Text: Cathrine Bülow. Marcel Berkelder. Värmepumpen–ett tveksamt val?Ja, värmepumpar drivs vanligen av el. Inom bygg-/energilagstiftning klassas värmepumpar som elvärme och kraven på energiprestanda för byggnaden är därmed högre. Det signalerar att myndigheterna vill styra bort från elanvändning för uppvärmning. Även fysiken/termodynamiken visar tydligt att el, som är den energi(bärare)formen som har högsta kvalitén (98%) inte ska användas för att tillverka värmeenergi av den lägsta tänkbara och användbara nl luft av 20 °(energikvalité ca 1%).
El som inte används till värme (vi kan använda energiformer av lägre kvalité, helst spillvärme) kan användas till sådant som verkligen behöver el och inte fungerar utan el, exempelvis datorer. Nyttjar vi el på ett förnuftigt sätt behöver vi mindre el. Då kan vi i Europa minska kolkraften och därmed utsläppen av fossil koldioxid.
I vissa fall är dock värmepump en rimlig lösning, exempelvis i mindre, välisolerade hus och hus med låg beläggning, hus där man inte kan sköta annan typ av uppvärmning. Läs mer
Under oljekrisen på 1970- och 1980-talet var intresset för värmepumpar stort. Men installationen blev ofta en besvikelse eftersom pumparna uppvisade tekniska brister och ofta felinstallerades. Den nya generationens värmepumpar har bättre prestanda, men ändå finns stor anledning att se upp. För även om olika tester visar bättre prestanda än 80 talets värmepumpar så är de i praktiken mycket sällan så bra som reklamen visar. Energideklarationer visar att värmepumpar ofta ligger på värmefaktor under 3, när reklamen gärna visar en bra bit över 3.
Värmepumpen, en dold koldioxidbov?
Det finns tre typer av värmepumpar: Luft-luft, luft-vatten och vatten-vatten, beroende på var de hämtar värme och till vilket media de lämnar värme. De fungerar precis som ett kylskåp. Kylskåpet skapar kyla inne i skåpet och avger värme bakom kylskåpet. Värmepumpen kyler marken/sjövatten eller luften och avger värme till värmesystemet eller direkt till rumsluften.
Enligt tillverkarna kan pumparna producera 3-4 gånger så mycket energi i form av värme som den elenergi de använder. Det uttrycks av värmefaktorn. Tyska miljömyndigheter har räknat ut att de eldrivna pumparna för villabruk ofta släpper ut ungefär lika mycket koldioxid som en oljepanna. Det sker genom koldioxidutsläppen från kraftvärmeverken där elen till pumparna genereras. Skillnaden mot att elda direkt med en oljepanna blir att utsläppen inte äger rum vid bostaden och därmed inte blir lika synliga.
Otillförlitliga testresultat
Hur miljöanpassad en värmepump är beror mycket på hur effektivt den kan omvandla elenergi till värme (med tillskott av lågtemperaturvärme från uteluften, marken eller berg/vatten). Tillverkarens uppgifter bygger på laboratorietester enligt standardiserade metoder som är lika för alla tillverkare. Det innebär samtidigt att omständigheterna vid testerna kan vara mycket olikt de förhållandena som kan råda hos värmepumpskunderna. Dessutom är värmepumparna optimalt dimensionerade för testerna. Att dimensionera en värmepump för ett hus är mer komplicerat än vad de flesta installatörertror. Ett bevis på detta kan du enkelt få genom att ta in 3 offerter från tre olika installatörer, med olika märken. Då ser du snart att de anger olika effekter för värmepumpen, olika borrdjup/olika slanglängder för berg-/mark-/sjövärme.
Måste ofta kompletteras med annan värme
De flesta värmepumparna dimensioneras för energitäckning med ca 90 %, det klaras normalt med ca 50% effekttäckning. Det betyder att när det börjar bli kallt ute, klarar inte värmepumpen att hålla värme. Normalt har man då elpatroner för effekttillskott. En tydlig tendens är att fler värmepumpsägare ser sig om efter andra värmekällor för tillskott. De måste då kombinera med ytterligare ett värmesystem, vilket kan bli dyrt. Det känns ju bittert att behöva göra ytterligare investeringar när man redan lagt ut 100-200 000 kr på värmepumpen.
När kan en värmepump vara ett bra alternativ?
För småhus med ett litet uppvärmningsbehov kan en värmepump ändå vara ett alternativ. Producerar man egen el, med solceller eller vindkraft(andelar) kan en i sin egen lilla värld hävda att uppvärmningen är helt miljöanpassad. Faktum är ändå att överskottet av den el som man producerar med vind eller sol gör större nytta om den fasar ut kolkraft. Helst kombinerar man den egna elenergi, som endast används där el görs störst nytta, med biobränsle för uppvärmning.
Resonemanget med egen el till värmepump är också beroende av ett avtal med elhandelsföretag som är gynnsamt, dvs att man kan kvitta leverans till nätet mot uttag av el för eget behov.
I ett hus som värms med direkt- eller vattenburen el, ger en värmepump en klar minskning av elbehov för värme. Det är bra. Det kan bli ännu bättre genom att använda annan energi för värme och låta el göra nytta där enbart el kan uppfylla våra behov. Då minskar vi behovet av kolkondens.
Frånluftsvärmepump är till skillnad från vad många tror, inget huvudvärmesystem. En frånluftsvärmepump kyler ner (fläktstyrd) frånluft och nyttjar den värme för att tillverka tappvarmvatten och värme till huset. Normalt klarar en frånluftsvärmepump tappvarmvattenuppvärmning och en del av husets uppvärmning. Tillskott, vanligen med elpatroner, krävs för att klara tillräcklig hög tappvattentemperatur (föreskrift för att undvika legionella bakterier) Elpatronerna värmer också huset när det blir kallare utomhus.
Frånluftsvärmepumpen ger bra värmeåtervinning från frånluften, men den kan inte återvinna värme som smiter ut genom fönster, vind, väggar, avlopp m m.
Riskabelt använda värmepumpar i äldre hus
Allt fler ägare av äldre hus med murad skorsten, med ventilationskanaler, upptäcker två saker efter att de installerat värmepump. (som ersatt någon form av eldning)
1. Det blev kallare i pannrummet. Det kan ju vara en fördel om man enbart ser på kWh och kostnader för dessa.
MEN
Hus med skorsten är byggda med funktionen att värme skall läcka ner från skorsten under huset. (krypgrund eller under källaren) Detta för att minska risken för fuktskador under huset.
2. För att ventilationen (självdrag) i hus med murad skorsten ska fungera såsom det var tänkt, måste skorstenen hållas varmt vintertid. Värmen i skorstenen ger skjuts åt luften i ventilationskanalerna och håller ventilationen igång. OVK (obligatorisk ventilationskontroll) visar att självdragshus ofta ligger i underkant vad det gäller rekommenderad luftomsättning. Om man tar bort eldningen i sådana hus, blir luftomsättningen definitivt för låg.
De flesta värmepumpsinstallatörerna talar inte om detta. Mest troligen för att de själva inte är medvetna om detta.
Följderna kan bli förödande, såväl för människorna som nyttjar byggnaden, som byggnaden som sådan.
Att 1. Detta leder till fuktskador, mögel och svamp. Det skadar såväl huset som människors hälsa.
Att 2. Luftomsättningen blir för låg och huset blir ohälsosamt att vistas i. Föroreningar förs inte bort av ventilationsluften => dålig lukt.
Fukt förs inte bort => okad risk för mögel, svamp samt kondens på fönster och känsliga ytor. Dessutom kan det uppstå för stort övertryck under vindsbjälklaget och fukt trycks ut genom detta. Det blir fuktutfällningar på vinden, vilket ger mögel, svamp m m. Dessutom kan det bli (svall)is på taket på grund av detta.
Att installera värmepump som huvudvärmeanläggning i ett äldre hus med murad skorsten är inte att rekommendera! (Naturligtvis gäller detta även om man ersätter eldning med fjärrvärme eller elpanna). Dessa byggnaders funktion bygger på att skorstenen är varm av båda ovan angivna anledningarna.
Källor:
Byggekologi – kunskaper för hållbart byggande, Varis Bokalders, Maria Block. AB Svensk Byggtjänst 2004, ny version 2009
Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998
Fukthandboken – praktik och teori (byggnadsfysik), Nevander, Elmarsson. 1994, Svensk byggtjänst.
Marcel Berkelder, Exergi B(y)rån, cert energi expert, cert OVK kontrollant.