Text och bild: Cathrine Bülow. Att välja värmesystem innebär att man tar ställning till vilket eldningsbränsle och vilken panna/eldstad man ska använda samt slutligen hur värmen ska distribueras ut i huset. Läs mer

Värmeförsörjning är ett komplext ämne. För dig som är villaägare eller ska bygga nytt finns mycket att ta ställning till. Men innan du bestämmer dig för ett värmesystem, bör du ha gjort allt för att minimera husets värmebehov. I korthet ska huset vara välisolerat och vindtätt och helst ha södervänd långsida.  Stora fönster ska vara placerade mot söder och huset ska gärna ha tunga värmemagasinerande material inbyggda, t.ex. en hjärtvägg i massivträ eller tegel. 

En ekologiskt anpassad uppvärmning baseras på förnyelsebara energikällor och ger inte upphov till miljöstörande utsläpp. Solfångare borde vara den självklara basen i alla värmesystem. Solvärmen kompletteras sedan med biobränsleeldning ocn en ackumulatortank gör att värmen kan lagras och användas så effektivt som möjligt.

Sammanställning av olika värmesystem

Miljömässigt bra alternativ

  • Värmekälla: ved och sol
  • Värmeanläggning: kakelugn och solfångare
  • Distribution i huset: strålningsvärme och tappvarmvatten
  • Värmekälla: biomassa och solenergi
  • Värmeanläggning: pelletspanna kopplat till ackumulatortank och solfångare
  • Distribution i huset: via vattenburna radiatorer eller väggvärme/listvärme
  • Värmekälla: biogas
  • Värmeanläggning: fjärrvärme i kommun med storskalig biogasanläggning
  • Distribueras via markledningar fram till huset
  • Distribution i huset: vattenburna radiatorer eller väggvärme/listvärme

Dåliga miljöalternativ

  • Värmekälla: el från kärnkraftverk/kraftvärmeverk
  • Bränsleanläggning: kärnkraftverk, distribueras via elnätet
  • Distribution i huset: direktverkande elradiatorer
  • Bränsle: olja
  • Värmeanläggning: oljepanna
  • Distribution i huset: via vattenburna radiatorer eller väggvärme/listvärme
  • Värmekälla: Sopor (leder till dioxinutsläpp — även om rökgasreningen förbättras sprids dioxiner via flygaska)
  • Värmeanläggning: fjärrvärme i kommun med storskalig sopförbränningsanläggning. Distribueras via markledningar
  • Distribution i huset: via vattenburna radiatorer eller väggvärme/listvärme

Värme i tätbebyggelse

I staden är det fjärrvärme som gäller. I bästa fall kommer värmen från ett fjärrvärmeverk som använder förnyelsebara energikällor. I byn, förorten eller det lilla samhället kan ett kvarters- eller byvärmeverk vara det effektivaste sättet att använda primärenergin.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är en storskalig metod för produktion och distribution av värme. Värmen produceras i en central produktionsanläggning och distribueras genom ett kulvertsystem till konsumenterna, där den används för uppvärmning genom radiatorer eller för produktion av tappvarmvatten.

Samtidigt möjliggör den dessutom elproduktion och mer avancerad rökgasrening. För konsumenten är det en enkel uppvärmningsform som kräver liten arbetsinsats.

Fördelar

På många sätt har fjärrvärmen inneburit en miljövinst i våra städer. Den lokala miljön har förbättrats i takt med att skorstenar och pyrande pannor försvunnit. Kostnader har försvunnit för installation av pannor, pannrum, skorsten och värmelagringssystem, underhåll och service. Det är lättare att få till stånd en effektiv rening av en enda förbränningskälla än ett hundratals eller tusentals små eldningskällor.

Nackdelar

Värmekällan i fjärrvärme anläggningarna behöver inte vara miljöanpassad, tvärtom kan den komma från olje- eller sopeldning. Ofta används i ett fjärrvärmesystem flera olika källor och mixen kan varieras efter värmebehovet.

En annan nackdel med fjärrvärme är den värmeförlust som uppstår på grund av de långa transportvägarna för varmvattnet. Dessutom är kostnaderna för mottagandet av fjärrvärme hög. Ensidigt beroende av fjärrvärmesystemet gör samhället mer sårbart.

Olämpliga fjärrvärmebränslen

Olja, kol och gaseldning baserar sig på ändliga resurser och är dessutom stora koldioxidbovar. Sopeldning har också kritiserats hårt av miljörörelsen. Den ger upphov till dioxinutsläpp. Enligt vissa studier är cancerfrekvensen förhöjd i närheten av anläggningar för sopförbränning.

Lösningen på våra sopproblem kan rimligtvis inte vara att elda upp dem utan måste vara att minska förpacknings- och konsumtionshysterin och utesluta miljöskadliga ämnen ur kretsloppen, såsom PVC-plast.

Om du överväger en anslutning till fjärrvärme — kolla först vilket uppvärmningssystem ditt kommunala fjärrvärmeverk har. Flis, naturgas eller biogas är att föredra.

Närvärme

Så kallat kvartsvärmeverk eller närvärme kan vara ett bättre alternativ. Dessa lokala värmeverk är mer flexibla och innebär mindre värmeförluster än de stora värmekraftverken.

Flera ekobyar får sin värme från sådana små lokala anläggningar där varmvattnet inte behöver transporteras några långa sträckor.

En biobränsleeldad värmecentral består av olika komponenter såsom bränslemagasin, matare, förugnar, brännare, pannor, askutmatning och ackumulatortankar. De eldas med olika biobränslen som ved, pellets, halm och flis.

Källor

Byggekologi – kunskaper för hållbart byggandeVaris Bokalders, Maria Block. AB Svensk Byggtjänst 2004, ny version 2009

Ekologiskt byggande och boendeKönemann 1998

Föreläsningsanteckningar — Bärkraftigt byggande och boende, Dalarnas högskola 2007-2008