Text: Cathrine Bülow. Puts och bruk har cement, kalk eller lera som bindemedel. Puts används för att skydda väggen och ge den en vacker yta. Att putsa en vägg kan också vara ett billigt och effektivt sätt att vindtäta den. Välj helst puts- och murbruk som är baserat på kalk eller lera. De kostar mindre energi att framställa än de cementbaserade produkterna och ger bättre fuktreglerande egenskaper. Kalk- och lerbruk möjliggör också återanvändning av murade tegelstenar då bruket är mjukt och lätt knackas bort från stenarna, vilket inte är fallet vid murning med cementbruk. Läs mer

Vid renovering av gamla hus finns särskilda skäl att se upp med cementbruk och -puts då de saknar kalk- och lerprodukternas elasticitet. Cementen kan inte följa med i byggnadens rörelse eller transportera ut fukt i fogarna vilket kan leda till sprickbildning och skador på äldre väggar. Putsning kan även en vägg.

Man kan även mura med lera. Läs mer om lera här.

Puts

Puts kan vara cement-, kalk, sand- eller lerbaserad. Den kan också ha tillsatser av diverse plaster för ökad plasticitet. Undvik sådana produkter. Lerputs lämpar sig framför allt till invändig putsning då den utomhus slits hårt av väder och vind och kräver regelbunden omputsning. Puts för inomhusbruk har ofta gips som bindemedel. Vanligtvis putsar man i tre lager vilket är arbetsintensivt, men man får en yta som håller 40-60 år.

Kalkputs användes till putsning av stenhusfasader men kan också användas inomhus. Ytan blir vackert levande och med en fin struktur. Kalk är antiseptisk och har traditionellt använts i ladugårdar. Den både upptar och avger fukt och hjälper därmed till att reglera inomhusfuktigheten till en lagom nivå — där det vare sig blir för torrt eller fuktigt. Kalkputs innehåller släckt kalk, sand och vatten. Den bränns vid 1 000 grader till bränd kalk som sedan släcks med vatten till släckt kalk. Kalkframställning är mindre energiförbrukande än framställning av cement. En specialvariant är hydraulisk kalkputs som har en tillsats av kiselsyra, aluminium och järnoxider vilket ger än starkare puts.

Cementputs utgör en spärr mot fuktutjämning. Många gamla väggar har vid restaureringsarbeten blivit förstörda av cementbaserat bruk och puts då cementen saknar den elasticitet som kalkputs har. För utomhusbruk används ofta kalkcementputs vilken är starkare än ren kalkputs men mer elastisk än rent cementbruk.

Gipsputs används för inomhusbruk. Den innehåller gips och kalk vilket gör putsen lättarbetad och porös — den fäster lätt på olika väggytor och verkar dessutom fuktighetsreglerande.

Se upp med inomhusputser som innehåller syntetiska reaktionshartser, t.ex. epoxi och polyuretanharts då dessa ämnen är giftiga och cancerframkallande.

Lerputs. Såväl lerväggar som andra väggar kan putsas med lera. På utomhusväggar krävs en regelbunden omputsning i vårt klimat då fukt och kyla tär på väggen. En kalkstrykning av väggen efteråt kan minska slitaget. För innerväggar är det däremot ett utmärkt sätt att erhålla en vägg som reglerar fukt i rummet och därmed leder till ett bra inomhusklimat. Leran kan blandas med pigment eller användas ofärgad för att sedan bestrykas med en diffusionsöppen, naturlig färg, kalkputs eller linolja. Det är viktigt att använda diffusionsöppen färg, annars förstörs de fuktreglerande egenskaperna och lerputsen spricker sönder. Lerputsen appliceras i två eller flera lager. Det finns många olika recept på lerputs. En del innehåller t.ex. hästspillning eller mossa. Som armering förekommer lin, halm, hampa och djurhår.

Silikatputs är en tunnputs som främst används utomhus på mineraliskt underlag. Bindemedlet består av vattenglas. I likhet med silikatfärg är putsen starkt alkalisk och man slipper därför tillsätta något rengöringsmedel. Putsytan blir diffussionsöppen men vattenavisande och hållbar. Se upp med silikatputser som har tillsats av konsthartsdispersioner.

Puts – ett sätt att vindtäta

Puts har också ha en viss effekt på husets förmåga att hålla värmen. I en gammal timmer- eller brädstuga där vinden viner mellan planken kan den billigaste och enklaste åtgärden för att få stugan tät vara att putsa väggarna så att små sprickor och springor täpps igen. Lerputs är här en bra lösning som även förbättras husets inomhusklimat genom sin fuktbuffrande förmåga.  För utomhusbruk kan perlitinblandad puts ge en bra värmeisolering.

Murbruk

Murbruk används för att mura t.ex. tegel, natursten, lättbetong och sandkalksten. Man kan också sätta kakel eller klinker i murbruk, vilket man alltid gjorde förr innan kakelfix fanns. Kalkbruk är byggekologiskt oproblematisk och ett bättre miljöval än cementbruk.

Cementbruk består av 1 del cement och 3-4 delar sand samt vatten. Bruket är starkt men inte elastiskt, varvid återanvändning av keramiska plattor eller tegel lagt i cementbruk omöjliggörs.

Kalkcementbruk (KC-bruk) består av kalk, sand och cement. Cementandelen är minst 35 %. Bruket är frostbeständigt, starkt, elastiskt och i viss mån fuktreglerande. Det kan användas till alla typer av murning såväl inom- som utomhus och möjliggör återanvändning av murteglet.

Lerbruk består av 5 delar lera och en del sand samt vatten. Lerbruk är elastiskt men svagt och är känsligt för vatten och frost. Lerbruk används traditionellt för murning av kakelugnar vilket möjliggör enkel nedplockning av dessa. Bruket kan också användas för att mura lerblock, lerhalmsblock eller lättbränt tegel.

Källor:

Byggekologi – kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders, Maria Block — AB Svensk Byggtjänst 2004, ny version 2010

Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998

Föreläsningsanteckningar , Bärkraftigt Byggande och Boende. Dalarnas högskola 2007-2008