Relaterade nyheter
Text: Cathrine Bülow. Passiv energidesign är en modell som som går ut på att bygga så miljösmarta, hälsosamma och klimatsmarta hus som möjligt. Det har utvecklats i Norge som ett alternativ till det konventionella passivhuskonceptet och genomsyras av holistiskt tankesätt och visar hur man kan bygga klimatsmart utan FTX-ventilation. Läs mer
Passiv energidesign är en modell som utvecklats i Norge som ett alternativ till det konventionella passivhuskonceptet. Syftet är ett mer holistiskt perspektiv där fler parametrar än bara u-värdden räknas in. Modellen baseras på Limapyramiden*(figur nedan) och innebär att man med olika åtgärder, som material- och konstruktionsval, disponering av husets funktioner samt utformning av rum och byggnadskropp reducerar byggnadens energibehov. Husets ventilation tillgodoses helt eller huvudsakligen med hjälp av åtgärder som inte är beroende av tillförd energi (för pumpar, fläktar etc) samtidigt som krav på låg energiförbrukning och god inomhusmiljö ska uppnås. Modellen har utvecklats bland annat i projekten Passiv klimatisering/ Tek 2015 och helTREnkelt (2014 -2016) som genomfördes av GAIA- ekoarkitekterna Bjørn Berge, Dag Roalkvam, Norsk Treteknisk Institutt, Asplan Viak m.fl. Här visade man att det gick att uppnå passivhusnivå utan FTX-ventilation med värmeåtervinning, i vissa fall med god marginal.
För att lyckas måste en holistisk och integrerad design tillämpas. Platsens förutsättningar och byggandens funktioner behöver analyseras för att hitta rätt åtgärder i varje unikt fall, som till exempel att vid behov placera huset så att vind och föroreningsbelastningar minimeras och att använda växtlighet som vindbarriär. En stor verktygslåda med ett brett spektrum av olika energiåtgärder finns tillgängliga. Modellen består också av generella åtgärder som att använda emissionsfria, föroreningsbuffrande, fukt- och värmelagrande material, buffrande (stora)rumsvolymer med tillräcklig rumshöjd för ökad ventilationseffektivitet, planlösning med temperaturmässig samlokalisering av rum med isolerade och tätade innerväggar mot svalare utrymmen, till exempel hall och sovrum samt brukarkontrollerad ventilation.
En grundförutsättning i helTREnkelt projektet var också att bygga med trä och dra nytta av träets hygrotermiska massa – den energi som genom buffring av vattenånga binds i träet. Om den latenta värme som finns i den lagrade fukten, från dusch, matlagning, utandningsluft mm, istället för att ventileras bort återvinns genom kondensering i hygroskopiska ytmaterial som trä ökar både lufttemperaturen och ytskiktets temperatur. Projektet visade att detta kan minska energiförbrukningen med 5-7% . Allra störst är effekten för hus sydvästläge.
Fördelarna med passiv klimatkontroll är bland annat robustheten där inga rörliga delar och energitillförsel behövs för ventilationen (balanserad ventilation är sårbar för tekniska problem och strömutbrott), och att mängden inbyggd energi i form av metaller och plaster, som ventilationsaggregat består av, minskas. Passiv energidesign är dessutom mer brukarvänlig och lätt att reglera utan underhållskrävande och kostsam teknik. Studierna visar sammantaget att passiva energiåtgärder kan sänka ventilation och uppvärmningsbehov effektivt och att passivhusnivå kan uppnås utan FTX. Nyttjande av hygrotermisk massa i material underlättar detta väsentligt. Tek 15 studien visar också att passivhusnivå inte uppnåtts i alla hus som studien omfattade och att dagens ventilationskrav missgynnar passiva lösningar, bland annat då de kräver en luftomsättning som är onödigt stor om man följer principerna för passiv energidesign. Dessa principer är för övrigt inte bara tillämpbara i hus med naturlig ventilation utan också i hus med hybridventilation och mekanisk ventilation – där de kan minska energi- och ventilationsbehovet och ge en bättre inomhusmiljö.
En checklista med en översikt av olika åtgärder som kan vidtas för att nå målet – att tillgodose brukarnas behov på enklast tänkbara sätt med minsta möjliga resursanvändning och miljöpåverkan har tagits fram (länk). Den bygger på en noggrann inventering av byggplatsen och vilka behov byggnaden skall tillgodose. Sedan vidtar en process som innebär att:
- Analysera platsens förutsättningar
- Minimera behov, effektivisera användning, utnyttja naturliga processer, minimera resursanvändning och negativ påverkan på människa och miljö
Den bästa utformningen är unik för varje plats och användning. Alla aspekter kan inte tillgodoses samtidigt men de kan i varierande grad kombineras och kompletteras med mätbara mål. Listan gör inte heller anspråk på att vara fullständig utan ska snarare betraktas som exempel. Ett iterativt förfarande där man successivt prövar och anpassar olika miljöanpassade lösningar behövs.
Ventilation och passiv energidesign
Passiv energidesign består som beskrivits ovan av generella åtgärder för att minska energiförbrukning och underlätta ventilationen. Till exempel att bygga med emissionsfria, föroreningsbuffrande, fukt- och värmelagrande material, buffrande (stora)rumsvolymer med tillräcklig rumshöjd för ökad ventilationseffektivitet, planlösning med temperaturmässig samlokalisering av rum med isolerade och tätade innerväggar mot svalare utrymmen, till exempel hall och sovrum samt av brukarkontrollerad ventilation.
Och om den latenta värme som finns i fukten, från dusch, matlagning, utandningsluft mm, istället för att ventileras bort återvinns genom kondensering i hygroskopiska ytmaterial som trä ökar både lufttemperaturen och ytskiktets temperatur. Projektet visade att detta kan minska energiförbrukningen med 5-7% . Allra störst är effekten för hus sydvästläge. Fördelarna med passiv klimatkontroll är bland annat robustheten där inga rörliga delar och energitillförsel behövs för ventilationen (balanserad ventilation är sårbar för tekniska problem och strömutbrott), att mängden inbyggd energi i form av metaller och plaster, som ventilationsaggregat består av, minskas. Passiv energidesign är dessutom mer brukarvänlig och lätt att reglera utan underhållskrävande och kostsam teknik.
En vanlig lösning är också förvärma av friskluften i markförlagda kanaler/kulvertar som sommartid istället kyler luften. Effekten motsvarar cirka 50 procent av den hos en FTX- värmeväxlare. Tilluften kan också förvärmas i ett växthus/vinterträdgård eller i så kallade ventilationsfönster .
Överventilering kan, i samtliga system, undvikas genom att ventilationen behovs- och årstidsanpassas till exempel genom sensorer som kan avläsa fukthalt och temperatur och styra ventilationen efter detta.