja som utvinns ur de valnötsliknande fröna från tungoljeträdet. Som förtjockningsmedel och limämne använde man sig av akaciegummi, gummi arabicum. Bivax och Can-Delila kan användas för att göra ytor vattenavvisande. Ricinolja och sojalecitin sänker oljans ytspänning.

Det har varit en debatt om naturfärger i Tyskland och vissa av dem har kritiserats för högt innehåll av allergiframkallande växtterpentener, syntetsiska isolaifater eller torkmedel av koboltzirkonium. Men de flesta av dessa färger har idag övervunnit sina barnsjukdomar och består av harmlösa ingredienser. Då de utgör ca 15 -20 % av den totala färgmarknaden i Tyskland är de också väl testade och uppvisar hög teknisk kvalitet. (Något som ju tyskarna brukar vara kända för- därmed inte sagt att andra färger är sämre). En fördel med dessa färger är att den låga linoljehalten gör att man slipper typiska linoljeproblem som gulning och kvardröjande lukt efter målning i alla fall för den som är känslig för det. Färgerna lämpar sig bra för att måla vägg- och takytor.  Tyska naturfärger saluförs i Sverige av några olika fabrikat.

Kalkasein (vägg och tak — torra sugande, underlag)

Kalkkasein vanligt förekommande runt Medelhavet. Den består av mjölkproteinet kasein och kalk och används framför allt på mineraliska ytor. Den ger en matt, vacker färg som inte gulnar med tiden. Vanligen används den för vitkalkning men kan också brytas med olika jordkulörer. Kalkasein är en billig,  helt kemikaliefri och luktfri produkt i pulverform som man blandar med vatten. Den lämpar sig väl för både vägg och takmålning men materialet bör var sugande och torrt. På ytor som tidigare målats med plast- eller emulsionsfärg kan det vara svårt att få färgen att fästa.

Kaseinfärg (vägg, tak, trä, tapet, mineraliska underlag m.m.)

Färgen innehåller mjölksyrekasein som bindemedel samt fyllmedel som kalk och krita. Det kan även innehålla olika eteriska oljor samt bivax, shellack m.m. I vissa av dessa färger ingår citrusskalolja (citrusterpentin) som lösningsmedel. Detta lösningsmedel är mindre farligt att inandas än lacknafta — dock kan viss allergi risk föreligga och man bör därför vädra under målningen. Färgen passar för väggmålning och takmålning och en rad andra underlag. Färgen har använts mycket inom antroposofisk arkitektur och utgör ofta ett underlag för bivaxlasyrer.  Kaseinfärgen är dyrare än kalkkaseinet men har bättre vidhäftningsförmåga på glatta ytor.

Lerfärg

Färgen består av leror, pigment och kalk. Den ger en vacker matt yta och får en lätt struktur som ett som påminner om ett tunt putslager. Färgen är helt luktfri och utan kemikalier. Den gulnar inte med tiden. Färgen lämpar sig väl till inomhusmålning av väggar och tak. Lera är fuktbuffrande vilket gör att lermålade väggar hjälper till att reglerar fukthalten i rummet och bidrar där med till ett bra inomhusklimat. I likhet med vid kalkmålning kan väggen behöva förbehandlas för bättre vidhäftning.Fråga din lerfärsförsäljare.

Emulsionsfärg (vägg)

Emulsionsfärg räknas som en miljövänlig färgtyp men vissa fabrikat kan innehålla betänkliga tillsatser som torkmedel av kobolt och zirkoniumsalter, alkylfenoltoxylater eller konserveringsmedel av kathon, BIT eller Bronopol. Satsa på ett fabrikat med uttalad miljöprofil.

Emulsionsfärg baseras på vatten och linolja men linoljekoncentrationen är betydligt lägre än i de rena linoljefärgerna. Färgen innehåller förutom linolja, vatten och pigment och ibland en låg halt av balsamterpentin. Ibland ingår även cellulosalim.  Emulsionsfärg torkar relativt snabbt men uppnår full styrka först efter några veckor. Emulsionsfärg ger matta, limfärgsliknande ytor men blir vattenfasta och tvättbara.

När emulsionsfärg målas över stora ytor kan det under målningen och ett par veckor efteråt lukta ganska starkt av linolja (om balsamterpentin ingår kommer även den att lukta men detta klingar av redan efter något dygn). Vissa användare besväras av lukten och tycker att den verkar irriterande på ögon och luftvägar och framkallar huvudvärk. Det beror på att det under torkprocessen bildas olika ämnen — som dock inte är miljö- eller hälsofarliga. God ventilation och värme förkortar härdningsprocessen. Vissa professionella målare använder även UV-lampor.

Man bör se upp med att använda färgen på putsade ytor, t.ex. ett sandputsat innertak. Sådana ytor är starkt sugande vilket förlänger härdningen av linoljan avsevärt. Det gör att lukten kan bli mycket stark och hålla sig under lång tid, upp till flera månader. På ett sådant underlag är det också svårt att få en snygg yta. Ofta blir resultatet flammigt och på grund av det relativt höga linoljeinnehållet kommer taket så småningom att gulna, speciellt i ett rum med lite ljusinsläpp. Kalkasein, silikatfärg, naturhartsfärg, lerfärg, limfärg eller kaseinfärg lämpar sig därför bättre för målning av innertak. För den som är luktkänslig kan dessa färgtyper även vara att föredra vid väggmålning. Kalkkasein, silikat, lim- och lerfärg är luktfria. Kasein- och naturfärg kan avge en svag lukt av eteriska oljor eller av terpentin om det ingår men lukten försvinner vanligen snabbt. Emulsionsfärg finns t.ex. att köpa i många byggnadsvårdsbutiker.

Vid all användning av produkter med balsamterpentin bör man sörja för god ventilation och undvika att sova i ett nymålat rum. Terpentinlukten försvinner  inom något dygn.

Limfärg (vägg och tak)

Limfärg är en gammal färgtyp som används inom byggnadsvården. Den består av cellulosalim eller animaliskt lim som bindemedel, vatten, krita och pigment. Det förekommer också linoljeförstärkt limfärg. Färgen har traditionellt används för tak- och väggmålning. Den är mycket billig och helt obetänklig ur miljösynpunkt om man på traditionellt sätt blandar den själv.  Nackdelar med färgen är att den inte är helt lättarbetad. Den ska appliceras i tunna lager och är svår att bättra på utan att det syns. Gammal färg måste tvättas bort och  täta ommålningsintervaller krävs. Färgen kan  krita av sig om den inte är linoljeförstärkt. Recept på limfärg.

Naturhartslackfärg

Färgen har många likheter med naturfärg (naturhartsfärg) vad gäller ingredienser och teknisk kvalitet. Den tillverkas av samma tyska producenter. Skillnaden är att denna färg är avsedd för snickerier och ger en blankare yta. Den finns i allt från sidenmatt till högblank i en mängd olika kulörer. Färgen är något mer lättmålad än linoljefärg men lite dyrare. Vanligen krävs två strykningar men om man vill ha en laserande effekt målar man bara en gång. Det finns också olika specialtyper av färgen som t.ex elementfärg.

Äggoljetempera

Äggoljetempera är en traditionell färgtyp som baseras på naturliga ingredienser i form av ägg, linolja, vatten och pigment.  Linoljan och äggen fungerar som bindemedel och vattnet som förtunning. Äggen verkar även som emulgator och  förhindrar att linoljan och vattnet skiljer sig åt. Äggoljetempera är en helt naturlig färgtyp som reflekterar ljus på ett fint sätt och ger levande ytor som förändras med dygnets ljusskiftningar. Äggoljetempera har många användningsområden, t.ex. inom- och utomhusmålning, konstmålning och möbelmålning. Ytan blir mycket slitstark tack vare den seghet som ägget och linoljan ger tillsammans.

Man kan blanda färgen själv eller köpa den färdigblandad på burk, med lite tillsats av konserveringsmedel (av samma typ som ingår i kosmetika). Det förlänger hålbarheten från ca 2 veckor till omkring två månader.  Ett tredje alternativ är att köpa torrfärg i pulverform och själv blanda med övriga ingredienser. Färdig färg garanterar en jämnare färg.Det förekommer att ägoljetempera används utomhus. Men det vanligaste är inomhusmålning.

Färger som kan användas både inom- och utomhus

Linoljefärg

Linoljefärg består av linoljor, pigment och brytpigment. Torkmedel och biocider ingår vanligen men dessa kan vara mer eller mindre harmlösa. Välj därför en producent som tar uttalad miljöhänsyn vid tillverkningen. Linoljefärg har god beständighet och fäster bra på de flesta underlag.

Den lämpar sig till väl till olika snickerier såsom fönsterkarmar, möbler, dörrar m.m. såväl utom- som inomhus. För utvändig målning av träpanel, men också av plåttak är linoljefärg ett utmärkt val. Linoljefärger skall appliceras i flera lager med tunna strykningar och är därför en relativt arbetsintensiv färgtyp. När linolja torkar avges lågmolekylära ämnen, bl a aldehyder som propanal och hexanal och organiska syror som hexansyra. Vissa av dem luktar och kan verka irriterande, medan andra  är helt harmlösa.  Utomhus är detta inget problem men om du målat inomhus, tänk på att sörja för god luftväxling. Det är ingen bra ide att ställa in en nymålad möbel i klädkammaren. Linoljan behöver mycket syre och ljus för att torka. De finns flera stora linoljefärgstillverkarare i Sverige.

Silikatfärg (mineraliska underlag, vägg, tak, trä)

Silikatfärg har vattenglas (silikat) som huvudingrediens. Färgen är extremt beständig  mot UV-strålning och annat slitage. Det finns silkatmåningar som hållit över hundra år. Silikatmålning utfördes förr genom att torrpulver av färgpigment slammades upp i vatten. Därefter förseglades ytan med kalivattenglas.  Det finns fortfarande sådan färg att köpa (2-komponentssilkatfärg) vilken är den bästa ur miljösynpunkt men det kräver stor skicklighet av användaren. Idag används annars mest färdigblandad dispersionssilkatfärg. Den är inte lika ren och naturlig som 2-komponentsfärgen då den kan innehålla stabilisatorer och filmbildare, lite eroende på fabrikat.. I jämförelse med vanliga plastfärger är den dock att föredra då den innehåller betydligt mindre mängd farliga tillsatser. Färgen är tålig, fuktöppen och vattenfast. Den är helt luktfri och gulnar inte med tiden. Färgen är starkt alkalisk och man bör skydda ögonen vid målning. Färgen har traditionellt använts på mineraliska underlag men den har också visat sig fungera mycket bra på trä och ha goda träskyddande egenskaper. Den kan användas på alla torra, sugande ytor både inom- och utomhus t.ex trä, tapeter, tegel, puts o.s.v. Färgen tillverkas och saluförs sedan 1800-talet. Läs mer.

Kalkfärg (vägg och tak på mineraliska underlag)

Färgen består av släckt kalk, bindemedel och pigment. I så kallad KC-färg ingår även cement. Det är en väl beprövad  färgtyp som är ekologiskt obetänklig och helt utan kemikalier. Kalkfärg har använts sedan långt före vår tideräkning och var i stort sett den enda färg som användes till putsfasader fram till 1940-talet. Tills dess var också nästan all fasadputs kalkbaserad. I Sverige finns många kulturhistoriska kalkputsade byggnader där kalkfärg är det enda målningsalternativet. Kalkfärgen ger ytan ett mycket levande utseende som skiftar efter väderleken. Viss kritning sker alltid.

För att pigmentera kalkfärgen, måste kalkäkta pigmen (ockror, jordpigment) användas. Utan pigment blir färgen kritvit. Kalkfärg har god vidhäftning på kalkputs, men fäster dåligt på underlag av cement och gips. Grundkomponenterna är släckt kalk som blandas med vatten, och eventuellt tapetklister. Så kallat kalkvatten kan användas innan och efter kalkmålningen för att förbättra fästförmågan genom att mätta porösa eller torra underlag.

Lämpliga ytor att kalkmåla är väggar putsade med poröst puts (cement är för hårt), tegel eller ohyvlat trä. Alltför släta ytor bestående av hyvlat trä eller skivmaterial ytor leder till att kalken inte fäster ordentligt och bör således inte kalkas. Målade ytor kan av samma anledning heller inte kalkas.

Kalk har traditionellt också använts i ladugårdar. Den lämpar sig väl för utrymmen där djur vistas då kalk är anticeptisk och motverkar tillväxten av mögel och ohyra. Kalk är irriterande för slemhinnor och uttorkande för huden varför vissa försiktighetsåtgärder måste vidtas under målning.

 Färger för enbart utomhusbruk

Slamfärger

Slamfärg består av vatten, mjöl, pigment och en liten del linolja. De används till målning av ohyvlade träfasader och utvändiga snickerier såsom staket m.m. Färgen ger en matt yta som kan färga av sig något. Slamfärger är ett bra val för den som vill ha en lättsam målning. Det räcker med att borsta bort den gamla färgen (använd munskydd pga. kvartsinnehåll), måla sedan ett till två lager. Den mest kända slamfärgen är Falu rödfärg. Färgen är en viktig del av Sveriges bebyggelsehistoria och vart man än kommer i vårt avlånga land möts man på landsbygden av de röda stugorna med vita knutar. Pigmentet utvinns ur Falu koppargruva. Idag finns flera andra kulörer av slamfärg att välja på såsom ockragul, svart och grön.

Färdig slamfärg innehåller tillsatser av biocider. Det bästa är därför att blanda färgen själv. I Falu rödfärgpigmentet ingår också en mycket liten mängd bly. Idag finns slamfärg med samma färgton som Falu rödfärg utan bly.

Alkydoljefärg

Alkydfärg ären konsthartsprodukt av mineralolja eller hårt processad vegetabilis olja. Vissa fabrikat har en liten inblandning linolja eller linstandolja. Alkydfärg av bättre kvalitet har fin glans och väderbeständighet men blir med tiden spröd och flagar från underlaget

Alkydolja tränger inte in i träets porer som de betydligt mindre linnoljemolekylerna gör.  Vid ommålning ska gammal alkydfärg skarpas loss från virket. Obehandlat trä ska grundas.

Färgen har traditionellt innehållit stora mängder miljöskadliga lösningsmedel för att bli användbar. På senare tid har färgen gjort vattenlöslig – en miljöförbättring som samtidigt  försämrat färgen tekniskt. Alkydfärg innehåller också biocider och allergiframkallande skinnhindrande medel. Den rekommenderas inte ur miljösynpunkt.

Andra färgtyper

Brandfärg

Konventionell brandfärg kan inte klassas som miljöanpassad. Den innehåller en rad, ur miljö- och hälsosynpunkt, dåliga material. Silikatfärg har viss brandskyddande förmåga. I övrigt, använd brandsäkra material och klä in metall med gips.

Fiberfärg

Fiberfärg är en färg som förstärkts med fibrer och får en yta som liknar puts. Fiberfärgen kan bestå av t.ex. cellulosafibrer eller sågspån och är då miljömässigt godtagbar. Äldre fiberfärg kan innehålla asbestfibrer och fungera som brandskyddsfärg i t.ex. trapphus och offentliga byggnader. Om man misstänker sådan målning bör man kontakta ett saneringsföretag för analys och ev. sanering.

Rostfärg

Konventionella rostskyddsmedel innehåller miljöskadliga ämnen. De baseras vanligen på lösningsmedelburen alkydoljefärg men kan även vara epoxibaserade eller vattenburna. Ekologiska alternativ finns i form av linoljefärg, grafitfärg eller rostskyddsfärg av naturfärgsfabrikat. Man kan också linoljehärda metall – genom att värma upp linoljan före applicering.

Träskyddsmedel (grundolja)

Konventionella träskyddsmedel innehåller starkt miljö- och hälsoskadliga bekämpningsmedel. All användning av sådana produkter avrådes därför å det starkaste. Ekologiska alternativ är linolja, järnvitriol mm. Läs mer under träskydd.

Färgborttagning, förtunning

Lösningsmedel (organiska) av petrokemiskt ursprung

Alla lösningsmedel är fettlösliga och därmed skadliga för människa och miljö. Speciellt utsatta organ är hjärnan (som till stor del består av fett), lever och njurar. Det var därför som målare förr i tiden drabbades av hjärn-, lever- och njurskador. Det finns både vegetabiliska och mineraliska lösningsmedel. De sistnämnda baseras på fossil olja. Lösningsmedel har blivit allt ovanligare men förekommer i penseltvätt och vissa andra produkter, tex lacknafta. Välj bort dessa produkter helt.

Växtterpentener

Man bör även se upp med växtterpentener. Även om produkterna kommer från växtriket är de ändå inte hälsosamma att inandas. De kan framkalla allergier och vara nervskadande. Försök välja terpentinfria naturfärger och sörj för god ventilation om du använder produkter som innehåller växtterpentener. Häll inte ut terpentin i vasken utan lämna in som miljöfarligt avfall.