Byggskivor

Välj bort spånplattor och MDF( Medium Density Board) som innehåller lim. OSB-plattor har en lägre andel lim, c:a 2-3 %. De är dessutom starkare och mer formstabila än spånskivor. Men även dessa koncentrationer kan vara problematiska — speciellt om de innehåller hälsovådliga lim med t.ex. isocyanter (se separat artikel längst ner på sidan).

Mineraliska byggplattor

Cementbaserade skivor finns i flera fabrikat (till exempel Minerit). Skivorna påminner om eternit men är numera asbestfria. Det finns plana skivor och korrugerade för taktäckning eller fasadbeklädnad. Skivorna innehåller förutom cement kalk eller cellulosa.

Gipsskivor består av papp- eller kartongöverdragen gips. De framställs antingen av naturlig gipssten eller av restprodukter från industrin. Gipsskivor avger inga emissioner och lämpar sig därför väl till ekologiskt byggande. Man bör se upp med att använda gipsskivor med pappskikt i badrum, då det kan ge problem med mögel eller fukt. Se badrum. Av miljöskäl ska man även se upp med vissa impregnerade gipsskivor som kan innehålla giftiga svampskyddsmedel. Gipsfiberskivor består av gips och cellulosafiber och är starkare än vanliga  gipsskivor. De kan ha ett ytskikt av silikon.

Lerskivor är ett bra byggmaterial med fuktbuffrande egenskaper. I Tyskland finns det vassarmerade lerskivor att köpa. De används framför allt till innerväggar där de bidrar till ett bra inomhusklimat.

Kalciumsilikatskivor består av kalciumsilikat från osläckt kalk och kvartsrik sand, cement samt fyllmedel. Skivorna är hållbara, fukt- mögel och brandsäkra. De används bl.a. i våtrum och ventilationskanaler.

Magnesiumbaserade skivor tillhandahålls i några olika fabrikat och är ytterligare ett miljövänligt, mineraliskt alternativ.

Byggskivor av organiskt material

Cementträskivor (träullscement): Här är träfibrerna sammanbundna med cement och därmed slipper man giftiga limavdunstningar. Plattorna har en bra fuktreglerande förmåga och används med fördel t.ex. i badrumstak. Man slipper då imma på badrumsspegeln.

Halmskivor tillverkas av vete, korn eller lin som limmas ihop med sitt eget lignin.

OSB-skivor har en låg andel lim, c:a 2-3 %, och används därför ofta av ekologiskt medvetna byggare — men även här har det slagits larm om emissioner av lim! (Artikel i Byggnadsarbetaren- Skyddsombuden stoppade tyska OSB-plattor)Då plattorna består av korsvis hoplimmade spånskikt är de betydligt starkare än vanliga spånskivor. De har hög hållfasthet och är lämpliga t.ex. till undergolv och fordring eftersom de är både bärande och stabiliserande.

Träfiberskivor – våttillverkade (mest kända under varunamnet Masonite) pressas samman under värme och tryck, vanligen med träets naturliga lignin som enda bindemedel. Det finns spontade träfiberskivor som kan användas som tätskikt istället för plastfolie och porösa skivor som kan användas för värme isolering.

Vassmattor är ett traditionellt byggmaterial som använts bl.a. som underlag för puts.Vass har en ganska bra isoleringsförmåga och på grund av sin höga kiselsyrehalt är den också brandhärdig utan tillsats av något impregneringsmedel.

Wellpappskivor kan användas vid vindsisolering på innertak eller vid takfoten för att hålla isolering på plats utan att luftspalten täpps igen.

Asfaltboard är träfiberskivor impregnerade med bitumen. Asfalt är en produkt från oljeraffinering och bör inte användas inomhus på grund av risk för emissioner av polyaromatiska kolväten.

Spånskivor består av träspån, vanligtvis hoplimmade med bindemedlet fenolformaldehydharts eller polyuretan ( isocyanat). De har dålig hållfasthet och elasticitet. I trähus, inte minst från sjuttiotalet, kan väggarna vara konstruerade av spånskivor. Emissionerna av cancer- och allergiframkallande formaldehyd kan då bli höga. Idag är gränsvärdena för formaldehyd sänkta men trots detta finns goda skäl att avstå från dessa produkter. Ett litet rum som innehåller mycket spånskivor och där skivorna är omålade eller har luftkontakt genom borrhål, kan innehålla hälsovådligt höga halter av formaldehyd.

MDF-, HDF-, LDF- m.fl liknar spånskivan men innehåller lite mindre lim , vanligen cirka 5-10 % av skivans vikt. Det är därför inget material som kan rekommenderas för den som månar om miljö och hälsa.

Laminat består av en underskiva av “sekundärt trämaterial”, exempelvis MDF, ett pappskikt med ett fotografi (!) av t.ex. sten eller trä och överst en genomskinlig melaminplastyta. Felaktigt marknadsförs laminaten som slitstark men i själva verket skadas den lätt av vassa föremål och grus. Spånskivan blottas då och materialet kan givetvis inte slipas. De är alltså i likhet med andra spånskivor underhållsomöjliga.

Plywood (kryssfanerskivor) består av hoplimmade fanerlager i minst tre skikt och får därmed hög hållfasthet och elasticitet.Även här är formaldehydhaltiga limmer ett problem. Plattorna innehåller dock betydligt mindre lim än spånplattorna eftersom de bara är limmade i tunna fogar istället för tvärs igenom. Gasavdunstning förekommer därför främst om man sågat av materialet eller borrat många hål i materialet.

Lamellskivor består av trästavar i mitten med ytterskikt av faner. De har hög elasticitet och hållfasthet och används bl.a. till snickerier och inredningsarbeten. I likhet med spånskivor innehåller de formaldehydhaltigt lim, men då skivorma bara har lim i tunna fogar är emissionerna betydligt lägre än från spånskivor.

Text: Cathrine Bülow

Källor

Artikel i Byggnadsarbetaren- Skyddsombuden stoppade tyska OSB-plattor

Byggekologi — kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders, Maria Block — AB Svensk Byggtjänst 2004

Bärkraftigt byggande och boende , Dalarnas högskola — föreläsningsanteckningar från läsåret 2007/2008

Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998