Fukt och mögel

Fukt

Fukt kan ta sig in i en konstruktion på flera sätt, till exempel genom fuktskadade byggdelar som inte regnskyddats under bygget, genom olämpliga konstruktioner som platta tak eller enstegstätade fasader, genom kondens i väggar eller vindsutrymmen, i badrum genom vattenexponering i samband med dusch och bad. Fukt kan i vissa fall hota hela huskonstruktionen genom att orsaka röta i bärande delar. En fuktig miljö är dessutom gynnsam för utveckling av mögel. Mögelsporer finns runt om oss hela tiden, men det är när miljön är tillräckligt fuktig som möglet kan växa till.

Mer om fukt

Mängden vattenånga i en luftmängd beskrivs med ν [kg/m³] och kallas ånghalt. Hur mycket vattenånga en luftmängd kan innehålla beror på vilken temperatur luften har. Denna halt kallas mättnadsånghalt v_m eller daggpunkt. Fuktnivån styrs av luftväxlingen, tiden från det att fuktproduktionen ändrades, fuktbuffring i material samt kondens på ytor och inredning. Det som kallas fukttillskott är skillnaden i ånghalt inne jämfört med utomhusluftens ånghalt. Vid en hög fuktproduktion inomhus behövs god luftomsättning alternativt många fuktbuffrande ytor eller en stor luftvolym för att resultatet inte ska bli ett för högt fukttillskott. Överskrids daggpunkten övergår vattenångan till flytande form och kondenserar som vattendroppar. Den temperatur som detta inträffar vid kallas daggpunktstemperaturen. Varm luft kan hålla betydligt mer fukt än kall luft.

Vad är mögel?

Mögel är ett samlingsnamn på alla mikroskopiska svampar som växer i form av flercelliga grenade trådar (hyfer). Svampar och bakterier är viktiga i naturens kretslopp, där de bryter ned dött organiskt material till ny näring, men i våra hus är möglet en oönskad gäst. Några mögelsvampar som kan angripa våra hus och byggmaterial är blånadssvamp, rötsvamp och hussvamp.

Blånadssvamp

Blånadssvamp ses ofta på virke där det leder till en missfärgning i svart, blått, grått eller grönt. Detta leder i regel inte till någon större skada. Dock kan blånadssvampen bana väg för allvarligare angrepp av rötsvamp.

Rötsvamp och hussvamp

Rötsvamp kräver i regel högre relativ luftfuktighet (>85 % RF) för att kunna växa. Ett undantag är den s.k. äkta hussvampen Serpula lacrymans, som kan transportera vatten flera meter genom sitt mycel. Den kan också förse sig med vatten genom att bryta ned cellulosa i trä. Under sin livsprocess bildar den oxalsyra som är skadlig för trä. För att neutralisera oxalsyran behöver svampen kalk, som tas från t.ex. betong. Hussvampen kan leta sig igenom små springor i betongväggar. Angrepp av rötsvampar kan vara mycket allvarliga då de snabbt bryter ned virke och på detta sätt kan ödelägga hela hus.

Mögelsvamparna kräver vissa livsbetingelser för sin tillväxt

• Vatten/fukt (relativ fuktighet, RF) – Närvaro av fukt krävs för att mögelsvampen ska tillväxa.
• Värme — De flesta mögelarter kräver en temperatur mellan 0 och 40 grader. Ultimat temperatur ligger mellan 20 och 25 grader.
• Näring — Biologiskt byggnadsmaterial eller material nedsmutsat av t.ex. jord eller damm är gynnsamt för mögeltillväxt.
• Tid – Möglet behöver tid för sin tillväxt.
• Syre — Tillgång på syre är också nödvändigt för utveckling av mögel.

Hur farligt är mögel?

Mögel kan vara hälsovådligt och bör alltid åtgärdas. Man ska dock under inga omständigheter använda mögelgifter, som kan vara minst lika skadliga som möglet. I första hand bör du naturligtvis förhindra uppkomst av mögel genom att bygga rätt.

Att mögel som växer inomhus har potential att producera gifter, så kallade mykotoxiner, har länge varit känt. De flesta forskare menar att detta är ett stort problem. Läs mer hos Fuktcentrum på Lunds universitet. Andra menar att gifthalterna i regel är så låga att människor sällan blir sjuka av dem och att vi naturligt omges med mögelsporer i utomhusluften utan att må dåligt av detta.

Mer om mögelgifter

När mögel tillväxer bildas sporer, flyktiga gaser (MVOC) och ibland även mögelgifter, mycotoxiner. Det finns idag ca 400 kända mögelgifter som i vissa fall avges från mögelarter som Aspergillus, Fusarium, Stachybotrys och Penicillium.  Mögelgiftet är möglets försvar emot andra konkurrerande mögelarter och bakterier. Gifterna som uppstår anses hälsovådliga och kan orsaka t.ex. allergier, astma och luftvägssjukdomar. Vissa av dem kan också ge hudsjukdomar eller hormonella störningar och vara cancerframkallande. Det verkar också finnas en koppling mellan mögelgifter och “sjuka hus”-sjukan. Eftersom mögelpartiklarna är mycket små rör de sig lätt från mögelhärden till resten av inomhusmiljön.

Mögelbekämpning utan gift

Det är inte bara möglet som är giftigt utan dessvärre också de mögelmedel och saneringsvätskor som används. Avstå därför från att använda konventionella, giftiga svampdödare (fungicider) som bland annat baseras på hälsovådliga, klorerade kolväten. Använd istället naturliga mögelbekämpningsmedel.

Om ett material är strakt mögelsmittat måste det bytas ut. Vid ytligare angrepp kan saneringen bestå i att tvätta med alkoholhaltiga medel, diskmedel, 5-procentig ättika eller sodalösningar. Man kan också använda luftrenare som sanerar med hjälp av fotokatalys eller ozon.  Fotokatalytiska luftrenare renar primärt genom ultraviolett ljus och sekundärt genom hydroxylradikaler, negativa joner samt en mycket liten mängd ozon. Fotokatalytiska luftrenare sliter inte på ytor som rena ozonaggregat gör. På ytor där mögel har tvättats bort ska man inte måla med dispersionsfärger utan bara med kalk- eller mineralfärger eftersom dispersionsfärgerna ger mögelsvamparna näring. Kalk är speciellt bra i vid mögelangrepp då kalken har en antiseptisk verkan. Den har traditionellt använts för att måla ladugårdsväggar tack vare denna egenskap.

Ett stort problem i samband med mögel är ofta kvardröjande problem med lukt. Ovan beskrivna luftrening med fotokatalys eller eller ozon hjälper också mot lukten. Men man kan dessutom behöva måla om och tvätta kläder etc. Efter en längre tid avklingar lukten om mögelkällan är avlägsnad.

Varför en nutida explosion av fukt- och mögelproblem?

Det finns många förklaringar till de allt mer omfattande fukt- och mögelproblemen. Nedan följer en beskrivning av huvudorsakerna, en beskrivning av vilka byggnadsdelar som vanligen angrips och hur du kan undvika fukt- och mögelskador i ditt hus.

Användning av fuktkänsliga eller fuktskadade byggnadsmaterial

Förr i tiden var man mer nogräknad med att välja ut bra konstruktionsvirke. Man visste att det inte dög med annat än kärnvirke till husets mest utsatta delar som syll, bjälklag etc. Att kärnvirke är motståndskraftigt mot mögel ses på ett kapat träd som fått ligga kvar i naturen — vanligen uppvisar snittytan snabbt en påväxt av mögel utanför kärnan, men inte på denna. Dagens hårt processade och raffinerade byggmaterial som t.ex. plywood och spånskivor kan också leda till mer mögelproblem, då raffineringen innebär att näringsämnet cellulosa (socker) görs mer lättillgängligt för mögel. Även de sammanbindande ämnen som tillsätts eller frigörs vid tillverkningen kan verka som godis för möglet.

Också snabbtorkning av virke medför en anrikning av näringsämnen som sockerarter och kväveföreningar på ytan. Ju snabbare torkning, ju större vandring av näringsämnen som senare kan föda mögelsvampar.

Lagrat stormvirke ska inte användas i hus. Mögelsporer utvecklas lätt i sådant virke när det ligger kvar på marken om temperatur och fuktförhållandena är de rätta. Ett bra men för många husägare tråkigt exempel är när träpanelen (från stormlagrat virke) på husfasaden börjar mögla under den nymålade färgen.

Bristande fuktskydd av byggmaterial, pågående bygge eller färdig konstruktion

Husets utformning betyder mycket när det gäller att hålla vatten och fukt borta. Om detta missas får man lätt problem med fuktskador. Bra dränering är viktig. Takutsprång och skyddsbleck hjälper också till att hålla ytorna torra. Trävirke som sitter för nära marken, liksom läckande eller översvämmade takrännor, kan innebära tillförsel av både fukt och näring till huset, vilket gynnar mögel och algpåväxt.  Buskar, klängväxter och annan växtlighet nära ett hus ökar också risken för mögel genom att skugga och hålla kvar fukt och smuts.

Skydda konstruktionsdelar under transport, lagring och byggnation

Det är mycket viktigt att skydda träkonstruktioner och paneler från fukt och väta under transport och vid lagring på byggarbetsplatsen. Fukt och väta leder till att blånadssvampar får fäste och mögel kan med tiden växa till.

Skydda huskonstruktionen från vatten och fukt med följande åtgärder:

Dränera — Se till att vatten och fukt leds bort från fasaderna och den närliggande marken.

Takutsprång — Takfötter, takutsprång och skärmtak skall vara väl tilltagna för mesta möjliga skydd av fasad, fönster och dörrar.

Ta bort buskage nära fasaden — Växter som är belägna nära fasaderna skuggar och hindrar en god luftväxling. De försvårar även dräneringen av närliggande mark.

Byggfusk och snabba pengar — Byggfusk förekommer i många olika former. Att profitera genom att bygga upp ett hus för snabbt och inte låta byggfukt torka ut medför  senare problem.

Vilseledande marknadsföring av fuktriskabla lösningar — Ett annat problem är att isoleringsfirmor och företag som säljer avfuktare eller färg basunerar ut hur bra deras produkter är men talar mindre om riskerna som följer. Tilläggsisolering medför risk för fuktproblem, plastfärger för möglande fasader och kondensavfuktare fungerar i själva verket inte bra i kalla utrymmen trots att marknadsföringen hävdar motsatsen.

Byggnadsteknik och fukt

Sedan 1960-talet verkar det som byggnadstekniskt ansvariga har tappat viktig information om säkert byggande i relation till fukt och mögel. Information som tidigare gått i arv från generation till generation har fått ge vika för ett experimentellt högriskbyggande med t.ex. enstegstätade fasader, platta tak, uteventilerade krypgrunder m.m. Följande talesätt gör sig här gällande: “Utan att känna sin historia kan man inte bygga sig en framtid”.

Fuktvandring i väggar

På de ställen där mest värme förloras till omgivningen bildas fukt och i fukt frodas mögel. C:a två procent av rumsfukten försvinner ut genom ytterväggarna. Detta kallas för diffussion. Diffusionen av luftfuktigheten inträffar då ångtrycket inomhus är högre än det utomhus. Olika byggmaterial underlättar respektive försvårar fuktvandring. Deras olika genomsläpplighet anges med diffusionsvärdet vilket är relaterat till luften och anger hur mycket ett material försvårar diffusion. Ju lägre diffusionsvärde desto lättare kan fukt tränga in i materialet. Inget material kan eller bör helt hejda diffusion. Organiska isoleringsmaterial har ett lågt diffusionsvärde på c:a 1. Här försvåras alltså inte diffusionen speciellt mycket. Diffusionsvärdet för en tegelvägg är ca 8. För en kalksandstensvägg 15 och för en betongvägg 70, för plastmaterialet polystyrol 100.

Isoleringen ska ligga längst ut i väggen (mot fasaden)

Fuktdiffusion i en byggnadsdel är inte skadligt så länge fukten kan försvinna ut ur materialet igen. Därför måste, i en flerskiktsvägg, de mest värmeledande materialen ligga inåt och de bäst värmeisolerande materialen närmast utsidan. Då mest ånga kondenseras på kalla ytor förhindrar man därmed att vattenkondensering sker inne i väggen, vilket kan leda till skador som till exempel frostsprängning av putsade fasader.

Isolera aldrig på insidan av väggen

Om man isolerar en vägg på insidan kan den uppvärmda inomhusluften inte tränga in i väggen och värma upp den. Dels gå man då miste om den energibesparande värmemagasinering som annars skulle kunna ske, dels blir väggens yttersida kall. Om fukt tränger ut i den kalla väggen riskerar man kondensbildning och eventuellt frostsprängning, som kan leda till sprickbildning i putsfasader m.m. Något som tyvärr skett med en hel del äldre hus som renoverats.

Viktigt är också att placera det mest ångtäta materialet innerst, och de mest diffussionsöppna materialet ytterst, så att inträngande fukt kan vandra ut igen.

Idag kläs insidan av huset vanligen med byggfolie som hindrar fukten från att vandra utåt i konstruktionen. Därmed stängs fukten inne och man tvingas ha väl avvägd ventilation och värme för att undvika att mögel frodas i inomhusmiljön. Det är också vanligt att mögel tillväxer i husets ventilationssystem.

Bygg in fuktbuffrande material

För att undvika detta problem bör man ha en hygroskopisk folie som tillåter fuktvandring genom materialet. Det är också bra att bygga in fuktbuffrande material, t.ex. tegel, träullitplattor eller lera, i huset, där överskottsfukt kan lagras för att sedan avges vid torr luft. De har alltså en fuktreglerande funktion och ger därmed en behaglig inomhusmiljö. Lackerade ytor däremot, samt material som glas, metall och plast, klarar inte av någon fuktbuffring alls.

Skador i väggen uppkommer lätt vid värmeläckor, eller där fuktspärrade skikt är skadade. Man bör alltså bygga så att inga köldbryggor finns i väggen. Det isoleringsmaterial man använder ska både kunna ta upp och avge fukt utan att deras värmeisolerande förmåga försvinner. Se även Isolering. Material som polystyrol (cellplast) och polyuretan är därför helt olämpliga som väggisolering, då de inte kan buffra någon fukt överhuvudtaget. Dessutom är de miljömässigt dåliga då de baseras på ändlig mineralolja och innehåller giftiga tillsatser.

Bakom möbler blir det ofta kallare än i övriga delar av rummet. Där kan luften bli stillastående. Har man köldbryggor i väggen finns här en risk att mögel kan tillväxa och i förlängningen att röta kan uppkomma i byggnadsmaterialet.

Energioptimering och tilläggsisolering kan skapa fuktproblem

En felaktigt utförd energioptimering kan skapa problem med köldbryggor, fukt, mögel och röta. Oprövade lösningar och vilja att tjäna pengar har ibland lett till mycket tvivelaktiga åtgärder, som i ett senare skede kan leda till mycket dyra renoverings- och saneringskostnader.

En felaktig utförd isolering och tilläggsisolering innebär nämligen stor risk för fuktskador. Som beskrivits ovan får man t.ex. aldrig tilläggsisolera en vägg på insidan.

Superisolerade hus mer fuktkänsliga

Det finns en ökad risk för fuktskador i superisolerade hus. I ett extremt tjockt isoleringsskikt har fukt som kommit in i väggen naturligtvis svårare att torka ut. En tjock vägg blir inte heller uppvärmd på samma sätt inifrån, vilket gör att dess yttre delar kommer att bli kallare än i en tunnare vägg. I extremt välisolerade hus är temperaturen i luftspalten i stort sett densamma som i utomhusluften. Luftspaltens förmåga att ventilera bort fukt förloras därmed och fuktnivån i husets yttre delar ökar. Husets isolationsförmåga försämras med hög fukthalt.

Passivhus är också försedda med från- och tilluftsventilation, men ventilationsanläggningarna har inte alltid avsedd effekt. De roterande värmeväxlarna kan istället återföra fukt in i husen och ge husen dubbla fuktlaster.

För att förebygga problem ska värmeisolering alltid placeras utvändigt och det krävs en bra ventilation som vädrar ut fukten. Man måste också ta hänsyn till var i landet man bygger, eftersom temperaturen är avgörande. Trä möglar betydligt mer i Sydsverige än i Norrland.

Fuktskadade fasader

Fuktproblem i husets vägg och fuktproblem i husfasaden hänger ihop. Om fukt på grund av en olämplig väggkonstruktion kondenserar inne i väggen, kan det leda till skador som till exempel frostsprängning av putsade fasader. Det finns också ett samband mellan mögel på utomhusfärgerna och överisolering av väggarna, som inte längre hinner torka upp mellan regnen.

Det finns också helt olämpliga fasadlösningar som de så kallade enstegstätade fasaderna, också kallade enstegstätade, odränerade träregelväggar. Sedan ett antal år tillbaka har det byggts ett stort antal sådana hus. Uppgifterna varierar mellan 30 000 och 100 000 hus. En stor del av dem kan redan ha eller få framtida fuktproblem. Metoden innebär att man lägger putsen direkt på isoleringen, vanligen cellplast eller mineralull, i ytterväggen. Vatten tränger vid fuktigt väder och regn in i väggen och kan inte ventileras ut. Samtidigt försvårar konstruktionen upptorkning av byggfukt. Den ansamlade mängden fukt alstrar lätt mögelangrepp och i värsta fall röta eller hussvamp. Läs artikel i DN här: Tusentals hus kan vara fuktskadade.

Ruttnande eller mögelangripna träfasader

Använd bra virke

Det man kan göra för att minska risken för mögel- och svampangrepp är att alltid använda väl torkat virke av hög kvalitet. Om det är möjligt ska man välja kärnved av furu till mer utsatta lägen. Man ska helst inte måla fasaden på hösten utan vänta till sommarens första hälft då luftfuktigheten är låg.

Skippa plastfärgen

Det har varit en stor debatt om vilka färger man ska använd för att slippa problem. Att måla träpanel med plastfärg har liknats vid att stänga in en bit bröd i en plastpåse. När vatten via sprickor och ändträ letar sig in bakom den täta plastfärgen stannar fukten kvar och ställer till med problem. Det organiska materialet är föda för mögelsvamparna och i ett slutet utrymme går processen snabbt.

Idén om en helt tät fasad som fungerar likt en vattentät regnrock fungerar i praktiken inte. Tanken är att allt regn som träffar den vattentäta ytan skall rinna ned utefter denna mot marken. Men sprickor och andra defekter låter i praktiken mängder med vatten tränga in lokalt. I värsta fall kan även trästommen mögla och så småningom ruttna. Helt plastbaserade system har dessutom problemet med de mångfalt större temperaturrörelser alla plaster har i jämförelse med alla andra byggmaterial. Åldrandet hos plaster sker dessutom snabbt, snabbare än hos flertalet andra byggmaterial.

Även slamfärgs- och linoljefärgsmålade fasader har ibland visat sig kunna få problem med påväxt.

En färgtyp som är mer fuktsäker är mineraliska färger som t.ex. silikatfärg. Försök visar att denna färgtyp har goda träskyddande egenskaper fastän den tidigare betraktats som en färg för mineraliska underlag. Den kan därför rekommenderas på en fasad som tidigare varit utsatt för påväxt eller där man vill förebygga detta problem.

Så här undviker du fuktproblem i fasaden

Använd bra virke. Avstå från täta plastfärger som hindrar fuktvandring i träet. På tidigare mögelangripen fasad rekommenderas mineralisk färg (t.ex. silikatfärg). Måla helst på sommaren.

Utforma fasaden så att vatten som eventuellt tränger in, leds ut vid sockeln och ovanför fönstren. Det ska finnas en luftspalt bakom fasadbrädorna för att underlätta uttorkning.

Skydda uppåtvända ändträytor genom avtäckning. Luta andra träytor så att vattnet rinner av och undvik vågräta underlag. Fasaden bör avslutas minst 250 mm över mark.

Anlägg marken under fasadbrädorna på ett sådant sätt att regnstänk förhindras. Om avståndet mellan mark och fasadens nedre kant är för litet finns risk för nedsmutsning och tillväxt av mikroorganismer såsom mögel och alger.

Träytorna skall vara finsågade och grövre ytor skall slipas eftersom grova ytor och porer håller fukt och samlar smuts och mikroorganismer.

Kontrollera att avstånd mellan ändträ och bleck är minst 2 cm, att spikar eller skruvar ligger i nivå med träytan och att kanter och hörn har rundats av.

Felaktigt utförd tilläggsisolering av vind kan skapa fuktproblem

Fuktproblem på vind och tak kan uppkomma vid byte av yttertak, läggning av extra isolering och byte av husets värmesystem — åtgärder som alla förändrar klimatet på vinden.

Risken för fuktproblem på vinden är störst under den kalla årstiden. När varm fuktig luft från bostaden kommer upp på vinden, genom diffusion eller konvektion, kyls den av och kondenserar. Vid tilläggsisolering av takbjälklaget sjunker temperaturen på vinden, temperaturskillnaden och luftfuktigheten ökar. Därmed också kondensen. Även allt för mycket ventilation av vindsutrymmet är ett problem. Genom uteluftsventilation blåser fuktig luft in på vinden, vilket ökar fuktbelastningen i vindsutrymmet ytterligare.

Byte av värmesystem kan skapa fuktproblem på vinden

När värmesystemet byts ut i äldre hus och man frångår tidigare eldning i eldstäder kommer murstockarna att vara kalla. Det innebär att vindsutrymmet inte längre värms upp som tidigare — ett kallare och fuktigare klimat uppstår på vinden. Utebliven eldning blir också ett problem i hus med självdragsventilation som när eldningen upphör får ett avsevärt lägre luftombyte. Det lägre luftombytet skapar ett fuktigare inomhusklimat. Fukten letar sig uppåt i huset och det är oftast på vinden som fuktproblemen sedan uppkommer.

Så här undviker du problem i samband med vindsisolering

Finns möjlighet ska isoleringen läggas mellan yttre takbeklädnad och yttertak, istället för i vindsbjälklaget. Isoleringen ska inte läggas mot yttertakets insida om vinden är ouppvärmd. Se också till att vindsbjälklagets innersta skikt är så lufttätt att varm, fuktig luft aldrig tillåts läcka ut i större mängder.

Varning för installation av centraldammsugare på vinden

När man installerar en centraldammsugare på vinden och blåser ut inomhusluften dit, höjs den relativa fuktigheten avsevärt. Risken för att drabbas av mögel kan bli överhängande, särskilt under kallare årstid när kallvinden verkligen är kall. Dessutom blåser dammsugaren ut ett mycket fint damm som lägger sig överallt på vinden. Dammpartiklarna blir en grogrund för mögel och röta.

Läggning av nytt yttertak kan också påverka vindsklimatet. Vissa vindar har fått fuktskador när en ny, mycket tät takpapp lagts.

Övervaka vindsklimatet

Om man vet att man har en hög fukthalt på vinden kan det vara bra att installera en hygrometer som mäter luftfuktigheten. Om värdet uppgår till 75 %  är det dags att vidta åtgärder.

Fukt i husgrunder

En sund grund är ytterst viktigt för ett friskt hus. Det finns fyra typer av husgrunder: källare, krypgrund, platta på mark och plintgrund. Plintgrunden är mer problemfri än de andra då risken för kondens och mögel på undersidan golvbjälklaget är mycket liten.

Skydda mot markfukt

Ju djupare grunden når i marken, desto närmare markvattennivån hamnar den. Det medför ökade risker. Men vid nybygge kan riskerna undvikas helt och i befintliga hus kan de minskas påtagligt. Det gäller alltså att tänka rätt från början om man bygger nytt vid och att åtgärda brister så gott det går i ett äldre hus.

Se först till att skydda byggnaden mot markfukt genom att inte bygga på felaktig mark (se grundläggning) och sedan genom att använda rätt fuktskydd. Fukt når grunden underifrån och från sidorna, både som fritt rinnande vatten och genom att fukt sugs in (kapillärt) eller i ångfas (diffusion).

Dränera grunden väl med ett kapillärbrytande skikt som hindrar att vatten sugs in i konstruktionen. Dränera med minst 150 mm tvättad singel eller makadam under huset och anslut till dräneringsledningar som för bort vatten.

En gjuten husgrund blir aldrig helt fukttät. Vatten vandrar i ångform igenom betongen och kan även kondensera inne i betongen. Om grunden bli fuktig över marknivå kan ytskiktet frysa sönder och med tiden försvagas och drabbas av fuktskador. Dränering räcker inte utan fler åtgärder behövs. Ett bra fuktskydd ska dels minimera fukttillförseln till husgrunden och dels möjliggöra uttorkning.

Den vattenånga som finns i marken kan endast hindras från att nå grunden genom att grundmurarna hålls varmare än omgivande mark. Ett mycket bra isoleringsmaterial för grunder är cellglas. Det kan inte ruttna eller mögla och i skivform ger den också ett bra radonskydd. Cellglas är helt baserat på naturliga råvaror och är på intet sätt miljö- eller hälsofarligt.

Mögel- och fuktangripna grunder

Inomhusmiljön påverkas av problem med husgrunden, beroende på att luftrycket är högre i grunden än inomhus vid golvnivå. Det gör att lukter och luftburna partiklar (t.ex. mykotoxiner eller mögelsporer), som kan uppkomma i en fuktskadad grund, lätt tar sig upp i bostaden och där kan orsaka dålig lukt och hälsoproblem. Luft från grunden kan till exempel tränga in genom spikhål eller kabelgenomföringar genom luftspärren. Mögellukten kommer efter en tid också att sätta sig i porösa material, t.ex. isolering och tapeter samt inredning som böcker och kläder. Än värre blir problemet om man har att göra med en fuktutsatt syll som är tryckimpregnerad eller träskyddsmedelsbehandlad.

Tryckimpregnerad syll i krypgrund möglar

Under en period var det populärt och ansågs riktigt att använda tryckimpregnerad syll i krypgrund för att undvika mögel och röta. Numera vet man att den lösningen inte fungerar bra och fortsättningsvis absolut inte ska användas. Syllen är extra utsatt för fukt eftersom den angränsar mot uteluften och därför ligger kallt. När klimatet i krypgrunden blir fuktigt drar syllen åt sig fukt och tryckimpregneringen löser ut olika giftiga fenoler som i sin tur för med sig en mycket elak lukt, även kallad krypgrundslukt. Fenolerna är giftiga och kopplade till “sjuka hus”-problematiken.

Har syllen väl börjat lukta ordentligt så kommer lukten att sitta kvar i många år framöver. Fenollukten är stark och sätter sig i kläder, hår, tapeter, möbler, ja i stort sett överallt där den kan fastna.

Vad göra?

Tryckimpregnerad syll och övrigt byggnadsmaterial ska inte behandlas med saneringsvätska, då denna dels är giftig och dels leder till ytterligare uppfuktning av syllen. Dessutom finns misstanke om att gifterna i saneringsvätskan kan reagera med giftet i syllen och därvid bilda ännu mer hälsovådliga gifter. Uppstår jordlukt, mögellukt eller elak lukt från t.ex. tryckimpregnerat virke i krypgrunden, kan denna lukt genom bostadens undertrycksventilation komma att dras upp genom springor mellan golv och vägg samt andra ställen. Även radon kan komma upp i bostaden på detta sätt.

Den bästa lösnigen är att avlägsna den tryckimpregnerade syllen även om det inte är gjort på en kafferast. En enklare men inte lika bra lösning är att undertrycksventilera grunden så att skämd luft från krypgrunden inte dras upp i bostaden. Ventilera dock inte grunden genom att forcera uteluft genom denna med en fläkt. Uteluften kommer att kylas av. Då varm fuktig luft kyls av uppstår en kraftig höjning av luftfuktigheten eller i värsta fall kondenseras.

Krypgrund

Krypgrunden är en grundläggning med ett mellanrum mellan grundbotten och trossbotten. Den äldre, oskyddade, uteluftsventilerade krypgrunden är en riskkonstruktion. På grund av värmetrögheten i konstruktionen bildas lätt köldbryggor i grundmur och syll. Då dessa är kallare än omgivande inkommande luft uppstår lätt kondens och ytorna drar lätt till sig mögelsporer och smuts. Golvbjälklag av trä kan då drabbas av mögelpåväxt och i värsta fall röta. De senaste decennierna har situationen förvärrats. Förklaringarna är flera, t.ex. kravet på ökad komfort och minskad energiförbrukning. Vi vill ha varmt inomhus och slippa drag, men mer isolering i golven innebär ett kallare kryprum, vilket ökar luftfuktigheten.

Klimatförändringen med ovanligt många varma vintrar i följd samt flera år med riklig nederbörd stimulerar också mögeltillväxt.

För att undvika fuktproblem:

Avlägsna organiskt material från grunden, som virke och byggskräp. Hindra fuktuppträngning genom att ha ett lager isolerande lättklinker på marken. Se till att temperaturen i krypgrunden är tillräckligt hög genom att isolera krypgrundens väggar. Se också till att grunden kan ta del av den värme som läcker utifrån huset. Täpp alltså till eventuella uteventiler i grundmuren. En frånluftsventil med fläkt kan skapa ett undertryck i krypgrunden jämfört med resten av huset, så att krypgrunden ventileras med inneluft.

Genom att tillföra värme sänks den relativa fuktigheten i grunden. Man kan också tillföra värme från solenergi. En annan möjlighet är (termisk avfuktning). Detta förebygger problem med mögel och röta väl. Dessutom sänks värmeförbrukningen i huset när grunden blir varmare. Man ska dock inte föra ned varm inneluft från ovanifrån liggande utrymme, eftersom den varma luften kan innehålla mycket fukt.

Åtgärda befintlig krypgrund med för höga fuktvärden

Att åtgärda en krypgrund som påvisar för hög fuktighet är relativt enkelt om man använder de etablerade metoderna för avfuktning eller ombyggnad till varmgrund med isolering. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, rekommenderar ångspärr mot marken och isolering av grundbotten i kombination med termisk avfuktning eller mekanisk avfuktning. Se ovan.

Ytterligare en åtgärd som kan komma i fråga för fuktdrabbad krypgrund är att skapa en ventilerad zon med ett tätt isoleringsskikt som ansluter mot grundmur och syll med en spalt mot trossbotten. Spalten hålls i undertryck liknande som för varmgrund och skapar en klimatzon där bjälklaget är skyddat och med det även en undertryckzon som hindrar eventuella lukter att kunna komma upp i bostaden.

Ombyggnad till platta på mark

Vid ombyggnader i hus med krypgrund där man har fått så omfattande skador i träbjälklaget att det måste ersättas, kan krypgrunden fyllas upp med isolering varpå en betongplatta gjuts. Den gamla grundbotten måste då saneras och ersätts med makadam samt utrustning för avledande av radon som läggs under isoleringen.

Ombyggnad till varmgrund

Att skapa en varmgrund kan göras genom att riva ur allt skadat och doftsmittat material samt genom att ta bort ett gott stycke av markmaterialet. Återställ med nytt friskt material och återfyll marken med isolerande material. Undertrycksventilation skapas sedan med en sugande fläkt till grunden. Tilluft tas från den varma vistelseytan så att varm luft cirkulerar i grunden innan den blåses ut, helst över tak för att undgå eventuella luktbesvär. Det är viktigt att få det så tätt att ett undertryck inomhus kan upprätthållas. Det kan av flera anledningar vara svårt i äldre grunder.

Läs mer om krypgrunder och dess fuktproblem samt hur de kan åtgärdas här:

• Fuktsäkrare krypgrund, Bygg & Teknik nr. 8/04. Eva Sikander
• Går det att bygga fuktsäkra krypgrunder?, Bygg & Teknik nr 5/02 sid 20. Arne Elmroth, Lars-Erik Harderup, Johan Hedström, Ingemar Samuelson och Charlotte Svensson Tengberg
• Ljungby Fuktkontroll & Sanering AB: Kunskapsbank
• Lösningar för krypgrundsproblematiken, Bygg & Teknik nr. 8/06. Lars Olsson
• Myt eller Fakta – Krypgrund är en fuktsäker grundläggning?, Fuktcentrum

Se upp för värmepumpar som kan förvärra fuktproblem i grunden

Luftvärmepumpar som monteras på utsidan av husets fasad innebär stor luftomsättning och att mängder av kondensvatten rinner ut under luftvärmepumpen vid fuktig väderlek, då pumpen i praktiken fungerar som en avfuktare. Kondensvattnet utgör en stor fuktlast mot grundmuren till torpargrunder och krypgrunder. Grundmuren suger kapillärt upp kondensvattnet vilket i vissa fall leder till uppfuktning av syllen.

Platta på mark

Även konstruktionen platta på mark är drabbad av problem med mögel och röta i syllar och golvkonstruktioner. Orsaken är att man tidigare lade isoleringen ovanpå betongplattan. Fukt kondenserade då upp mot betongens översida. Placera alltså istället isoleringen under plattan. Lägg ett kapillärbrytande skikt under isoleringen.

Källare

Värmeisolering på grundmurens utsida är här en mycket viktig del av fuktskyddet. En fuktöppen värmeisolering får fukten att torka ut mot den kallare marken. Det är mycket viktigt att isoleringen sitter på den yttre sidan för att fungera fuktmässigt. Källarens inre isolering och konstruktion mot ytterväggen bör inte bestå av material som kan absorbera fukt. Se till att det finns ett kapillärbrytande skikt på utsidan av källarväggens tätskikt och dränera noga.

Ett källarhus som är 20-30 år eller äldre har ofta en grundmur belagd med asfalt. Detta skikt skulle skydda muren från markens fukt, men för med sig att muren endast kan torka inåt.

Gamla grundmurar saknar ofta skydd för vatten underifrån. Det innebär att vatten kan sugas upp genom betonggolv och grundmur. Det samma gäller både för krypgrund och betongplatta som saknar kapillärbrytande fuktspärr.

Isolera källargolvet underifrån

Det behövs således en kapillärbrytande isolering av källargolvet som hindrar att fukt sugs från marken in i golvplattan. Om golvet hålls varmare än marken kommer fukten i stället att pressas ned och torka ut genom golvplattan. Om det i ett befintligt hus inte går att bryta upp golvet kan man använda ett innergolv med luftspalt. För att luften ska cirkulera under innergolvet måste det kompletteras med en fläkt. Samma typ av innergolv är lämpligt för den som har betongplatta på mark med fuktproblem. I många äldre hus är golvet gjutet direkt på marken utan armering. Då kan man enkelt bila bort golvet och börja om. Underlaget jämnas till och isoleras innan ett nytt betonggolv gjuts.

Fukt i badrum

Nära fyra av tio vatten- och fuktskador inträffar i badrum. Ingen annan del av huset drabbas lika hårt. Det har sin naturliga förklaring i att vatten och ånga är vanligast här. Fuktskador i badrum är en konsekvens av felaktiga materialval och konstruktioner.

Ett konventionellt byggt badrum fuktskyddas idag genom att man försöker få väggen helt tät från vatteninträngning. Detta sker genom användning av så kallade primers — en plast eller gummibaserad fästmassa, innehållande mycket obehagliga kemikalier som är skadliga både för hälsa och miljö.

Fästmassa håller inte tätt

Trots användning av fästmassan är risken för mögelskador på våtrumsväggar med träregelstomme mot husets ytterfasad mycket stor. Fukt tar sig nämligen in till fästmassan bakom kaklet via fogarna mellan kakelplattorna när man duschar mot väggen. Fukten tränger sedan vidare ut i väggens konstruktion om tätskiktet bakom kaklet inte är tillräckligt vattentätt. Det innebär en stor risk för skador inne i konstruktionen enligt Anders Jansson på SP, Statens Provningsanstalt.

Enligt tester på SP krävs ett tätskikt med mycket högt motstånd mot genomgång av vattenånga för att undvika skador. I praktiken existerar kanske inte en sådan massa.

Fuktkänsliga väggkonstruktioner

En badrumsvägg består oftast från insidan sett av kakel, fästmassa, tätskikt, gipsskiva, plastfolie och träregelvägg. Plastfolien finns mot ytterväggsfasaden och inte i bostadens innerväggar. Det gör att fukt som tränger igenom tätskiktet på en innervägg oftast kan torka innan det uppstår en mögelskada.

I ytterväggen däremot, där plastfolien finns, ackumuleras fukten i gipsskivan mellan tätskiktet och plastfolien. Risken för mögelskador uppstår relativt snabbt i denna konstruktion om tätskiktet inte håller tätt.

Tester har visat att det alltid finns fukt i fästmassan bakom kaklet i ett badrum, även om man inte ser det. Massan hinner inte torka ut mellan duscharna. Blir gipsskivan bakom fuktig bildas mögel. Det är vad som kan ha hänt i många svenskars badrum.

Problemet är således dels att man litat till fästmassor som inte håller tätt men, också att man valt fuktkänsliga organiska material i badrumsväggarna, som trä och gips.

Gips förkastligt i våtrum

Undersökningar som SP och Länsförsäkringar gjort visar tydligt att kaklade badrum med gips bakom inte är en bra lösning när tätskiktet släpper igenom fukt. Det visade sig inte bara gälla vanliga gipsskivor utan även den så kallade våtrumsgipsen. Den var i test till och med ännu sämre!

Gipsskivorna är rena drivbänken för farliga mögelsvampar när det kommer in fukt, visade testet. Många tickande mögelbomber finns alltså i svenska lägenheter och villor vilket kostar husägare och försäkringsbolag stora summor pengar. Vissa experter anser att ett badrum har en livslängd på max 20 år — har man otur kommer problemen långt tidigare. Därefter måste golv och väggar bytas ut och tätskikten förnyas. En orimlig lösning som innebär ett stort resursslöseri kan tyckas. Se artikel i DN: Gipsväggar förbjuds efter nytt mögellarm.

Bygg rätt från början

Således står helt klart att man bör välja andra våtrumslösningar. Den byggekologiska lösningen består i att endast använda fukttåliga, mineraliska material i väggarna, eller helt förhindra vatteninträngning i väggen genom att använda en duschkabin med fyra väggar och ett punktutsug. Den byggekologiska modellen är fuktsäker samtidigt som det är en giftfri lösning utan fästmassor med kemikalier eller våtrumsplattor med antimögelgifter. Läs mer under Badrum.

Fuktalstring inomhus

Fuktalstring uppstår genom utandning från människor och djur, dusch, tvätt, matlagning, blomvattning och genom avdunstning från fria vattenytor (pooler, akvarier).

Om bostaden har låg luftomsättning och få fuktbuffrande ytor kan fukttillskottet bli mycket högt. En familj på två vuxna och två barn kan genom sin andning och verksamhet tillföra inomhusluften 7-10 kg vatten per dygn.

Att undvika för hög fuktbelastning i bostaden handlar i grunden om att välja rätt byggmaterial och konstruktion.  Men det kan ändå vara värt att undvika överdriven fuktalstring — speciellt om man bor i ett hus som inte är optimalt konstruerat i fukthänseende.

Några åtgärder för att minska fuktalstringen inomhus

• Laga maten med locket på kastrullerna. Sätt på köksfläkten. Håll fläktfiltren rena och se till att fläkten fungerar som den ska.
• Låt inte vattenånga från bad-/duschrum läcka ut till resten av bostaden. Torka av duschplatsen när du är klar och öppna fönstret, inte dörren till den övriga huset. Förvissa dig om att det finns en god frånluftsventilation.
• Förhindra avdunstning från våt tvätt genom att torka tvätt utomhus eller i ett torkrum med god värme och ventilation. Bästa torkningen (i fukthänseende) är i en kondenstorktumlare eller i ett torkrum med en kondensavfuktare. Att torka tvätt i badrummet är inte idealiskt men kanske den enda lösningen om du bor i lägenhet. Följ då råden ovan för bad-/duschrum.
• Förhindra avdunstning från diskmaskinen genom att låta den torka och svalna med stängd lucka.
• Förhindra hög fukthalt i sovrummen, som naturligt uppstår genom utandningsluften. Ha ordentligt med tilluftsventiler i alla sovrum och en god luftväxling.

Det är alltid är bra att bygga in fuktbuffrande material och lös inredning med fuktabsorberande egenskaper, som lera, trä eller tegel. T.ex. hjälper oljade eller obehandlade trämöbler eller trägolv till att hålla fukthalten nere genom att absorbera fukt. Likaså väggar målade med lerfärg eller en innervägg i tegel.

Fönster och fukt

Fukt kondenserar på ytor som är kallare än sin omgivning. Eftersom fönsterytor är sådana coldspots kan man där ofta se kondens i form av vattendroppar. Vanligtvis sker detta på glasrutorna, men det kan också förkomma på fönstrens karmar och bågar. Kondensen kan i förlängningen ge upphov till mögel och röta och förstöra virket i fönsterbågarna.

Dålig ventilation och hög produktion av fukt inomhus ökar risken för kondensering. Mycket fuktbuffrande material och bra fönster med ett lågt u-värde minskar problemet. Läs mer under Fönster.

Så undviker du fuktproblem i huset — en sammanfattning

Allmänt

Bygg inte in fuktiga material. Täck huset väl under byggtiden, låt inte material ligga framme och bli blöta. Om möjligt, bygg företrädesvis på sommaren. Att använda färdiga element från fabrik kan vara ett bra sätt att hålla kolla på byggfukten. Lägg inte på golv på betong som inte fått torka ut ordentligt. Avled regn- och smältvatten ordentligt från byggnaden. En lutning på 15 cm inom 3 meters avstånd från husgrunden ger en god avrinning.

Bygg in fuktbuffrande material i huset så att överskottsfukt har någonstans att ta vägen. Du får en jämn och behaglig inomhusmiljö på köpet.

Grund

Skydda byggnaden mot markfukt genom att inte bygga på felaktig mark (se grundläggning) och dränera grunden väl med ett kapillärbrytande skikt som hindrar att vatten sugs in i konstruktionen. Dränera med minst 150 mm tvättad singel eller makadam under huset och anslut till dräneringsledningar som för bort vatten.

Krypgrund: Undvik att ha organiskt material exponerat i grunden. Hindra fuktuppträngning genom att ha ett lager isolerande lättklinker på marken. Öka temperaturen i krypgrunden genom att isolera krypgrundens väggar.

Platta på mark: Placera isoleringen under plattan. Lägg ett kapillärbrytande skikt under isoleringen. Dränera noga.

Källare: Isolera på utsidan av källarväggarna. Se till att det finns ett kapillärbrytande skikt på utsidan av källarväggens tätskikt och dränera noga.

Vägg

Undvik köld- och vindläckor i konstruktionen där vatten kan kondenseras.

Lägg det isolerande skiktet ytterst (mot fasaden) i en flerskiktvägg.

Bygg tätt men med hygroskopiska tätskikt så att varm och fuktig luft inte kan tränga ut i konstruktionen. Se speciellt till att få alla skarvar täta. Lägg det mest ångtäta tätskiktet innerst i väggkonstruktionen och de mest diffunderande skikten ytterst för att inträngande varm fuktig inomhusluft lättast ska försvinna ut.

Tilläggsisolera aldrig en konstruktion från insidan.

Tak

Säkerställ att takets lutning inte är för platt; då ansamlas vatten som sedan kan läcka in i konstruktionen.

Vind

Finns möjlighet ska vindsisoleringen läggas mellan yttre takbeklädnad och yttertak, istället för i vindsbjälklaget. Isolering ska inte läggas mot yttertakets insida om vinden är ouppvärmd. Se också till att vindsbjälklaget innersta skikt är så lufttätt att varm, fuktig luft aldrig tillåts läcka ut i större mängder.

Undvik att upphöra med eldning i eldstäder. När murstockarna blir kalla blir vindsklimatet råare och fuktigare, vilket kan medföra problem.

Installera ingen centraldammsugare på vinden.

Fasad

Använd bra virke. Använd inte täta plastfärger som hindrar fuktvandring i träet. På tidigare mögelangripen fasad rekommenderas mineralisk färg, t.ex. silikatfärg. Måla helst på sommaren.

Utforma fasaden så att vatten som eventuellt tränger in leds ut vid sockeln och ovanför fönstren. Det ska finnas en luftspalt bakom fasadbrädorna för att underlätta uttorkning.

Skydda uppåtvända ändträytor genom avtäckning. Luta andra träytor så att vattnet rinner av och undvik vågräta underlag. Fasaden bör avslutas minst 250 mm över mark.

Anlägg marken under fasadbrädorna på ett sådant sätt att regnstänk förhindras. Om avståndet mellan mark och fasadens nedre kant är för litet finns risk för nedsmutsning och tillväxt av mikroorganismer såsom mögel och alger.

Träytorna skall vara finsågade och grövre ytor skall slipas, eftersom grova ytor och porer håller fukt och samlar smuts och mikroorganismer.

Kontrollera att avstånd mellan ändträ och bleck är minst 2 cm, att spikar eller skruvar ligger i nivå med träytan och att kanter och hörn har rundats av.

Badrum

Konstruera badrum på ett byggekologiskt sunt sätt. Läs mer om detta under Badrum. Vädra efter dusch och bad.

Källor

Ekologiskt byggande och boende. Könemans förlag

www.fuktcentrum.lth.se/

http://www.dn.se/nyheter/sverige/gipsvaggar-forbjuds-efter-nytt-mogellarm

http://www.dn.se/nyheter/sverige/tusentals-hus-kan-vara-fuktskadade

http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/2_02_63.pdf

www.lfs-web.se

Läs mer

Webbsidor

Allmänt om fukt: www-v2.sp.se/energy/ffi/kondens

Allmänt om mögel: http://www.lfs-web.se/mogel-hus.html

Byggde vi bättre och fuktsäkrare förr? http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/2_02_13.pdf

Samband mellan ohälsa hos barn och fukt/mögelproblem i bostaden: http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/5_06_15.pdf

Om täthet och fukt: http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/5_07_21.pdf

Om enstegsfasader

http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/PDF-filer/Pressrelease_PutsadeVaeggar.pdf#search=’enstegst%C3%A4tad+fasad

http://www.lfs-web.se/mogel-hus.html

Om fukt i badrum

http://www.dn.se/nyheter/sverige/gipsvaggar-forbjuds-efter-nytt-mogellarm

http://www.dn.se/nyheter/sverige/tusentals-hus-kan-vara-fuktskadade

Böcker, tryckta publikationer

En liten bok om mögel, Skansens byggnadsvård

Få bukt med fukt 2007. ISBN 978-91-540-5992-8

Fukthandbok. Praktik och teori. ISBN 9173331562

Kryprumsgrunder (1995), Olle Åberg, Byggforskningsrådet, säljs av svensk Byggtjänst

Uteluftsventilerade kryprum — riskkonstruktion, SP Statens provningsanstalt

Vandrande fukt Strålande värme. Så fungerar hus ISBN: 9789144042183

Åtgärder mot fukt i kryprumsgrunder (2000), Olle Åberg. Byggforskningsrådet, säljs av svensk Byggtjänst