De flesta människor målar någon gång om hemmet. För det mesta är det plast vi smetar på väggarna. En färg med många baksidor – för både människa och miljö. Men det finns ett rikt utbud av mer hälsosamma och ekologiskt hållbara alternativ – varav många är traditionella färgtyper. Vilken färg du ska välja beror dels på underlaget och dels på tycke och smak. Ekobyggportalen guidar dig genom paletten av hållbara färger. Text & foto: Cathrine Bülow. Läs mer

Plastfärg - ett dåligt val för hälsa och miljö

Färger uppkallas vanligen efter sitt bindemedel, till exempel plastfärg, kalkfärg eller linoljefärg. Förutom detta innehåller färg pigment och fyllmedel, till exempel krita, kalk eller talk.

Den mest använda färgen idag är vattenburen plastfärg eller latex/akrylatfärg-som färgbranschen hellre kallar den. Ibland felaktigt kallad ”vattenbaserad färg”. Färgen är baserad på plast men löslig i vatten. Det är en lättmålad färg som torkar genom att många små plastkulor klibbar ihop och bildar en film. Färgen har ersatt nästan alla tidigare lösningsmedelsburna färger som gav målarna hjärnskador. Men det finns goda skäl att undvika även plastfärgen:

Petroleumprodukter kan aldrig bli hållbara

Petroleumbaserade produkter hör inte hemma i ett hållbart samhälle. Basen är fossil olja – en ändlig resurs med enorm miljöpåverkan från utvinning till avfall och till skillnad från förnyelsebara produkter, som lin, kommer ta slut en dag.

Plast är inte nedbrytbart utan blir i stället till mindre och mindre bitar (mikroplaster) som när de läcker ut i naturen till sist når haven som förorenas av mikroplaster.

Plastfärg innehåller skadliga tillsatser

För att fungera tekniskt innehåller plastfärgen en rad tillsatser varav många är skadliga för hälsa och miljö. Det är till exempel vara mögelbekämpningsmedel, konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare och tensider.

Plast/alkyd/latexfärgerna avger dessa ämnen till inomhusluften under lång tid. Färgerna har också visat sig innebära risker för målarna. Konserveringsmedlen kan orsaka allergier, ibland med svåra eksem som ger svullnader, blåsor och klåda. Är man väl drabbad blir besvären ofta livslånga. En omfattande studie visar att nästan alla vattenbaserade (plast)färger innehåller skadliga konserveringsmedel. Framför allt är det isotiazolinoner som methylchloroisothiazolinone/methylisothiazolinone (MCI/MI) och benzisothiazolinone (BIT) samt formaldehydfrisättare som kan orsaka kontaktallergier. Dessutom finns enligt vissa studier ett samband mellan konserveringsmedlen, cancer och hormonrubbningar.

Plastfärg har dåliga tekniska egenskaper och kan ge röt- & mögelproblem

En teknisk nackdel med plastfärgerna är att de är statiska och därmed drar till sig smuts och damm. Färgen tränger in dåligt i trä. Den lägger sig i stället som en film utanpå. Utomhus och i rum med hög fukthalt kan plastfärgens öppna porer leda till mögelpåväxt. Färgen åldras dessutom utan värdighet och flagnar med tiden.

Plastfärg utgör den största källan till mikroplaster i havet

2021 publicerades en studie från det schweiziska miljöforskningsinstitutet EA som visar att plastfärg, utgör den enskilt största källan till mikoplaster i havet. Hela 58% kommer därifrån – det är därmed en större källa än alla andra tillsammans, såsom mikoplast från bildäck, konstgräs eller fibrer från syntetkläder! Mikroplasterna från färg kommer huvudsakligen från  plastfärgsmålade fasader. En viss spridning kan också ske vid penseltvätt m.m. Läs mer på sidan hållbar fasadfärg.

Kan man lita på de miljömärkta färgerna?

Många plastfärger är miljömärkta till exempel med EU-blomman eller Svanen. Det är rätt märkligt eftersom plastfärg aldrig kan bli ett bra miljöval – det sitter i produktens DNA. Än märkligare blir det med bakgrund av de nya upptäckarna att plastfärgen är den största boven bakom mikroplasterna i havet.

Många plastfärger är miljömärkta till exempel med EU-blomman eller Svanen. Det är rätt märkligt eftersom plastfärg aldrig kan bli ett bra miljöval – det sitter i produktens DNA. Än märkligare blir det med bakgrund av de nya upptäckarna att plastfärg förorenar haven med mikroplaster. I vissa produkter har tillverkarna arbetat med att få ner belastningen på inomhusmiljön av ämnen som färgen släpper ifrån sig (emissioner).

Men inte heller här är miljömärkningarna att lita på eftersom det i tester visat sig att vissa märkta färgerna emitterar lika mycket som omärkta. En annan lurig sak är att ämnen under en viss koncentration inte behöver innehållsdeklareras. Tillverkarna kan då använda olika tillsatser i låga doser utan att behöva ange en enda. Det gör att målare som drabbats av allergier inte kan undvika de ämnen som de reagerar emot. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att miljömärkningarna är branschanpassade snarare än miljöanpassade.

Vad kännetecknar hållbar och hälsosam färg?

Det finns många bra alternativ till plastfärgen. Gemensamt för dem är att de inte är petroleumbaserade eller innehåller skadliga tillsatser. Många av dem kommer de från gamla recept som använts under lång tid inom det traditionella byggandet. De baseras till allra största del på ämnen från växt- eller mineralriket. Det betyder inte att alla syntetiska ämnen är skadliga och måste undvikas. Till exempel finns inte alla färgkulörer som jordpigment utan vissa framställs industriellt, till exempel ultramarin som ändå är ett ofarligt pigment.

En hållbar färg innehåller inga organiska lösningsmedel eller instabila, giftiga tungmetallhaltiga pigment. Den innehåller heller inga skadliga biocider (samlingsbegrepp för konserveringsmedel och bekämpningsmedel).

Hållbara färger ger inte upphov till skadliga emissioner på kort eller lång sikt. De är diffusionsöppna. De låter ytorna ”andas” och skapar inga problem med innestängd fukt som plastfärger gör. De förstör inte heller underlaget de målas på.

Är fossilfria färger alltid harmlösa?

Att välja en färg utan plast som bindemedel är ett grundkriterie för den som månar om hälsa och miljö. Men utöver bindemedlet spelar även det andra innehållet roll och här kan fossilfria färger vara bättre eller sämre ur miljösynpunkt. Vissa traditionella färgtyper som tidigare enbart innehöll naturliga ingredienser har fått syntetiska tillsatser – till exempel silikatfärg där vissa fabrikat numera kan innehålla plast. Och i vissa fabrikat av linolje- och slamfärg återfinns giftiga fungicider (mögelbekämpningsmedel). Så läs produktdatablad och ställa kritiska frågor även när det gäller plastfri färg. Köp helst färg av en producent som har en uttalad hållbarhetsprofil. 

Plastfria färger för inomhusbruk

Naturfarben, naturhartsfärger

Färgen har sina rötter i den tyska miljörörelsen och började utvecklas under för cirka trettio år sedan. Innehållet kan variera mellan olika tillverkare men generellt baseras färgen på olika växtoljor, hartser och vaxer samt lösningsmedel från växtriket och färgpigment. Linolja ingår ofta i låg procenthalt (1-5 %). En annan förkommande olja är träolja, tungolja som utvinns ur de valnötsliknande fröna från tungoljeträdet. Som förtjockningsmedel och limämne använder man sig ofta av akaciegummi, gummi arabicum. Bivax och candelilavax (från candelilabusken) kan användas för att göra ytor vattenavvisande. Ricinolja och sojalecitin kan tillsättas för att sänka oljans ytspänning.

På 1990-talet debatterades naturfarben i Tyskland. Vissa av färgerna kritiserats för högt innehåll av allergiframkallande växtterpentener, syntetsiska isolaifater eller torkmedel av koboltzirkonium. Men färgerna har idag övervunnit sina barnsjukdomar och hälso-och miljöanpassats. Europas största naturfarbentillverkare säger att deras färg idag är helt nedbrytbar och att resterna kan slängas på komposten.

Enligt statistik från 2020 utgjorde naturliga färger utgör cirka 19 % av den totala färgmarknaden i Tyskland. Denna marknadsandel speglar den växande efterfrågan på miljövänliga och hållbara produkter. 

Färgerna är lättmålad och torkar snabbt. För de som är vana att måla med vanlig latex/plastfärg skiljer sig färgen inte så mycket från dessa vad gäller användingsförfarande. Olika fabrikat av naturfarben saluförs i Sverige.

Naturfarbe – snickerifärg

De större producenterna erbjuder utöver vägg-och takfärg även snickerifärg. 

Denna färg har liknande ingredienser och teknisk kvalitet som naturfarbe för vägg och takmålning och tillverkas av samma tyska producenter. Skillnaden är att den är avsedd för snickerier och ger en blankare yta. Den är något mer lättmålad än linoljefärg men lite dyrare. Vanligen krävs två strykningar för full täckning.

Kaseinfärg

Kasein- eller mjölkfärg som den kallades innan kasein kom i pulverform i början av 1900-talet – har mjölksyrekasein som bindemedel. Det är ett proteinrikt ostämne från mjölk med limegenskaper. Det övriga innehållet varierar beroende på tillredning/fabrikat men kan förutom fyllmedel, som kalk och krita, bestå av ägg, eteriska oljor, bivax, shellack med mera. Färgen lämpar sig för de flesta underlag men resultatet blir bäst på sugande underlag, enligt restaureringsmålare och byggnadsantikvarie Arja Källbom som fördjupat sig i färgtypen.

Kaseinfärger används främst idag främst inomhus men har historiskt sett använts både utvändigt och invändigt på byggnader. Tillverkningen av färg och lim baserade på mjölk eller kasein, sträcker sig tillbaka till antiken. I modern tid har kaseinfärg har använts mycket inom antroposofisk arkitektur där den ofta utgör ett underlag för bivaxlasyrer. Kaseinfärgen är dyrare än kalkkaseinet men har bättre vidhäftningsförmåga på glatta ytor.

Till mjölk/kaseinfärgernas fördelar hör hög limstyrka, diffusionsöppenhet, lågt pris och enkel tillredning och färgen ger en mycket vacker yta. Den kan användas till alla underlag, är vattenfast och löses inte av starka lösningsmedel. Till nackdelarna hör den höga limstyrkan som vid ogynnsam tillredning/svagt underlag eller felaktig användning kan få ytskiktet att spjälka.

Kasein kan även blandas i kalkfärg – så kallad kalkkaseinfärg. Se avsnitt – mineraliska färger.

Färger med linolja som bindemedel

Färger med linolja som bindemedel har använts sedan urminnes tider. De har en stark tradition i Sverige. De finns flera stora linoljefärgstillverkarare i Sverige och svensk linoljefärg exporteras utomlands.

En stor fördel med de linoljebaserade färgerna är att de innehåller få och begripliga ingredienser. Linolja är en förnyelsebar naturprodukt med många goda egenskaper.

Linoljefärg

Linoljefärg med en koncentration på 40 – 50 procent används främst till snickerier inom- och utomhus som till exempel råspont, träpaneler, fönsterbågar samt möbler och inredning. Linoljefärg används också på metall. Färgen har en god träskyddande förmåga och tränger djupt in i träet. Linoljefärg är elastisk och kan röra sig med underlaget, vilket förhindrar sprickor och flagning. Att färgen inte flagnar är skönt när det är dags att måla om. Du behöver inte slipa bort all gammal linoljefärg innan du målar med ny, men däremot skrapa bort löst sittande färg och slipa eventuella ojämnheter för att få en jämn yta. Färgen ska målas med tunna strykningar.

Linoljeemulsionsfärg

Linoljeemulsionsfärg för vägg och takmålning inomhus, görs av linoljefärgstillverkarna. Här är bindemedlet också linolja men koncentrationen är lägre, cirka 10 – 20 procent. Vatten, pigment, fyllmedel och ibland cellulosalim är andra ingredienser. I vissa fabrik ingår även en liten andel balsamterpentin.

Linoljeemulsionsfärg torkar relativt snabbt men uppnår full styrka först efter några veckor. Färgen ger matta, limfärgsliknande ytor som blir vattenfasta och tvättbara. Färgen passar därför bra till exempel i kök.

Några av färgens fördelar är att den har lång hållbarhet och beständighet. Den bildar en stark och tålig yta som kan motstå repor och fläckar. Emulsionsfärg finns att köpa i många byggnadsvårdsbutiker som säljer linoljefärg.

Äggoljetempera

Äggoljetempera är en helt naturlig färgtyp, utan tillsats av lösningsmedel. Linoljeandelen är cirka en tredjedel. Ägget fungerar som emulgator och förhindrar att linoljan och vattnet separerar. Ytan blir mycket slitstark tack vare den seghet som ägget och linoljan ger tillsammans.

Äggoljetempera har många användningsområden, som inom- och utomhusmålning av väggar, konstmålning och möbelmålning. Det är en traditionell färgtyp med lång historik. Redan Michelangelo använde färgen när han målade sina fresker.

Fördelen med äggoljetempera är att bland annat den är slitstark och mycket miljövänlig, den innehåller inga lösningsmedel. Färgen reflekterar ljus på ett fint sätt och ger levande ytor som förändras med dygnets ljusskiftningar.

Man kan blanda färgen själv eller köpa den färdigblandad på burk, med lite tillsats av konserveringsmedel (av samma typ som ingår i kosmetika). Det förlänger hållbarheten från ca 2 veckor till omkring två månader. Ett tredje alternativ är att köpa torrfärg i pulverform och själv blanda med övriga ingredienser. Torrfärg och färdig färg garanterar en jämnare färg än om du blandar den själv.

Det förekommer att äggoljetempera används utomhus men det vanligaste är inomhusmålning.

Att tänka på vid inomhusmålning med linoljebaserad färg

När linolja torkar bildas aldehyder som kan lukta en del. Aldehyderna är inte skadliga men kan verka irriterande på ögon och luftvägar för känsliga personer. Det gäller främst om stora ytor, som väggar och tak, målas med linoljebaserad färg inomhus. Det kan då lukta ganska starkt under målningen och en tid efteråt

God ventilation, värme och ljus förkortar torkprocessen. Det är därför ingen bra ide att ställa in en nymålad möbel i klädkammaren. Linoljan behöver mycket syre och ljus för att torka. Vissa professionella målare använder även UV-lampor.

Om linoljebaserad färg används på starkt sugande, mineraliska underlag, till exempel puts eller ett sandgrängat innertak, förlängs härdningen av linoljan avsevärt. Det gör att lukten kan bli mycket stark och hålla sig under lång tid, upp till flera månader. På ett sådant underlag är det också svårt att få en snygg yta. Ofta blir resultatet flammigt och på grund av det relativt höga linoljeinnehållet kommer taket så småningom att gulna, speciellt i ett rum med lite ljusinsläpp. Färger utan linolja eller med några få procent linolja lämpar sig här bättre, till exempel naturfarbe, lerfärg, silikatfärg, limfärg, kalk- eller kaseinfärg. För den som är luktkänslig kan dessa färgtyper även vara att föredra vid väggmålning. (Kalkkasein, silikat, lim- och lerfärg är helt luktfria färger.)

Vit färg med mycket linolja i gulnar generellt om den inte ljusexponeras. Så vill du ha kritvita ytor inomhus ska du välja en annan färgtyp.

Terpentin i linoljebaserade färger

Lösningsmedel – inte bara lacknafta – utan också vegetabiliskt balsamterpentin eller citrusterpentin är miljöfarligt och skadligt för kroppens fettrika organ som hjärna, lever och njurar. Terpentin kan också orsaka allergier. Undvik färg med mer än 5% lösningsmedel och välj allra helst färg helt utan, speciellt om du ska måla inomhus.

Om terpentin ingår i färgen ska du sörja för god ventilation och undvika att sova, eller vistas länge, i det nymålade rummet. Terpentinlukten försvinner inom något dygn.

Mineraliska färger inomhus

Lerfärg

Lerfärg består av leror, pigment och kalk och ger en vacker matt, sammetsliknande yta. Färgen har många likheter med kalkfärg. Lerfärg andas och är fuktreglerande, vilket bidrar till ett behagligt och hälsosamt inomhusklimat. Färgen är i princip lukfri så när som på en svag jordliknade doft innan den torkat. Den har enbart naturliga ingredienser i form av lera, kalk och växtbaserade bindemedel, vilket innebär att den inte avger några skadliga emissioner. Lermineralerna har en luktneutraliserande effekt och sägs vara fotokatalytisk, (kunna omvandla gaser och dåliga lukter till koldioxid och vatten). 

Färgen ger väggarna en sammetslen, matt yta och kan skapa olika visuella effekter beroende på ljusinfall. Lerfärg är antistatisk och drar inte till sig smutspartiklar från luften. 

Lerfärg kan användas på olika ytor inomhus så länge de är torra, sugande och fettfria. Här är några lämpliga substrat, till exempel gips, betong, tapeter, gipskivor eller obehandlat trä som råspont. Den lämpar sig inte för snickerier eller möbler, här är linoljefärg eller äggoljetemperera ett betydligt bättre val. Det är viktigt att ytan är ren och fri från lösa delar för att säkerställa ett jämnt och hållbart färgskikt. 

Kalkfärg

Kalkfärg, som ger matta, vackra innerväggar, har blivit trendigt och skymtas numera i hippa inredningsaffärer. I Sverige har färgen tidigare mest varit känd som utomhusfärg på kulturhistoriska hus, som till exempel de i Visby innerstad. Men stora kalkfärgstillverkare i Europa har länge salufört sina kalkfärger lika mycket som inomhusfärger med förträffliga egenskaper när det gäller att motverka fukt och mögelproblem. Kalk kan absorbera lukter och är antiseptiskt – en anledning till att man förr i tiden kalkade i ladugårdarna. Vitt och fräscht på riktigt alltså. Med kalkäkta pigment (ockror) kan du även få färgen i en rad andra kulörer. Kalkfärg ger ytan ett levande utseende som skiftar efter väderlek när mineralkornen bryter ljuset.

Se upp för kalkfärg” med plast

Ren/äkta kalkfärg fäster endast på mineraliskt underlag. Om färgen ska kunna användas på andra ytor krävs en tillsats för bättre vidhäftning. Här behöver man se upp, för i vissa fabrikat är detta plast. Men det kan också handla om harmlösa tillsatser, som cellulosa, stärkelse eller kasein (kalkaseinfärg). Välj därför en produkt från en ekoprofilerad tillverkare.

Kalkaseinfärg

Kalkkasein är en billig, lukt-och kemikaliefri produkt i pulverform som man blandar med vatten. Den lämpar sig väl för både vägg och takmålning men materialet bör var sugande och torrt. På ytor som tidigare målats med plast- eller emulsionsfärg är det svårt att få färgen att fästa.

Silikatfärg

Silikatfärg är extremt slitstark och UV-beständig, det finns målningar som hållit i 150 år utan renovering. Styrkan kommer från bindemedlet silikat, vattenglas. Silikatmålning utfördes förr genom att uppslammat pigment målades på väggen och sedan förseglades med vattenglas.  Sådan 2-komponentsfärg kräver stor användarskicklighet. Idag är färdigblandad dispersionssilikatfärg vanligast. Vissa fabrikat innehåller tillsats av plast.

Silikatfärg är precis som kalkfärg antiseptisk och fuktöppen men ändå vattenfast. Färgen kan användas på alla torra, sugande ytor både inom- och utomhus som gips, tegel, betong och puts.

Limfärg

Limfärg är en gammal färgtyp som idag främst används inom byggnadsvården.Den består av cellulosalim eller animaliskt lim som bindemedel, vatten, krita och pigment. Det förekommer också linoljeförstärkt limfärg. Färgen har traditionellt används för tak- och väggmålning. 

Fördelar med färgen är att den är mycket billig och helt obetänklig ur miljösynpunkt. Nackdelen med färgen är att den inte är helt lättarbetad. Den ska appliceras i tunna lager och är svår att bättra på utan att det syns. Gammal färg måste tvättas bort och relativt täta ommålningsintervaller krävs. Färgen kan krita av sig om den inte är linoljeförstärkt.

Spackel

Miljö-och hälsovänligt väggspackel kan du köpa hos naturfarbenproducenterna. Då slipper du biocider och plaster. De tillsätter istället cellulosa, ibland xanthangummi till den mineraliska basen av gips och kalk eller sand.

Det går även att använda vanligt modellgips utrört i vatten, blanda lite taget eftersom det stelnar snabbt.

Se spackel.

Källor