Relaterade nyheter
Text och bild: Cathrine Bülow. Timmerhus är en traditionell byggnadskonstruktion, som har förekommit i Norden sedan 800-talet. Konstruktionen består av horisontellt staplade stockar som låses i ändarna med så kallade knutar. Timmerhus ger ett bra inomhusklimat med träets hygroskopiska och värmemagasinerande egenskaper. Läs mer
Timmerhusets nackdel är att väggarna i regel inte får så bra värmevärden. Men genom att välja tjocka stockar, vindtäta ordentligt mellan dem samt isolera mer i tak och golv kan värmevärdena förbättras väsentligt. Det är också bra att välja en energieffektiv husform och bra värmevärden i dörrar och fönster. Väggisolering, däremot, förstör timmerhusets karaktär och värmemagasineringsförmåga och bör undvikas.
Timmerhus, plankhus och skiftesverk är konstruktioner i massivträ som är kända i Norden sedan 800-talet. Liggtimmer med knuttimring är den mest välkända tekniken. Fram till mitten av 1800-talet var detta den vanligaste byggnadstekniken i stora delar av Sverige, både i städerna och på landsbygden. En timmerstomme består av timmerstockar som läggs horisontellt och staplas på varandra. Tekniken har fått sitt namn av att stockarna fästs i hörnen genom uthuggna hak — knutar.
Timmerhusets fördelar
Timmerhuset har flera fördelar. Som alla tunga konstruktioner har massivt timmer en värmebuffrande förmåga och goda hygroskopiska egenskaper — det vill säga att timret kan magasinera och fördela värme och fukt. Timmerhusen får därmed ett behagligt och utjämnat inomhusklimat. Det är mycket ovanligt med kondensskador från fuktutfällning i timmerhus.
Timringsvirke
Till knuttimring användes vanligen rakvuxen tall eller gran. Bäst ansågs förr vinterhuggen kärnfuru vara, av tätvuxet tallvirke. Ibland skalade man delar av stammen några år före byggnationen, för att få ett kådrikt, naturligt impregnerat virke. Sådant virke liksom myrvirke är mycket rötbeständigt.
För att bygga ett timmerhus går det åt en hel del timmer och tid, eftersom timret mår bäst av att ligga och torka flera år. Då får det små sprickor, som fördelar sig jämnt runt hela stammen. En snabbare torkning ger större och fulare sprickor.
Tätningen mellan stockarna
Timmerväggarna tätas traditionellt med mossa. Mossan läggs i en mossränna som huggs ut på undersidan av varje stock, så att den passar mot den rundade ovansidan på stocken under. Man kan också täta med lerklining, något som varit vanligt i Centraleuropa men även förekommer på ekologiskt renoverade timmerhus.
Flyttning av timmerhus
Timmerhus är lätta att demontera, eftersom stockarna bara är staplade på varandra. De hålls samman med hjälp av knutarna och tyngdkraften. Flyttning av timmerhus var förr en viktig del av timmerbyggnadstraditionen. Förr flyttas hus ofta i samband med t.ex. arv, skifte och försäljning. Flyttning av timerhus förekommer också idag. Flytten kan bli tidsödande och svår. Inte sällan underskattas den arbetsinsats som detta innebär. Det är viktigt att märka upp stockarna minutiöst vid nedmonteringen för en så smidig återuppbyggnad som möjligt. Läs om ett ekotimmerhus projekt här.
Historik – timmerhusens uppgång och fall
Fram till mitten av 1800-talet var timring den vanligaste byggnadstekniken i landet. Därefter övergavs tekniken alltmer och man började istället bygga hus med träregelstommar. Det berodde på alla nyetablerade sågverk som tillhandahöll sågade och hyvlade trävaror till bra priser. Med nationalromantiken under sekelskiftet blev knuttimringen populär igen men sedan föll tekniken åter i glömska.
Timmerhus idag
På 1950-talet återuppväcktes intresset för timring. Då startades timringskurser i Dalarna och man började bygga timmerhus igen, framförallt fritidshus men även villor. Idag byggs det ungefär 1 000 timmerhus per år i Sverige. I Finland bygger man näst flest i världen, c:a 10 000 per år, och i USA hela 27 000 timmerhus per år.
Byggekologsikt perspektiv på timmerhus
Timmerhuset byggs med ett sunt, naturligt och förnyelsebart material — trä. Vid tillverkningen av timmerhus får man inga industriella rester eller biprodukter som är svårnedbrytbara. Timmer är en så kallad koldioxidsänka som binder koldioxid i hundratals år. Timmerhus ger ett bra inomhusklimat med träets hygroskopiska och värmemagasinerande egenskaper. Det är mycket ovanligt med kondensskador från fuktutfällning i gamla timmerhus.
Nackdelen är att väggarna i regel inte får så bra värmevärden. För bättrevärmevärden i ett timmerhus gäller det att välja, tjocka stockar, att vindtäta ordentligt, ge huset rätt utformning och tillvarata passiv solinstrålning. Isolerar man in- eller utvändigt går man miste om timmerväggens estetiska värden och till viss del även dess värmebuffrande egenskaper.
Att tänka på vid timmerhusbyggnation
Timret
För att få kallas ett timmerhus ska huset vara byggt av knutade, massiva stockar som är minst tio centimeter tjocka. Timret kan vara handtimrat, d.v.s. knutat för hand där man har låtit timret följa sin naturliga avsmalning, eller maskinknutat — knutat av maskiner och sågat parallellt. Välj långtidstorkat timmer av hög kvalitet.
Timmerhusets tak och grund
Timmerhuset kräver ett tungt tak, som pressar ihop stommen, och en rejäl grund, då det är ett betydligt tyngre hus än ett vanligt träregelhus. Plåttak duger inte. Tegel lämpar sig bättre. Skiffer eller någon typ av vegetationstak är också lämpligt på timmerhuset, både estetiskt och tack vare tyngden.
Målning av timmerhuset
Det går inte att måla ett timmerhus med täckande olje- eller akrylfärger på grund av timrets naturliga sprickbildning och rörelser. Lämpliga material är istället järnvitriol, träoljor eller slamfärger. På innerväggarna kan man olja eller måla med lasyr eller äggoljetempera.
Så här förbättrar du värmevärdena i ett timmerhus
Det är många parametrar som avgör vilket u-värde timmerhusets konstruktion kommer att få. Isoleringstjockleken i väggarna är något som man jobbar med i träregelhus, men det är inte aktuellt i timmerhus som förlorar mycket av sin karaktär och sin värmebuffrande förmåga om man isolerar dem.
I timmerhusen får man istället gå upp i väggtjocklek. Det behövs en grovlek på ca sju tum för att slippa isolera. Det är också bra att isolera mer i tak och golv och välja bra u-värden på fönster och dörrar. Ska några rum ändå isoleras är det bäst att göra det på norrsidan. Kök och våtutrymmen, som kanske ändå inreds med någon form av innerväggar, kan då placeras där.
Ett annat sätt att minska husets energibehov är att välja en kvadratisk form på huset istället för en rektangulär. På så sätt minimerar man mängden väggyta vilket är mer energieffektivt. Att bygga i två plan minskar också energiförbrukningen, liksom att hitta en optimal storlek och placering av fönstren. Läs mer under passiv solvärme och lågenergihus.
Värmesystem
Välj bort värmesystem som är beroende av el och välj istället ett som baseras på solvärme, biobränsle eller fjärrvärme. Läs mer under Att välja värmesystem, Eldstäder/pannor och Golvvärme.
Ventilation
Idag säger byggreglerna att luftomsättningen i ett småhus ska vara 0,35 liter per sekund och kvadratmeter, något som kan vara svårt att klara utan ett mekaniskt ventilationssystem med återvinning av värmen i frånluften. Den typen av ventilationssystem är dock gjorda för hermetiskt inplastade hus, vilket ett äkta timmerhus inte är. I timmerhus sipprar luft in i hela konstruktionen och den kalla luften värms upp av transmissionsluften. Därför behövs inget mekaniskt ventilationssystem. Vanligen räcker det med fläktstyrd frånluft i rum med hög fuktbelastning som badrum och tvättstuga samt tilluftsventiler i sällan utnyttjade utrymmen som skafferi och klädkammare. Men man ska vara beredd på diskussioner med kommunen för att få igenom sin vilja.
Kostnad
Furu, som är det vanligaste träslaget vid timmerhusbygge, är billigt. Därför utgör materialkostnaden en mindre del av husets totalkostnad. Väljer du dessutom ett grovt timmer på sju eller åtta tum minimerar du hantverkskostnaden då ingen regling och isolering behövs. Kostnaden för skivmaterial och tapeter kan också uteslutas. Sammantaget kostar det ändå aningen mer att bygga ett timmerhus än ett vanligt träregelhus c:a 17-18 000 kr per kvadratmeter.