Toaletter

Vattentoaletten ett civilisatoriskt misstag?

Redan de gamla romarna hade vattenklosetter.  När en engelsk urmakare uppfann vattenlåset på 1700-talet fick vattentoaletten större spridning men det dröjde till omkring 1920 innan den blev vanlig i Sverige.

Uppfinningen har ibland kallats för ett civilisatoriskt misstag. Vattentoaletten förbrukar en tredjedel av vårt dricksvatten, förorenar våra vattendrag och belastar reningsverken. Och möjligheten att tillvarata näringsämnen i urin och fekalier förloras.

I reningsverken blandas toaletternas svartvatten med gifter från industrier, trafik och jordbruk och det rötslam som bildas är på grund av sitt höga giftinnehåll olämpligt som växtgödning. 

I framtidens städer och tätorter kommer troligen vakuumtoaletter bli ett vanligare alternativ men för lång tid framöver kommer troligen vattenklosetten ändå vara den vanligaste lösningen. Idag finns snålspolande modeller som förbrukar runt 60% mindre vatten. Det finns även “super-snålspolande” toaletter som sparar upp till 80%  vatten och är godkända även av kustkommuner som har enlitersregel.

En urinsorterande WC, som separerar urin och fast avfall där urinen leds ut till ett uppsamlingskärl, minskar vattenåtgången genom att man inte spolar mer vatten än nödvändigt. En person gör i snitt 6 toalettbesök per dygn. Eftersom 5 av 6 toalettbesök bara innehåller urin, så räcker då den lilla spolningen i urinskålen 5 av 6 gånger. Pilotprojekt med urinseparerande toaletter har även genomförts i flerbostadshus.

Spola toaletten med regnvatten

En möjlighet för den som bor i småhus är att använda regnvatten, som samlas upp i en tank och via en pump leds in i huset, för att spola toaletten med. På vägen in i tanken rensas skräp bort i ett filter och tanken rengörs ett par gånger per år.

Torrtoaletter mest miljövänligt

Du som har enskilt avlopp kan välja en miljövänlig torrtoa som inte förbrukar något vatten alls. Det är dessutom ett billigare alternativ där en enklare avloppslösning räcker.

Toaletternas Royce Royce – en långtidskomposterande mulltoa?

Torrtoaletten för kanske tanken till ett stinkande utedass, utkylt på vintern och fullt med flugor på sommaren. Men idag finns luktfria inomhusmodeller med solcellsdriven ventilation, LED-belysning och uppvärmd toasits där fekalierna långtidskomposteras och bara behöver tömmas vart 40:e år!

Uppfinnaren Carl Lindström har under trettio år utvecklat den långtidskomposterande toaletten CompostEra. Carl Lindström och hans partner Nanna Svendsen använder den själva i sitt hus utanför Stockholm.

– Jag har arbetat mycket med att få bort alla stötande intryck, säger Carl Lindström och öppnar toalettlocket, vid ett besök i hans hus. 

Det enda som syns är ett svart hål. Toalettröret är gjort i svart, ljusabsorberande plast. Här blir inga synliga efterlämningar och bråk om vem som inte använt toaborsten. 

En del blir lite för nyfikna på det svarta hålet.

– I amerikanska nationalparker där CompostEra används hittar man en del solglasögon i behållarna, berättar Carl Lindström som bott och arbetat som miljöaattaché i USA under många år.

Toaletten är luktfri genom att den är försedd med ventilation som samtidigt avfuktar badrummet. Fläkten kräver inget elnät utan kan drivas med solcellsladdade batterier. 

En uppvärmd sits och en svag belysning från toan möter användaren. 

– Så att man inte måste tända badrumsbelysningen och bli klarvaken på natten, förklarar Carl Lindström.

Användaren behöver inte tänka på att kissa på rätt ställe. Det finns ingen urinseparerande toainsats utan allt hamnar i samma behållare som hos Carl och Nanna är placerad i källaren. (I hus utan källare kan behållaren placeras i mark, ett utrymme bredvid toaletten eller under en trapp med toaletten en halvtrappa upp).

Urinsepareringen sker i behållaren, där urinen efter att ha sipprat ner genom en bottensats av sågspån, torv och frystorkade bakterier leds till separat tank, som töms någon gång om året. 

Urinämnet har då omvandlats till nitrat. Vätskan är nu lukt- och bakteriefri och används som växtnäring på tomten. 

Fekalierna långtidskomposteras till mull. Maskar kan tillsättas för att snabba på nedbrytningen. Efter två år i tanken återstår 30 procent av den ursprungliga massan, efter nio år endast två procent. Det gör att en slamsugningsbil bara behöva tömma behållaren cirka vart 40:e år. Systemet klarar periodvis frysning på grund av den stora buffertkapaciteten.

– Hemligheten är att lämna det i fred. Då sköter allt sig självt, säger Carl Lindström och tillägger att den långa lagringen isolerar smittämnen och läkemedelsrester. De flesta skadliga ämnen förstörs. 

På grund av sina många goda egenskaper har CompostEra ibland kallats mirakeltoaletten. Ett fullgott och miljövänligt alternativ till WC kan tyckas.

Men många kommuner insisterar på att småhusområden ska anslutas till kommunalt VA.

– Till en kostnad av minst en halv miljon per hushåll, när en sådan här toalett kostar runt 30 000, säger Carl Lindström. 

Vissa kommuner är mer framsynta. I Tanums kommun är det numera krav på urinsortering/torrtoalett vid all nybyggnation av enskilda avlopp. Här finns också samarbete med lantbrukare som hämtar urin hos hushållen.

Till sist visar paret sitt växthus på den kuperade tomten. Jorden ligger ännu naken men snart kommer det odlas grönsaker här som göds med vätskan från CompostEra.

– Tomaterna blir smakrika eftersom urinen tillför mikronärsalter till skillnad mot konstgödsel som bara innehåller gödningsämnen, säger Carl Lindström.

Övriga mulltoaletter och multrum

På marknaden finns ett stort utbud av andra, mer kortidskomposterande mulltoaletter. De har inte samma buffertkapicitet och kräver därmed tätare och kostsammare tömning samt omrörning och strötillsats då och då.

Alternativt kan du gödsla dina odlingar med fekaliemullen. Den anses smittsäker om den lagrats i minst två år. Men många är ändå obekväma med sådan användning.

På mindre mulltoaletter sitter avfallsbehållaren direkt under toalettstolen. I större system placeras den i husets grund eller källare och kallas då multrum. Där finns ett kärl som används och ett för efterkompostering. För fungerande nedbrytning måste multrummet eller själva latrinkärlet vara uppvärmt. El kan ibland krävas.

Enligt en undersökning som Tanums kommun gjort är de flesta mulltoainnehavare nöjda men vissa rapporterar problem med flugor och översvämning, speciellt i små system som lätt blir för blöta och där vätskan kan rinna ut på golvet.  

Utedass 

Ett traditionellt utedass kan vara ett alternativ om du har fritidshus. Det är en billig och enkel lösning som finns att köpa i själv-bygg-satser med ett kärl som används och ett för efterkompostering. En urinsorterande insats minskar problem med flugor och lukt och gör att du kan använda urinen för gödning. Tunnan fylls då heller inte lika snabbt. 

Viktigt att tänka på för dig med komposteringstoa

Före installation av komposttoalett måste du vara klar över om du har nog med grönyta för spridning av det lagrade innehållet eller om latrinhämtning finns där du bor. En del kommuner har slutat med det. Samarbete med lantbrukare som hämtar urin finns i vissa kommuner.

Ska du själv använda urinen krävs minst 40 m2 yta per person och år. Urin är en snabbverkande gödning med minimal smittspridningsrisk. Gödslingen ska ske nära markytan under växtsäsongen men inte på grönsaker som snart ska ätas.

Fekaliemull måste lagras minst två år innan användning. Cirka 10 m2 yta per person och år behövs. För egen  urin- och fekaliehantering krävs anmälan och i vissa kommuner tillstånd. 

Det finns även ett system som är en blandning av WC och komposttoa. Efter nedspolning skiljs den flytande vätskan här från avföringen i en separator. Fekalierna komposteras. Ultraviolett ljus eller fosforfälla kan ibland behövas som extra urinrening då

Frys, förbrännings och paketeringstoaletter

I en frystoalett fryses avfallet ned till cirka 10 minusgrader. Toaletten kräver el. Problem med tinande latrin i samband med hämtning förekommer.

I paketeringstoaletten försluts avfallet i plastfolie. Paketen har lett till svårigheter för kommunens avfallshantering och toaletten har på vissa håll förbjudits. Numera finns biologiskt nedbrytbar folie där ”paketen” kan komposteras.

I en förbränningstoalett bränns avfallet till aska med hjälp av el eller gasol. En kaffefilterliknande påse används vid toabesök som vid ”spolning” ramlar ned till förbränningskammaren. Toaletten förorenar inget vatten men el eller gasolåtgången kan bli hög vid permanentboende. Utsläppen motsvarar de från moderna vedpannor.

Vakuumtoalett- den näst bästa lösningen

En vakuumtoalett har du nog använt på tåg eller flyg. Den förbrukar minimalt med vatten (ca 0,5 liter mot cirka 6 liter för wc) då avfallet spolas bort med vakuum- undertryck- i ledningarna istället för med självfall. Transportsystem är alltså inte vattenburet, utan vatten används bara för att skölja toalettskålen. Eftersom vakuum endast uppstår vid spolning är energiåtgången låg men el krävs.  Innehållet kan antingen ledas ut i kommunens avloppssystem, kopplats till en egen rötgansläggning eller till en tank för hämtning. Risken för driftstörningar kan vara något högre än för vattenklosetter. Tysta modeller av vakuumtoaletter finns idag på marknaden.

Vakuumtoaletter i flerbostadshus

Till skillnad mot komposteringstoaletter kan vakuumtoaeletter även användas i flerbostadshus. I den nybyggda stadsdelen Oceanhamnen i Helsingborg genomför man olika olika åtgärder för att minska på och återcirkulera resurser som att minska vatten och energiförbrukning. En viktig del i detta är att toalettvattnet samlas in genom installation av vakuumtoaletter i lägenheterna. Matavfallet samlas in genom matavfallskvarnar i köket och bad-, dusch-, och tvättvatten sorteras i en separat ledning. En lokal biogasanläggning har byggts. Systemet ska vara lika bekvämt och enkelt och för de boende som ett rinnande vatten, samtidigt som det övergripande målet med att samla in och använda avfallet, som råvara, för att producera biogas och växtnäring ska tillgodoses på ett enkelt på ett säkert sätt. De fördelar man lyfter fram med vakuumtoaletten är; 

• Energieffektivare hantering vid reningsverket tack vare minskade vattenmängder. Med ny behandlingsteknik minskar utsläppen av växthusgaser på reningsverket.
• Ökad biogasproduktion eftersom rötning kan ske direkt utan förbehandling vid reningsverket.
• Minskad vattenförbrukning för boende.
• En renare råvara, alltså rötslam, jämfört med dagens avloppsvatten och avloppsslam som blandas med allt övrigt avloppsvatten från hela samhället. Detta skapar förutsättningar för ökad cirkulation av näringsämnen tillbaka till jordbruket. Det bidrar till att uppnå Sveriges nationella miljömål.
• Goda erfarenheter av vakuumsystem i hushåll finns framför allt i Tyskland och Nederländerna.

  

Checklista inför val av avloppsteknik:

• Vilken typ av toalett ska du ha?
• Hur känsligt är området där du bor, vilken kravnivå gäller?
• Hur mycket belastas toasystemet? Används det regelbundet eller periodvis( t.ex. vissa minireningsverk mår inte bra av det).
• Finns regelbunden elförsörjning (vilket vissa system kräver)?
• Finns möjlighet till service och slamtömning? 
• Kan du tänka dig en lösning som kräver underhåll eller vill du ha ett mer självgående system?

Text: Cathrine Bülow

Källor: 

• Avloppsguiden

• Kunskapscentrum Små Avlopp

• Byggekologi, Bokalders/ Block

• Intervju med  miljöinspektör Anneli Bokedal 

• Gävle kommun

• Faktagranskning: Anneli Bokedal  och Johan 

• Andersson, Miljö- och hälsoskydd, Gävle kommun