Färg - Ekobyggportalen

Relaterade nyheter

De flesta människor målar någon gång om hemmet. För det mesta är det plast vi smetar på väggarna. En färg med många baksidor – för både människa och miljö. Men det finns ett rikt utbud av mer hälsosamma och ekologiskt hållbara alternativ – varav många är traditionella färgtyper. Vilken färg du ska välja beror dels på underlaget och dels på tycke och smak. Ekobyggportalen guidar dig genom paletten av hållbara färger. Text & foto: Cathrine Bülow. Läs mer

Färger uppkallas vanligen efter sitt bindemedel, till exempel plastfärg, kalkfärg eller linoljefärg. Förutom detta innehåller färg pigment och fyllmedel, till exempel krita, kalk eller talk. Den mest använda färgen idag är vattenburen plastfärg eller latex/akrylatfärg, som färgbranschen hellre kallar den. Ibland felaktigt kallad ”vattenbaserad färg”. Färgen är baserad på plast men löslig i vatten. Det är en lättmålad färg som torkar genom att många små plastkulor klibbar ihop och bildar en film. Färgen har ersatt nästan alla tidigare lösningsmedelsburna färger som gav målarna hjärnskador. Men det finns goda skäl att undvika även plastfärgen:

Plastfärg - ett dåligt val för hälsa och miljö

Petroleumbaserade produkter hör inte hemma i ett hållbart samhälle. Basen, fossil olja, och plast har enorm negativ miljöpåverkan under hela sin livscykel från utvinning till den bekymmersamma slutfasen. Och till skillnad från förnyelsebara produkter, som till exempel lin, är oljan en ändlig resurs som kommer ta slut en dag. Plast är inte nedbrytbart i naturen utan blir i stället till mindre och mindre bitar (mikroplaster) som när de läcker ut i naturen till sist når haven som förorenas av mikroplaster. På senare år har två större vetenskapliga studier publicerats ( från EA och IVL) som pekar ut plastfärg som en huvudkälla till mikoplaster i havet. Över 50% av mikroplasterna kommer från färg – huvudsakligen från plastfärgsmålade fasader. En viss spridning kan också ske vid penseltvätt med mera. Läs mer på sidan hållbar fasadfärg.

Skadliga tillsatser i plastfärg

Målare drabbas av allergier

För att fungera tekniskt innehåller plastfärgen en rad tillsatser, som till exempel; konserveringsmedel, filmbildare, konsistensgivare och tensider. Vissa av dessa tillsatser är skadliga för hälsa och miljö och kan avges till inomhusluften under lång tid efter målning. Speciellt har konserveringsmedel i konventionell färg uppmärksammats för att de kan skapa allergi, främst hos målare, som kan drabbas av svåra eksem med svullnader, blåsor och klåda. Är man väl drabbad blir besvären ofta livslånga och en del målare måste sluta med sitt arbete. Omfattande studier, visar att nästan alla vattenbaserade (plast)färger innehåller skadliga konserveringsmedel. Framför allt är det isotiazolinoner som methylchloroisothiazolinone/methylisothiazolinone (MCI/MI) och benzisothiazolinone (BIT) samt formaldehydfrisättare som kan orsaka kontaktallergier. Dessutom finns enligt vissa studier ett samband mellan konserveringsmedlen, cancer och hormonrubbningar.

En annan lurig sak är att ämnen under en viss koncentration inte behöver innehållsdeklareras. Tillverkarna kan då använda olika tillsatser i låga doser utan att behöva ange en enda. Det gör att målare som drabbats av allergier inte kan undvika de ämnen som de reagerar emot.

Opålitliga innehållsdeklarationer

Dessutom har studierna runt konserveringsmedel i färg visat att det ofta saknas samstämmighet mellan innehållsdeklarationen på säkerhetsdatabladet och på förpackningen och med det faktiska innehållet i burken när färgen analyserats. De flesta av dessa studier gjordes runt 2015/16. I skrivande stund (2025) har två plastfärger utan sensibiliserande konserveringsmedel tagits fram men den absoluta merparten innehåller alltså fortfarande dessa ämnen.

Tekniska och estetiska nackdelar med plastfärg

En teknisk nackdel med plastfärgerna är att de är statiska och därmed drar till sig smuts och damm. Färgen tränger också in dåligt i trä, utan lägger sig i stället som en film utanpå. Utomhus och i rum med hög fukthalt kan plastfärgens öppna porer leda till mögelpåväxt. Plastfärg åldras inte på ett behagfullt sätt utan flagnar med tiden.

Men de miljömärkta färgerna då?

Många plastfärger är miljömärkta till exempel med EU-blomman eller Svanen. Det är rätt märkligt eftersom plastfärg aldrig kan bli ett bra miljöval – det sitter i produktens DNA. Än märkligare blir det med bakgrund av upptäckten att plastfärgen är den största boven bakom mikroplasterna i havet. 2015 visade tester som Testafakta lät utföra att emissionerna från miljömärkta färger kunde vara lika höga som från omärkta färger. Efter det har en del miljömärkningsorgan skärpt kraven, och en del tillverkare har fått ner emissionsnivåerna på vissa av sina produkter, men trots detta är och förblir plastfärg ett dåligt val för hälsa och miljö. Det är svårt att dra någon annan slutsats än att miljömärkningarna är branschanpassade snarare än miljöanpassade. Läs mer om miljömärkningar här.

Färger – skonsamma mot miljö & hälsa

Alternativ till plastfärg

Det finns många bra alternativ till plastfärgen. Många av dem är traditionella färger, som använts under lång tid. Gemensamt för färger som är bättre för hälsa och miljö är att de inte är petroleumbaserade (har plast som bindemedel) eller innehåller skadliga tillsatser. Dessa färger baseras på ämnen från växt- eller mineralriket, även om syntetiska tillsatser kan förekomma. Alla syntetiska ämnen är inte skadliga och behöver inte undvikas. Till exempel finns inte alla färgkulörer som jordpigment utan vissa framställs industriellt, till exempel ultramarin som ändå är ett ofarligt pigment.

En “hållbar färg” innehåller inga organiska lösningsmedel eller instabila, giftiga tungmetallhaltiga pigment. Den innehåller heller inga skadliga biocider (samlingsbegrepp för konserveringsmedel och bekämpningsmedel). Hållbara färger ger inte upphov till skadliga emissioner på kort eller lång sikt. De är diffusionsöppna, det vill säga de låter ytorna ”andas” och skapar inga problem med innestängd fukt som plastfärger gör. De förstör inte heller underlaget de målas på.

Är fossilfria färger alltid harmlösa?

Att välja en färg utan plast som bindemedel är ett grundkriterie för den som månar om hälsa och miljö. Men utöver bindemedlet spelar även det andra innehållet roll och här kan olika plastfria färger vara bättre eller sämre ur miljösynpunkt. Vissa traditionella färgtyper som tidigare enbart innehöll naturliga ingredienser har fått syntetiska tillsatser – till exempel silikatfärg där vissa fabrikat numera kan innehålla plast. Och i vissa fabrikat av linolje- och slamfärg återfinns giftiga fungicider (mögelbekämpningsmedel). Vissa torkmedel/sickativ och pigment kan också vara problematiska. Så läs produktdatablad och ställa kritiska frågor även när det gäller plastfri färg. Köp helst färg av en producent med uttalad hållbarhetsprofil som utformat produkterna med omtanke om hälsa och miljö.

Färger med vegetabiliskt eller mineraliskt bindemedel

Naturfarben,”ekofärger”

Dessa färger har sina rötter i den tyska miljörörelsen och började utvecklas i slutet av 1980-talet. Innehållet kan variera mellan olika tillverkare men generellt baseras färgen på olika växtoljor, hartser och vaxer samt lösningsmedel från växtriket och färgpigment. Linolja ingår ofta i låg procenthalt (1-5 %). En annan förkommande olja är träolja, tungolja som utvinns ur de valnötsliknande fröna från tungoljeträdet. Som förtjockningsmedel och limämne används ofta akaciegummi, gummi arabicum. Bivax och candelilavax (från candelilabusken) kan användas för att göra ytor vattenavvisande. Ricinolja och sojalecitin kan tillsättas för att sänka oljans ytspänning.

På 1990-talet debatterades “naturfärgerna” i Tyskland. V issa av färgerna kritiserats för högt innehåll av allergiframkallande växtterpentener, syntetsiska isolaifater eller torkmedel av koboltzirkonium. Men färgerna har idag övervunnit de flesta av sina barnsjukdomar och har hälso-och miljöanpassats ytterligare. Europas största naturfarbentillverkare säger att deras färg idag är helt nedbrytbar och att resterna kan slängas på komposten. Färgerna är vanligen lättmålade och torkar snabbt.

Målningen skiljer sig inte så mycket åt för den som är van att måla med vanlig latex/plastfärg. Olika fabrikat av naturfarben saluförs i Sverige.De större producenterna erbjuder utöver vägg- och takfärg även snickerifärg. Denna färg har liknande ingredienser och teknisk kvalitet som naturfarbe för vägg och takmålning och tillverkas av samma tyska producenter. Skillnaden är att den är avsedd för snickerier och ger en blankare yta. Den är något mer lättmålad än linoljefärg men lite dyrare. Vanligen krävs två strykningar för full täckning.

Kaseinfärg

Kasein- eller mjölkfärg som den kallades innan kasein kom i pulverform i början av 1900-talet – har mjölksyrekasein som bindemedel. Det är ett proteinrikt ostämne från mjölk med limegenskaper. Det övriga innehållet varierar beroende på tillredning/fabrikat men kan förutom fyllmedel, som kalk och krita, bestå av bland annat ägg, eteriska oljor, bivax och shellack. Färgen lämpar sig för de flesta underlag men resultatet blir bäst på sugande underlag, enligt restaureringsmålare och byggnadsantikvarie Arja Källbom som fördjupat sig i färgtypen.

Kaseinfärger används främst idag främst inomhus men har historiskt sett använts både utvändigt och invändigt på byggnader. Tillverkningen av färg och lim baserade på mjölk eller kasein, sträcker sig tillbaka till antiken. I modern tid har kaseinfärg har använts mycket inom antroposofisk arkitektur där den ofta utgör ett underlag för bivaxlasyrer. Kaseinfärgen är dyrare än kalkkaseinet men har bättre vidhäftningsförmåga på glatta ytor. Till mjölk/kaseinfärgernas fördelar hör hög limstyrka, diffusionsöppenhet, lågt pris och enkel tillredning och färgen ger en mycket vacker yta. Den kan användas till alla underlag, är vattenfast och löses inte av starka lösningsmedel. Till nackdelarna hör den höga limstyrkan som vid ogynnsam tillredning/svagt underlag eller felaktig användning kan få ytskiktet att spjälka. Kasein kan även blandas i kalkfärg – så kallad kalkkaseinfärg. Se avsnitt längre ner om mineraliska färger.

Färger med linolja som bindemedel

Färger med linolja som bindemedel har använts sedan urminnes tider. De har en stark tradition i Sverige. De finns flera stora linoljefärgstillverkarare i Sverige och svensk linoljefärg exporteras utomlands.En stor fördel med de linoljebaserade färgerna är att de innehåller få och begripliga ingredienser. Linolja utvinns ur linväxten och är en förnyelsebar naturprodukt med många goda egenskaper.

Linoljefärg

Linoljefärg med en koncentration på 40 – 50 procent används främst till snickerier inom- och utomhus som till exempel råspont, träpaneler, fönsterbågar samt möbler och inredning. Linoljefärg används också på metall. Färgen har en god träskyddande förmåga och tränger djupt in i träet. Linoljefärg är elastisk och kan röra sig med underlaget, vilket förhindrar sprickor och flagning. Att färgen inte flagnar är skönt när det är dags att måla om. Du behöver inte slipa bort all gammal linoljefärg innan du målar med ny, men däremot ska du skrapa bort löst sittande färg och slipa bort eventuella ojämnheter för att få en jämn yta. Färgen ska målas med tunna strykningar.

Linoljeemulsionsfärg

Linoljeemulsionsfärg för vägg och takmålning inomhus, görs av linoljefärgstillverkarna. Här är bindemedlet också linolja men koncentrationen är lägre, cirka 10 – 20 procent. Vatten, pigment, fyllmedel och ibland cellulosalim är andra ingredienser.

Linoljeemulsionsfärg torkar relativt snabbt men uppnår full styrka först efter några veckor. Färgen ger matta, limfärgsliknande ytor som blir vattenfasta och tvättbara. Färgen passar därför bra till exempel i kök. Några av färgens fördelar är att den har lång hållbarhet och beständighet. Den bildar en stark och tålig yta som kan motstå repor och fläckar. Emulsionsfärg finns att köpa i många byggnadsvårdsbutiker som säljer linoljefärg.

Äggoljetempera

Äggoljetempera är en helt naturlig färgtyp, som endast består av linolja, ägg, vatten och pigment. Linoljeandelen är cirka en tredjedel. Ägget fungerar som emulgator och förhindrar att linoljan och vattnet separerar. Ytan blir mycket slitstark tack vare den seghet som ägget och linoljan ger tillsammans. Äggoljetempera har många användningsområden, som målning av väggar, konstmålning och möbelmålning. Det är en traditionell färgtyp med lång historik. Redan Michelangelo använde färgen när han målade sina fresker.

Fördelen med äggoljetempera är den är slitstyrkan och den rena innehållet utan lösningsmedel eller problematiska tillsatser. Färgen reflekterar ljus på ett fint sätt och ger levande ytor som förändras med dygnets ljusskiftningar. Man kan blanda äggoljetempera själv eller köpa den färdigblandad på burk, med lite tillsats av konserveringsmedel (av samma typ som ingår i kosmetika). Det förlänger hållbarheten från ca 2 veckor till omkring två månader. Ett tredje alternativ är att köpa torrfärg i pulverform och själv blanda med övriga ingredienser. Torrfärg och färdig färg garanterar en jämnare färg och ger bättre förutsättningar för en lyckad målning än om du blandar den själv (såvida du inte är en van). Det förekommer att äggoljetempera används utomhus men det vanligaste är inomhusmålning.

Att tänka på vid inomhusmålning med linoljebaserad färg

När linolja torkar bildas aldehyder som kan lukta en del. Aldehyderna är inte skadliga men kan verka irriterande på ögon och luftvägar för känsliga personer. Det gäller främst om stora ytor, som väggar och tak, målas med linoljebaserad färg inomhus. Det kan då lukta ganska starkt under målningen och en tid efteråt. God ventilation, värme och ljus förkortar torkningsprocessen. Det är därför ingen bra ide att ställa in en nymålad möbel i klädkammaren. Linoljan behöver mycket syre och ljus för att torka. Vissa professionella målare använder även UV-lampor.

Om linoljebaserad färg används på starkt sugande, mineraliska underlag, till exempel puts eller ett sandgrängat innertak, förlängs härdningen av linoljan avsevärt. Det gör att lukten kan bli stark och hålla sig under lång tid, upp till flera månader. På sådana underlag kan det också svårt att få en snygg yta. Ofta blir resultatet flammigt och på grund av det relativt höga linoljeinnehållet kommer taket så småningom att gulna, speciellt i ett rum med lite ljusinsläpp. Färger utan linolja eller med några få procent linolja lämpar sig här bättre, till exempel naturfarbe, lerfärg, silikatfärg, limfärg, kalk- eller kaseinfärg. För den som är luktkänslig kan dessa färgtyper även vara att föredra vid väggmålning. (Kalkkasein, silikat, lim- och lerfärg är helt luktfria färger.) Vit färg med mycket linolja i gulnar generellt om den inte ljusexponeras. Så vill du ha kritvita ytor inomhus ska du välja en annan färgtyp.

Terpentin i linoljebaserade färger

Lösningsmedel – inte bara lacknafta – utan även vegetabiliskt balsamterpentin eller citrusterpentin är miljöfarligt och skadligt för kroppens fettrika organ som hjärna, lever och njurar. Terpentin kan också orsaka allergier. Undvik därför färg med mer än 5% lösningsmedel och välj allra helst färg helt utan, speciellt om du ska måla inomhus. Om terpentin ingår i färgen ska du sörja för god ventilation och undvika att sova, eller vistas länge tid, i det nymålade rummet. Terpentinlukten försvinner inom något dygn.

Mineraliska färger inomhus

Lerfärg

Lerfärg består av leror, pigment och kalk och ger en vacker matt, sammetsliknande yta. Färgen har många likheter med kalkfärg. Lerfärg andas och är fuktreglerande, vilket bidrar till ett behagligt och hälsosamt inomhusklimat. Färgen är i princip lukfri så när som på en svag jordliknade doft innan den torkat. Den har enbart naturliga ingredienser i form av lera, kalk och växtbaserade bindemedel, vilket innebär att den inte avger några skadliga emissioner. Lerfärg är antistatisk och drar inte till sig smutspartiklar från luften. Lermineralerna har en luktneutraliserande effekt och lerfärg sägs vara fotokatalytisk, (kunna omvandla gaser och dåliga lukter till koldioxid och vatten).

Lerfärg kan användas på olika ytor inomhus så länge de är torra, sugande och fettfria. Exempel på lämpliga ytor är till exempel gips, betong, tapeter, gipskivor eller obehandlat trä som råspont. Lerfärg lämpar sig inte för snickerier eller möbler, här är linoljefärg eller äggoljetemperera ett betydligt bättre val. Det är viktigt att ytorna är rena och fria från lösa material för att färgskiktet ska bli jämnt och hållbart.

Kalkfärg

Kalkfärg, som ger matta, vackra innerväggar, har blivit trendigt och skymtas numera i hippa inredningsaffärer. I Sverige har färgen tidigare mest varit känd som utomhusfärg på kulturhistoriska hus, som till exempel de i Visby innerstad. Men stora kalkfärgstillverkare i Europa har länge salufört sina kalkfärger lika mycket som inomhusfärger med förträffliga egenskaper när det gäller att motverka fukt och mögelproblem. Kalk kan absorbera lukter och är antiseptiskt – en anledning till att man förr i tiden kalkade i ladugårdarna. Vitt och fräscht på riktigt alltså. Med kalkäkta pigment (ockror) kan du även få färgen i en rad andra kulörer. Kalkfärg ger ytan ett levande utseende som skiftar efter väderlek och ljusinstrålning när mineralkornen bryter ljuset.

Se upp för kalkfärg med plast

Ren kalkfärg, som endast har kalk som bindemedel, fäster endast på mineraliska underlag. Om färgen ska kunna användas på andra ytor krävs en tillsats för bättre vidhäftning. Här behöver man se upp, för i vissa fabrikat är detta plast. Men det kan också handla om harmlösa tillsatser, som cellulosa, stärkelse eller kasein (kalkaseinfärg). Välj därför en produkt från en “ekoprofilerad” producent om du ska köpa en kalkfärg för andra ytor än rent mineraliska.

Kalkaseinfärg

Kalkkasein är en billig, lukt-och kemikaliefri produkt i pulverform som man blandar med vatten. Den lämpar sig väl för både vägg och takmålning men materialet bör var sugande och torrt. På ytor som tidigare målats med plast- eller emulsionsfärg är det svårt att få färgen att fästa.

Silikatfärg

Silikatfärg är extremt slitstark och UV-beständig, det finns målningar som hållit i 150 år utan renovering. Styrkan kommer från bindemedlet silikat, vattenglas. Silikatmålning utfördes förr genom att uppslammat pigment målades på väggen och sedan förseglades med vattenglas. Sådan 2-komponentsfärg kräver stor användarskicklighet. Idag är färdigblandad dispersionssilikatfärg vanligast. Vissa fabrikat innehåller tillsats av plast. Silikatfärg är precis som kalkfärg antiseptisk och fuktöppen men ändå vattenfast. Färgen kan användas på alla torra, sugande ytor både inom- och utomhus som gips, tegel, betong och puts.

Limfärg

Limfärg är en gammal färgtyp som idag främst används inom byggnadsvården.Den består av cellulosalim eller animaliskt lim som bindemedel, vatten, krita och pigment. Det förekommer också linoljeförstärkt limfärg. Färgen har traditionellt används för tak- och väggmålning.

Fördelen med färgen är att den är mycket billig och helt obetänklig ur miljösynpunkt. Nackdelen med färgen är att den inte är helt lättarbetad. Den ska appliceras i tunna lager och är svår att bättra på utan att det syns. Gammal färg måste tvättas bort och relativt täta ommålningsintervaller krävs. Färgen kan krita av sig om den inte är linoljeförstärkt.

Spackel

Spackel, utan biocider och plaster, finns att köpa hos naturfarbenproducenterna. De tillsätter istället cellulosa, ibland xanthangummi till den mineraliska basen av gips och kalk eller sand. Det går även att spackla med vanligt modellgips, utrört i vatten. Blanda lite taget eftersom det stelnar snabbt. Se spackel.

Källor - mer info om färg

Böcker

Berge Bjørn, The Ecology of Building Materials, Routledge Architectural Press 2009

Gudmundsson Göran, Stora boken om byggnadsvård, Bonnier Fakta 2010

Schmitz Günter Thomas, Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998

Hidemark Ove, Så renoveras torp och gårdar, Massolit Förlag 2014

Länkar

Källor – vetenskapliga studier om konserveringsmedel i färg

Anon. (2016). Methylisothiazolinone, quo vadis? Contact Dermatitis, 75(5), 263-264.

Amsler, E., Aerts, O., Raison‐Peyron, N., Debons, M., Milpied, B., Giordano‐Labadie, F., . . . Barbaud, A. (2017). Airborne allergic contact dermatitis caused by isothiazolinones in water‐based paints: A retrospective study of 44 cases. Contact Dermatitis, 77(3), 163-170.

Christiansen, M. S., Agner, T., & Ebbehøj, N. E. (2018). Long‐lasting allergic contact dermatitis caused by methylisothiazolinone in wall paint: A case report. Contact Dermatitis, 79(2), 112–113. https://doi.org/10.1111/cod.13008

Edlund, M., Holm, M., Inerot, A., Långsved, L., Dahlman-Höglund, A., & Hagvall, L. (2024). Contact sensitization and self-reported eczema in Swedish painters with occupational exposure to isothiazolinones. Contact Dermatitis, 2024, Vol. 91, Iss. 2, Pp. 126-.132, 91(2), 126–132.

Friis, U., Menné, T., Flyvholm, M., Bonde, J., Lepoittevin, J., Le Coz, C., & Johansen, J. (2014). Isothiazolinones in commercial products at Danish workplaces. Contact Dermatitis, 71(2), 65-74.

Gruye, L., Yanovsky, R., & Goldminz, A. (2020). Preventing relapses of airborne allergic contact dermatitis to isothiazolinones in wall paint by painting over with an isothiazolinone‐free paint. Contact Dermatitis, 82(2), 130-131.

Herman, A., Aerts, O., Montjoye, L., Tromme, I., Goossens, A., & Baeck, M. (2019). Isothiazolinone derivatives and allergic contact dermatitis: A review and update. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology, 33(2), 267-276.

Fan, Y., Song, Z., Wu, Y., Ren, X., Bi, C., Ye, W., Wei, H., & Xu, Y. (2024). Chemicals of Emerging Concern in Water-Based Paint Products. Environmental Science & Technology Letters, 11(5), 445–452. https://doi.org/10.1021/acs.estlett.4c00052

Gruye, L. E., Yanovsky, R. L., & Goldminz, A. M. (2020). Preventing relapses of airborne allergic contact dermatitis to isothiazolinones in wall paint by painting over with an isothiazolinone‐free paint. Contact Dermatitis, 82(2), 130–131. https://doi.org/10.1111/cod.13411

Latheef, F., & Wilkinson, S. (2023). Contact Dermatitis to Isothiazolinone Preservatives. Current Dermatology Reports, 12(2), 38–44.

Lidén, C., & White, I. R. (2024). Increasing non-cosmetic exposure and sensitization to isothiazolinones require action for prevention: Review. Contact Dermatitis, 90(5), 445–457. https://doi.org/10.1111/cod.14523

Lundov, M., Kolarik, B., Bossi, R., Gunnarsen, L., & Johansen, J. (2014). Emission of Isothiazolinones from Water-Based Paints. Environmental Science & Technology, 48(12), 6989-6994.

Romani, M., Warscheid, T., Nicole, L., Marcon, L., Di Martino, P., Suzuki, M. T., Lebaron, P., & Lami, R. (2022). Current and future chemical treatments to fight biodeterioration of outdoor building materials and associated biofilms: Moving away from ecotoxic and towards efficient, sustainable solutions. The Science of the Total Environment, 802, 149846–149846. https://doi.org/10.1016/j.scitotenv.2021.149846

Schwensen, J., Lundov, M., Bossi, R., Banerjee, P., Gimenez-Arnau, E., Lepoittevin, J., . . . Johansen, J. (2015). Methylisothiazolinone and benzisothiazolinone are widely used in paint: A multicentre study of paints from five European countries. Contact Dermatitis, 72(3), 127-138.

Schubert, S., Bauer, A., Hillen, U., Werfel, T., Geier, J., & Brans, R. (2021). Occupational contact dermatitis in painters and varnishers: Data from the Information Network of Departments of Dermatology (IVDK), 2000 to 2019. Contact Dermatitis, 85(5), 494–502. https://doi.org/10.1111/cod.13935

Thomsen, A., Schwensen, J., Bossi, R., Banerjee, P., Giménez-Arnau, E., Lepoittevin, J., . . . Johansen, J. (2018). Isothiazolinones are still widely used in paints purchased in five European countries: A follow-up study. Contact Dermatitis, 78(4), 246-253.

Uter, W., Aalto‐Korte, K., Agner, T., Andersen, K., Bircher, A., Brans, R., . . . Johansen, J. (2020). The epidemic of methylisothiazolinone contact allergy in Europe: Follow‐up on changing exposures. Journal of the European Academy of Dermatology and Venereology, 34(2), 333-339.