Vatten och avlopp

Varför spara på vattnet i ett vattenrikt land som Sverige?

Sötvatten är en bristvara i stora delar av världen. Även om vi i Norden inte lider av den vattenbrist som är ett problem i varma, torrare länder, finns det all anledning att ändå hushålla med denna livsnödvändiga resurs. Ett annat skäl är att det kostar energi och indirekt leder till koldioxidutsläpp att pumpa fram, rena och värma det vatten vi använder i våra hus. Minskad vattenanvändning kan också leda till att utbyggnad och underhåll av avloppsnät och reningsverk minskar. Ett mindre flöde ger färre utsläpp och minskad risk för att orenat vatten svämmar över. I Sverige använder vi cirka 200 liter vatten per dag, i Danmark 110 liter och i USA 450 liter.

Så här kan du spara vatten:

Sådant du kan göra genast

• Åtgärda läckande kranar och toaletter — med en snabbt droppande kran förloras cirka 100 liter vatten per dygn.
• Diska och skölj inte under rinnande vatten, använd ho eller balja.
• Sätt ut regntunnor i trädgården och vattna dina trädgårdsväxter med regnvatten.
• Duscha istället för att bada. Stäng av kranen när du tvålar in dig

Installera vattensparande teknik för kranar och dusch

• Engreppsblandaren är i dag standard. Den har ökat bekvämligheten samtidigt som den reducerat vattenförbrukningen med 30 procent. Väldigt enkelt är det också att montera en strypbricka på en gammal kran som bromsar vattenflödet.
• Andra vattensparande installationer är en strålsamlare, eller perlator, som blandar in luft i vattnet och därmed ger en fyllig vattenstråle trots lägre vattenflöde. Vatten kan också sparas med snålspolande duschar, men låt inte vattnet gå under 6 liter per minut.
• Installera vattensnåla vitvaror, tvätt- och diskmaskiner. De vattensnåla maskinerna är även energisnåla eftersom den mesta elen åtgår till att värma upp vattnet i maskinerna.

Installera en vattensnål WC

• Installera en förmultningstoalett om du har möjlighet. Detta spar stora mängder vatten och hindrar onödig förorening av rent vatten. Näst bästa lösningen är en urinseparerande toalett. Hos en familj med fyra personer sparar den i genomsnitt 25 000 liter vatten per år!
• Urinen är näringsrik och bra att ta hand om som näring. Det går dock använda en urinseparerande toalett och göra en miljövinst utan att omhänderta urinen. Vid en installation av denna toalettyp kan en enkel rördragning förberedas för ett senare omhändertagande.
• Ett tredje alternativ är att installera en snålspolande toalett. Även den spar stora vattenvolymer i jämförelse med en traditionell toalett. WC-stolar med mindre än fyra liters spolvolym räknas som snålspolande.
• Spara vatten på befintliga toalettstolar. Gamla toaletter förbrukar stora vattenmängder, i värsta fall upp mot 12 liter jämfört med urinseparerande toalett som spolar urin med 0,1 till 0,2 liter spolvatten och fekalier med 5 till 6 liter vatten.
• Läs mer under Toaletter.

Spara varmvatten, det är en betydande del av husets energianvändning

• Isolera rören väl vid nybyggnation eller ombyggnad, tilläggsisolera runt rör i gamla hus om isoleringen är bristfällig. Isoleringen bör motsvara minst 3 centimeter mineralull. (Se upp med gamla rör och rörböjar som kan vara isolerade med asbest). Isolera helst med kork eller cellglas, linfibrer eller ull.
• När du ska installera varmvattenberedare, välj en välisolerad beredare (minst 6 cm isolering) med låg energianvändning. Den ska också kunna kopplas till förnyelsebra energikällor som solfångare och vedpanna och vara anpassad till vattenkvaliteten där du bor.
• Se över vattencirkulationen i större hus. Cirkulationspumpen bör vara energisnål. Cirkulationsrören ska vara välisolerade och korta. Nattetid kan de även fungera som distributionsrör. I lokaler utan verksamhet nattetid kan varmvattendistributionen stängas av.
• Elektriska genomströmsberedare kan kopplas in i städutrymmen så att varmvatten kan erhållas även när varmvattnet inte är på. Ovanstående åtgärder kan i ett flerbostadshus ge en besparing på cirka 400 kilowatt per år.

Vid kraftig minskning av vattenförbrukningen kan det ibland bildas proppar i avloppsrören. Då räcker vattenmängden inte längre till för att spola bort avfallet. Det går att förhindra genom att installera en avloppshävert som töms när tillräckligt mycket vatten samlats i den.

Eget vatten — vattenkvalitet

Varifrån kommer vårt vatten?

90 procent av Sveriges befolkning har kommunalt vatten. Glesbygds- och fritidshushåll oftast får sitt vatten från enskilda brunnar. I städerna består vattnet vanligen av ytvatten – det vill säga sjövatten. Men innan det når våra bostäder har det passerat ett reningsverk. Ett bra vatten behöver endast syresättas och filtreras medan vatten av sämre vattenkvalitet måste genomgå en rad processer.

Egen brunn

Anlita ett certifierat företag som ger garanti och skriftliga avtal vid brunnsborrning. Placera och utforma brunnen så att den skyddas mot föroreningar. Försäkra dig om att vattnet inte har för höga radonhalter. Använd gärna en vattenpump som drivs med förnyelsebar energi.

Vattenkvalitet

Kommunens miljökontor kontrollerar vattenkvaliteten såväl för det kommunala vattnet som för privata vattentäkter. De har kännedom om lokala problem med vattenbrist och vattenkvalitet. Gamla provtagningsresultat sparas och är offentliga handlingar som man har rätt att ta del av.

Kommunen kan också ge råd vart vattenprover kan skickas för till analys. Det finns fristående laboratorier och firmor som säljer utrustning för vattenrening och de utför också analyser. Alla borrade brunnar i Sverige finns registrerade på brunnsarkivet vid SGU i Uppsala. Där går det att få reda på när en befintlig brunn har borrats, vem som gjorde arbetet och olika data.

Hot mot brunnar

Det är viktigt att placera brunnen på ett sådant sätt att den är skyddad mot föroreningar. Föroreningskällorna kan vara åkermark där jordbrukskemikalier och näringsämnen läcker ut, gödselupplag, vägdiken, vägsalt, kemikalier från trädgårdar, avloppsbrunnar och avloppsledningar. Andar föroreningar kan vara metaller och mineraler, kemikalier från förorenad mark eller industrier, till exempel kemtvättar. Mikroorganismer, bakterier och parasiter kan läcka ut från läckande avloppsrör. Vattnet kan också ha en förhöjd surhetsgrad.

Radon i vatten

Radon kan vara ett problem i bergborrade brunnar men är ytterst ovanliga i jordborrade brunnar.

Legoniella

Legionella är en bakterie som frodas i ljummet vatten och som man får i sig via vattenånga som inandas, till exempel vid duschning och bubbelbad. Legionella i privata hem är ovanligt. I Sverige har det bara förekommit i stora anläggningar som sjukhus, skolor etc.

Föroreningar från rörledningar

Gamla rör kan bestå av asbestcement. Det är självklart viktigt att sanera dessa. Vattenledningarna kan också bestå av den miljöfarliga plasten PVC. Olyckligtvis är dessa ännu tillåtna på marknaden. Undvik dem av miljöskäl. 

Vattenrening

Den som gjort en analys av sitt vatten och hittat surt eller hårt vatten, höga järn-, mangan-, nitrat- och salthaltföroreningar kan installera olika reningsfilter. Vissa filter monteras direkt på kranen, men deras reningsförmåga är inte speciellt hög. Backspolningsfilter monteras vanöligen under diskbänken. De består av en keramisk insats med aktivt kol. Osmosrenare och avsyrningsfilter är andra typer av reningsutrustning.

Vattenvirvling

Enligt en teori, utvecklad av österrikaren Schauberger, finns det kvalitéer i “oprocessat naturligt vatten” som går förlorade när vatten behandlas genom rörledningar, i pumpar och filter. Genom att vattnet virvlas runt renas och syresätts det och de ursprungliga kvalitéerna återuppstår. Läs mer här.