Eldstäder

Elda endast med torrt bränsle av hög kvalitet. Investera i en miljögodkänd panna med hög förbränningsgrad eller en välbyggd tung eldstad (kakelugn, täljstensspis eller Heikkiugn). Har du en oljepanna kan du enkelt och billigt konvertera den till en biopanna genom att montera på en pelletsbrännare.

Biobränslen är ekologiskt godtagbara under förutsättning att odling och avverkning sker med naturhänsyn och att inga tillsatser av gifter och konstgödsel sker. När vi eldar med biomassa absorberar den växande biomassan samma mängd koldioxid som avgår vid förbränning.  Därmed blir koldioxidbalansen plus minus noll.

Ren förbränning

Förbränningen ska vara ren och ge upphov till så få och harmlösa rökgaser som möjligt. Många gamla vedpannor förpestar luften på landsbygden med ohälsosamma utsläpp, bland annat i form av aromatiska kolväten, tjära och sot.

Utsläppen kan bero på dålig förbränning, pyreldning och på grund av dålig kunskap om eldning. Många små, dåliga pannor är därför ett sämre alternativ än en större förbränningsanläggning, där man eldar effektivt med bra bränsle. När det är möjligt är därför en gemensam byvärmecentral att föredra. Då går det att investera i bra rökgasrening och en effektiv panna.

Vedeldning

Livet på landet förknippas traditionellt med vedeldning. Den sprakande brasan står både för hemtrevnad och slitsamt arbete med vedhuggning, askning, skorstensfejning och förvaring.  En årsförbrukning kräver cirka 25 kubikmeter ved. Motsvarande årsförbrukning av olja är endast 3 kubikmeter.

Miljömässigt kan vedeldningen vara alltifrån ett mycket dåligt till ett bra alternativ. Det beror på hur man eldar och i vilken typ av panna. Vid eldning i småhus eller i en närvärmecentral, till exempel en ekoby, gäller det därför att investera i miljögodkänd utrustning med hög förbränning.

Välj en panna med hög miljöprestanda (se SP:s listor) samt en ackumulatortank så att värmen kan lagras.

Att tänka på vid vedeldning

Koppla alltid en ackumulator till pannan så att värmen kan lagras.

Återanvänd askan från biobränslen som gödningsmedel men aldrig från oljeeldning. Askan från biobränsle är basisk och innehåller värdefulla mineraler som kalcium, kalium och magnesium.

Förvara veden torrt inomhus, elda alltid med riktigt torr ved. Den ska vara lagrad minst två år, helst tre år, före användning och ska sedan ha förvarats torrt inomhus minst en månad före användning. Om veden är fuktig ökar mängden skadliga ämnen i rökgaserna kraftigt.

Elda aldrig med ved som är tryckimpregnerad målad eller plastad. Det kan ge upphov till utsläpp av dioxiner med mera.

Olika typer av eldstäder

En vedeldad värmepanna

har ingen trivseleffekt. Den ska förse huset med värme men blir ofta rätt dyr eftersom kostnaderna för skötsel och drift är stora. De är endast lönsamma i hus på landet.

Vedpannor eldas med ved för att värma det vatten som sedan distribueras ut i huset via det vattenburna värmesystemet. Dagens vedpannor har en mycket bra verkningsgrad, upp till 90 procent, vilket sparar såväl mycket ved som utsläpp. De flesta vedpannor bör kopplas till en ackumulatortank för att ge god effekt.

Pelletspannor

är i dag oftast helautomatiska. Bränsle lagras antingen i pannan och kan då i regel täcka något dygns behov vintertid. Alternativt kan matnig ske via ett fristående pelletsförråd inom eller utomhus. Pelletspannan bör kopplas till en ackumulatortank. Den bör vara lätt att aska ur.

Pelletsbrännare

monteras på en ved-, olje-, eller kombipanna. Det är ett enkelt och billigt sätt att konvertera till pellets. Pannan förses med pellets från ett förråd med hjälp av skruv- eller vakuumteknik.Installationerna kräver utrymme vilket oftast är lättast att tillgodose för den som har källare. Garage eller förrådsbyggnad kan vara ett alternativ. Anläggningen är helautomatisk med undantag av sotning och askning.

Kökspannor

är vedeldade vattenmantlade pannor som har kokplattor och bakugn. De ger alltså såväl uppvärmning som möjligheter till matlagning. Kökspannor har upplevt en renässans. De kräver inget separat pannrum och kan täcka värmebehovet i ett lågenergihus. AGA-spisen är en känd svensk uppfinning.

Vedspisar

är i likhet med kökspannor till för matlagning men också för uppvärmning. De tillverkas traditionellt av gjutjärn men moderna varianter kan vara gjorda i plåt. Ibland konstrueras de också i täljsten eller tegel och får då en bättre värmelagrande effekt och kräver inte lika kontinuerlig eldning. Vedspisen är inte bara till för matlagning utan är också en värmekälla i huset.

Bakugnar

är ofta inbyggda i vedspisar och kökspannor men de förekommer också separat. Moderna bakugnar från Finland kombinerar kakelugnsprincipen (med långa rökkanaler) och en efterbrännkammare. Bakugnarna är ofta byggda i täljsten och kan utgöra den huvudsakliga värmekällan om de placeras centralt i huset.

Kakelugnar

En kakelugn eller masugn, täljstensugn, förenar estetik och trivsel med hög uppvärmningseffektivitet. Kakelugnen är en sydtysk uppfinning som kom till Sverige under renässansen. En riktig kakelugn är ett unikt bygge som kan ge tillräckligt med värme för ett helt enfamiljshus om den är rätt byggd.

Den är också en vacker inredningsdetalj som verkligen kan pryda ett hus. Kakelugnar lagrar eldens värme i långa kanaler och avger den under lång tid som behaglig strålningsvärme. Nackdelen är att det tar lång tid innan den blir varm. Den som kommer hem sent och snabbt behöver få sitt hus varmt hinner kanske somna innan huset är varmt.

Kakelugnens temperatur kan inte heller regleras snabbt, vilket innebär att man höst och vår ofta kan få för varmt inomhus och att värmen då måste vädras ut.  Detta problem slipper man om man satsar på en luftmantlad kakelugn. Här finns luftöppningar som snabbt kan leverera varmluft från ugnen. Öppningarna kan sedan stängas så att ugnens massa istället värms upp.

I äldre, dåligt isolerade hus fanns i regel en kakelugn i varje rum, men i lågenergihus kan en ugn täcka hela uppvärmningsbehovet. Den främsta svagheten med kakelugnsvärmen är nog att den generar lite eller inget varmvatten. Ofta kombineras den därför med föga miljövänlig varmvattenberedare.

Den miljövänligaste lösningen är en välbyggd kakelugn kombinerad med en solvärmeanläggning. Under den kalla årstiden får man varmvatten från kakelugnen men under den varma årstiden, när man inte eldar kommer varmvattnet istället från solvärmesystemet. På vintrar, vårar och höstar kan det dock hända att det blir viss varmvattenbrist.

En bra kakelugn är en dyr och tung investering, i regel cirka 2 ton, eftersom värmelagringskapaciteten är direkt kopplad till att det ska finnas en stor värmelagringsmassa.

Ibland kan det finnas möjlighet att låna en kakelugn via något länsmuseum som tagit hand om gamla ugnar och vill att de kommer till användning. Det förekommer också kakelugnar utan kakel. De brukar kallas rörspisar eller fattigmanskakelugn och har funnits sedan 1700-talet.

Se upp med de eldugnar som klätts med lite kakel eller eldfast lera för att förespegla köpare att de är lika bra som riktiga kakelugnar!

Heikkiugnen är en modern förbättrad variant av kakelugn som arbetats fram av den finske arkitekten Heikki Hytiäinen. Den har innerst en förbränningskammare, gjuten i eldfast massa, sedan rökkanaler och en efterbränningskammare i eldfast tegel. Skorstenen mynnar nederst vilket ger ökad livslängd och minskar temperaturspänningarna i ugnen.

Kaminer

Kaminer är mindre, lättare eldstäder ofta gjorda i plåt eller gjutjärn. De kräver ingen förstärkning av bjälklaget men deras uppvärmningsförmåga är mindre än pannornas och ugnarnas på grund av att de saknar stor värmelagrande massa. Undantaget är täljstenskaminen där en viss värmereglering sker.

Kaminerna används därför i första hand som trivselfaktor, men kan i ett passiv- eller lågenergihus i vissa fall vara fullt tillräckliga som värmekälla. En braskamin är en luftmantlad kamin som tar in kalluft vilken sedan värms inne i luftmanteln för att slutligen sprutas ut med hjälp av en fläkt.

Pelletskamin

I en pelletskamin sker eldningen med pellets istället för med ved. Den kan täcka värmebehovet i ett energisnålt hus och har fördelen att det inte behövs något speciellt pannrum. Det kan också vara en bra investering i eluppvärmda hus där eldningen i sådana fall kan täcka en stor del av uppvärmningsbehovet om de placeras centralt i huset.

En modern pelletskamin har automatisk bränsleinmatning och varvtalsregelrad fläkt. Den kan gå flera dagar utan tillsyn och är förberedd för koppling till rumstermostat. Vid ett vattenburet system kopplas kaminen till en ackumulatortank. Huset värms då både via vattenburna radiatorer och direkt genom strålningsvärme från kaminen.

Öppna spisar och braskaminer

Trivselfaktorn hör samman med att det går att se elden. En förutsättning för miljövänlig eldning är dock att brännkammaren är helt sluten. En öppen spis är således ointressant ur värmesynpunkt — den kan i vissa fall t.o.m. kyla mer än den värmer för den som slarvar med spjället. Den ger också en värme som inte är särskilt bra för allergiker och känsliga personer.

Om man ändå vill ha en öppen spis rekommenderas en glasinsats så att det går att se flammornas spel men ändå få en kontrollerad förbränning. Givetvis ska kaminen vara miljögodkänd och ge låga utsläppshalter.

Källor

Byggekologi – kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders, Maria Block. AB Svensk Byggtjänst 2004, ny version 2010

Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998

Föreläsningsanteckningar, Bärkraftigt Byggande och Boende. Dalarnas högskola 2007-2008