Plötsligt händer det! I en artikel i tdiningen Fastighetsnytt står att läsa fönsterbyte vanligen är en dålig energisparåtgärd och att fönster istället ska renoveras. Det kommer så klart inte som en nyhet för oss som är byggnadsvårdare. Kanske finns det skäl till en försiktig hoppfullhet om att nu även branschen är på väg att inse det. (Även om fönstertillverkarna säkert kommer göra sitt yttersta för att övertyga oss om motsatsen.)
Skribenten till en artikel i tidningen Fastighetsnytt, Martina Strand Nyhlin, har åtminstone förstått att fönsterbyten är en dålig idé. I en lista över energieffektiviseringsåtgärder – skriven med bakgrund av det nya EPBD-regelverk som införs 2026 med nya skarpa energikrav står det:
”Fönster bör i första hand renoveras och enbart bytas om när de är i väldigt dåligt skick eftersom nya fönster har stort klimatavtryck. I dag finns företag som adderar energiglas på befintliga fönster, renovering av fönster och försäljning av återbrukade fönster förekommer också.”
Exempel på andra energieffektiviseringsåtgärder som tas i artikeln upp är solceller, laddinfrastruktur och
energigemenskap – vilket innebär delad energi mellan olika närliggande fastigheter där fastighetsägare drar nytta av överskottsel producerat av solceller på en annan fastighet. (I dag har nätbolagen i princip ensamrätt på att distribuera el till och från fastigheter och regelverket släpar efter, men vissa fastighetsägare har redan hittat sätt att dela energi.)
Bakgrunden är som sagt det nya EPBD*-regelverk som träder i kraft den 29 maj i Sverige. EPBD står för “Energy Performance of Buildings Directive”, vilket är ett EU-direktiv som syftar till att förbättra energiprestandan i byggnader och minska växthusgasutsläppen från dessa. Direktivet, som först infördes 2002 och har omarbetats flera gånger. Regelverket har uppdaterats för att minska beroendet av rysk gas efter Rysslands invasion av Ukraina.
Det nya regelverket ställer bindande krav på EU:s medlemsländer att genomföra åtgärder för att uppnå ett byggnadsbestånd med nollutsläpp senast år 2050. Det innebär att nya byggnader ska ha mycket god energiprestanda och noll eller mycket låga växthusgasutsläpp från fossila bränslen. För befintliga byggnader innebär det att de ska genomgå energieffektiviseringar för att uppfylla minimistandarder för energiprestanda. Dessa åtgärder är en del av EU:s bredare mål att minska energiförbrukningen och öka användningen av förnybar energi.
Det kommer att påverka de flesta inom byggnadsbranschen För att leda omställningen, måste nya offentliga byggnader vara nollutsläppsbyggnader från 2028, och alla nya byggnader från 2030. Dessutom ska energieffektiviseringar genomföras i befintliga byggnader, med särskilda krav på lokalbyggnader att uppnå minimistandarder för energiprestanda till 2030 och 2033.
EPBD-regelverket kommer även att ha en direkt inverkan på privatpersoner i Sverige. Det kan innebära att husägare behöver genomföra renoveringar för att förbättra energiprestandan i sina hem. Det finns dock vissa undantag och flexibilitet i hur dessa krav kan uppfyllas, vilket kan minska den ekonomiska bördan för enskilda. Sverige har friheten att bestämma hur dessa mål ska nås inom ramen för EU-direktivet. Text: Cathrine Bülow.