Golv

Trägolv

Trägolv är förnyelsebara. De är dessutom varma och elastiska — och därmed ryggvänliga. Trä bidar till ett bra rumsklimat och ger ingen elektrostatisk laddning. Det finns ett stort antal träslag att välja på med olika färg, glans och hårdhet. Trägolv är dessutom underhållsbara och kan slipas och oljas om många gånger om golvet är tillräckligt tjockt. De kan läggas som plankgolv vilka skruvas eller spikas fast i underlaget eller som parkett.

Parkett

Trägolv kan också läggas i form av ett parkett. Gamla tiders parkettgolv lades med korta parkettstavar vilket är en arbetskrävande metod. Idag finns det kortparkett i skivor och parkett med spont som lätt kan läggas även av en lekman.

Vid val av parkettgolv bör man tänka på att välja en tjock parkett som kan slipas om flera gånger. Parketten bör vara limmad på ett massivt träskikt istället för på en spånplatta — som ger problem med emissioner av lim. Parketten ska inte vara lackad — man mister då träkänslan och träets fuktreglerande egenskaper. Välj istället ett oljat  eller obehandlat golv för egen inoljning, såpning eller vaxning.  Det är också betydligt lättare att reparera rispor på oljebehandlat eller vaxat trä än ett lackat. För extra slitstark yta kan golvet behandlas med hetvax. Välj helst ett parkettgolv som inte behöver limmas — om limning måste ske, välj ett naturlim eller dispersionslim. Tänk på att skydda dig mot trädammet vid slipning — speciellt från bok och ekträ som är extra skadligt för andningsvägarna.

Städa ditt trägolv med såpvattenfuktad trasa. Var sparsam med vattnet som annars kan ge fläckar på golvet.

Laminatgolv

Laminatgolv kan vid en första anblick likna ett trägolv. Men de består av en limmad träfiberskiva, ett pappskikt med ett fotografi (!) av sten eller trä och överst ett plastskikt. Laminatgolv av högre kvalitet är visserligen förhållandevis slitstarkt men om det skadas, av vassa föremål, grus eller vatten, går det till skillnad mot ett trägolv inte att renovera och slipa om. Det vanligaste är att golvet reser sig i fogarna. Laminat är kallt och hårt att gå på.

Mineraliska golv

Klinker

Redan under antiken användes kakelgolv. Kakel framställs av fältspatlera eller porslinslera, kvarts och krita. Massan pressas i formar och bränns vid hög temperatur.

Kakelplattors glasyr består av kvarts och andra oproblematiska mineraler. Glasyren kan dock innehålla giftiga färgpigment — som bly. Eftersom metallerna är bundna i glasyren är de, om än miljöfarliga, dock inte hälsovådliga.

Vid köp av kakel bör man tänka på att välja frostsäkert kakel för balkonger och terrasser. Man bör givetvis undvika kakel med giftiga pigment. Grova terrakottaplattor är ett bra alternativ ur ekologisk synvinkel eftersom de bränns vid en lägre temperatur. De kan behandlas med olja eller vax.

Tegelgolv

Golv av tegel vackra och hållbara. De kan läggas i sand eller kalkbruk.  Återanvända tegelstenar kan med fördel användas. Ytan kan behandlas med linolja.

Cementmosaik (terazzo)

tillverkas av krossad sten, cementpasta och färgpigment. Det är vanligen marmor eller kalksten som används men även granit, fältspat eller kvarts förekommer. Dessa mineraler ger ett hårdare golv. Ett terazzogolv är slitstarkt och halkfritt men tål inte tung belastning. Det förekommer mest i offentliga byggnader.

Betonggolv

Betong förknippas traditionellt mest med garage och förrådsbyggnader men faktum är att de även i bostadshus kan bli vackra och trendiga golv om de slipas och ytbehandlas. Man slipper då också kostnaden för golvbeläggningsmaterialet. För att binda dammet används vattenglas, linolja eller betongolja som ytbehandling.

Stengolv

golv av natursten är vackra och slitstarka. Oftast görs de av kalksten, marmor, skiffer, täljsten, sandsten eller granit. Stengolv  slipas eller hyvlas och poleras därefter  Natursten kan antingen läggas i bruk (på betongunderlag) eller i sand eller jord ( t.ex. uthus och vinterträdgårdar). Golven kan oljas eller såpas. Nackdelen är att stengolv är dyra.

Lergolv

Ett alternativ till att använda kakel är att använda leran som golvmaterial i sin obrända form. Med pigment i ger det ett vackert, ekologiskt golv med bra fuktreglerande egenskaper och man slipper den energiåtgång som åtgår vid tillverkningen av kakel och klinker.

 Golv av kork och linoleum

Linoleumgolv

Linoleum består av naturliga råvaror i form av kork- kalkstens- och trämjöl, harts och linolja som pigmenteras och valsas fast mot en väv av jute.  Mattan uppfanns i England på 1860-talet och spreds sedan till Sverige. Linoleum AB Forshaga var Sveriges enda linoleumfabrik, som startade 1896 och finns kvar under namnet Forbo Forshaga. Än i dag tillverkas linoleummattor här.

När linoleumgolven kom var det en exklusiv nymodighet men under mitten av förra seklet prydde den nästan 70% bostadsrummen i Sverige, före plastmattans entré på 1960-talet.

Med dagens kunskap runt plastgolvens miljö- och hälsoskaldlighet är linoleum ett miljövänligt och prisvärt golv, inte minst i offentliga miljöer som skolor och sjukhus. Till skillnad mot plastgolv är de giftfria, varma och ger ingen elektrostatisk uppladdning.

Linoleumgolv är för det mesta ingen gör-det-självprodukt utan läggs av hantverkare. Men klickplattor finns att köpa för hemmafixaren. Linoleumgolven levereras vanligen med ett tunt ytskikt av plast, ca 1 procent, för att göra mattan mer lättstädad och tålig. Vissa fabrikat erbjuder obehandlade mattor.

Även kork är ett utmärkt golvmaterial. Det tillverkas av naturkork som pressas under tryck och värme. Även här måste man dock se upp med tillsatser av platser och PVC-skikt. Det bästa alternativet är plattor av ren kork som man själv behandlar med olja eller naturvax.

Plastgolv, gummigolv

PVC-mattan är en riktig miljövärsting — skadlig i alla led från tillverkning till deponi. PVC-golv avger mjukgörare i stora mängder. Mjukgörarna är retande och allergiframkallande. Det är dessutom skadliga för immun- och fortplantningssystemet. PVC-mattorna innehåller också giftiga klorparaffiner som är cancerframkallande och leverskadande. I händelse av brand bildas frätande saltsyra och dioxiner — ett av de skadligaste ämnen man känner till idag.

Äldre plastgolv kan dessutom innehålla asbest (i form av asbestpapp på mattans undersida) eller vara limmade med asbesthaltigt lim (vanligen svart). När sådana mattor rivs frigörs stora mängder farliga asbestfibrer. Om man bor i ett hus med plastmattor inlagda mellan 1950 och 1982  bör man därför låta undersöka eventuellt asbestinnehåll innan mattorna rivs ut. Ibland kan en okulär besiktning räcka eller så skickar man in en bit golv med underliggande papp för analys. Om golvet visar sig innehålla asbest är det bästa i regel att låta mattan ligga kvar och försegla den med ett ekologiskt golvmaterial. Alternativet är att låta ett saneringsföretag riva ut mattan.

Även gamla gummigolv kan innehålla asbest eller vara limmade med asbestlim, även här bör man allstå vara försiktig. Dessa golv är dock tämligen lätt igenkänningsbara. Nya gummimattor innehåller vanligen syntetiskt gummi SBR. Här kan giftiga nitrosaminer( det varierar beroende på fabrikat)  och cancerframkallande vinylcyklohexan utgöra ett problem.  Gummigolv är miljömässigt bättre än PVC men inte ett förstahandsval. I badrum skulle de kunna utgöra ett miljövänligare alternativ till PVC men de är inte våtrumsgodkända i nuläget. De används dock ibland ändå tillsammans med speciallösningar för golvbrunn mm fuktkänsliga ställen.

 Heltäckningsmattor

Heltäckningsmattor består oftast av syntetisk textil. De är ohygieniska och särskilt problematiska för allergiker då damm, smuts och bakterier samlas i dem. Dessutom är mattornas underskikt vanligen försedda med ett skumplastskikt av syntetgummi, polyuretan eller svag-PCB vilket innebär avdunstning av cancer- och allergiframkallande ämnen till inomhusmiljön.

Det finns även heltäckningsmattor i naturmaterial som t.ex. ull.  Här måste man dock se upp med tillsats av malmedel. Det finns några bra alternativ tillverkade av kokos- och sisalfibrer som är stryktåliga och fri från giftiga tillsatser.

Källor:

Byggekologi – kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders, Maria Block — AB Svensk Byggtjänst 2004, ny version 2010

Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998

Föreläsningsanteckningar, Bärkraftigt Byggande och Boende. Dalarnas högskola 2007-200