Hampahus

Resurssnål och jordförbättrande växt

Hampans fibrer är lätta samtidigt som de är starkare än någon annan växtfiber. Ett par hampajeans håller till exempel många gånger längre än vad ett par bomullsbyxor gör. Till skillnad mot bomull kräver hampan bara lite vatten men ger ändå hög avkastning. På grund av sitt innehåll av bakteriedödande terpener och olika cannoabinoider, varav THC är en, har växten också en naturlig resistens mot mögel och skadeangrepp som gör bekämpningsmedel onödiga. Även hampans ymniga bladmassa som skuggar marken effektivt gör det svårt för ogräs att hävda sig. En annan positiv egenskap är att hampa effektivt luftar och förbättrar myllan med sitt stora rotsystem.

Hampans växtcykel är snabb, bara 12 veckor, och i varma klimat kan fler skördar tas ut per år. Att jämföra med träd som behöver minst 70 år innan avverkning. Hampan blir 2-6 meter hög. Den binder koldioxid mer effektivt än många andra växter – cirka 75 kilo per kubikmeter under växtperioden.

Förr i världen rötade man hampan i vattendrag för att utvinna fibrerna vilket gav problem med övergödning och försurning.  I Bulgarien och flera andra länder förekommer kemisk rötning och avlövning vilket är miljöbelastande. Men i Nordeuropa rötas växten numera vanligen direkt på åkern genom att den får stå kvar under vinterhalvåret för att sedan skördas på våren. Då har lignin och limämnen brutits ner och de värdefulla fibrerna kan utvinnas.

Hållbara hus med hampa

Hampa är fuktreglerande, ger sunda buffertväggar och kan användas i huskonstruktioner på olika sätt. Damm från hampa innehåller inga hälsoskadliga fibrer, hampaspill är helt oskadliga och kan slängas på komposten.

Byggprodukter av hampa behöver kompletteras av en bärande regelkonstruktion. Det vanligaste sättet att använda hampa är i isolering där växtfibern ger en effektiv, brandsäker och vindtät isolering med hög densitet där vare sig möss eller mögel trivs. En hektar odlad hampa räcker till cirka 60 m3 bygg och isoleringsmaterial vilket är tillräckligt för ett hus på 135 kvadratmeter. Hampaisolering finns som lösull och skivor. Produkterna innehåller vanligen inga av de tillsatser, bor och ammoniumpolyfosfat, som har diskuterats som problematiska i cellulosaisolering. Istället brukar soda (natriumbikarbonat) tillsätts som brandskydd.

För isolering av regelstommar används långfibrig hampa som packas för hand bakom en horisontell läkt, i kombination med ett diffusionsöppet membran eller en vindtät skiva som till exempel Pavatex Isolair mot fasaden. Långa hampafibrer används också vid tätning och drevning runt fönster och dörrar. För ett helt vindtätt drevresultat kan fibrerna blandas med lervälling innan de trycks in i springorna. Metoden fungerar också bra för att täta gamla timmerhus. Hampa och lera går bra ihop och är en blandning som tätar, isolerar och buffrar värme på samma gång. I tak och golvbjälklag används lösullsisolering med korta fibrer. De blåses in med en liten lösullsspruta som finns att hyra i bygghandeln. För storskaliga byggen finns ännu inget effektivt system men stora kvantiteter kan levereras i storsäck eller bal.

Det finns också isoleringsskivor av hampa där fibrerna är sammanbundna med polyester eller majsplaster. I vissa skivor kan jute ingå. Till form och sHampabetong (Hempcrete)

torlek liknar de mineralullsskivor och passar därför in i den byggprocess som är vanlig idag, när man isolerar i fack. Hampaskivorna är svårare att skära och borra i för att fibrerna är så starka. Vassa verktyg behövs. Och god planering så att kanaler och ledningar dras först. Ingen plastfolie används här heller, konstruktionen ska istället vara diffusionsöppen så att hampan kan göra sitt jobb – att ta hand om fukt och skapa ett behagligt inomhusklimat. Att bygga hus med hampabalar är ytterligare en möjlighet. Se halmhustekniker.

Hampabetong/Hempcrete 

Hampabetong/Hempcrete är en blandning av kalk och hampaved som liknar lättbetong. Tillsammans med en lastbärande regelkonstruktion kan hampabetongen användas för att bygga massiva väggar, golv och tak.  (Väggarna klarar visserligen att bära upp sig själva men inte taket på grund av för låg tryckhållfasthet). Kalken binder ihop skävorna och gör konstruktionen brandsäker. Tekniken har kritiserats eftersom bränningen av kalk genererar klimatutsläpp. Dock är dessa mindre än vid tillverkning av cement. Hempcrete är isolerande, vindtätt och ger en okomplicerad konstruktion i ett skikt. Som andra massiva väggar i naturmaterial kan hampabetongen buffra fukt och magasinera värme och bidrar till ett jämt inomhusklimat. Det finns flera byggmetoder; Gjutning/stampning, murning med block seller med sprayning/sprutning. I Sverige har det än så länge bara byggts ett par hamapabetonghus. De har gjutits med hjälp av glidformar, en teknik lik den som används för att bygga stampade jordhus. Väggar och golv gjuts i ett enda homogent skikt som är isolerande och bär klimatskalet och innerväggarna. Ytterväggarna måste skyddas från nederbörd med puts eller panel.

Sprutning med hempcrete i facken på en bärande regelkonstruktion är en annan metod som kan användas. Eller att mura väggen med färdiga byggstenar i hampabetong som liknar lättbetongblock. Sådana murstenar finns ännu inte i Sverige men produceras i Frankrike. Också större bärande byggblock med hampaskävor finns i Europa. De är tyngre och har ett sämre isoleringsvärde än murstenarna men lagrar värme väl och förekommer också med lerinblandning. Ytterligare en variant är färdiga väggelement där träramar fylls på förhand med hampabetong. Hampabetong har också nyttjats för att tilläggsisolera sten- och tegelhus med stora köldbryggor i Storbritannien vilket minskat värmeförluster och energikonsumtion rejält. Andra hampabyggprodukter som finns är stegdämpande hampafilt för trägolv, byggskivor av hampaskävor och sist men inte minst är hampa både ett slitstarkt och miljövänligt alternativ för olika heminredningstextilier.

Brandegenskaper

Ur brandsynvinkel är hampfibrer, i en konstruktion utan plast och metallbalkar, en säkrare miljö än många konventionella hus. Det krävs en hög temperatur för att hampan ska antända.  Brandtester gjorda på SP för Hampaprodukter i Grästorp visade att fibrerna tog eld efter 4 sekunder men att elden slocknade innan den nådde 150mm om flamman togs bort. Vid bygge med hampabetong blir väggen mycket brandsäker på grund av kalkinnehållet. Det finns exempel på branddrabbade hus i England där det enda som klarat sig var hampabetongväggarna

Industrihampan har trots sin stora potential och sina ekologiska fördelar fört en tynad tillvaro under många år- i skuggan av bomull, syntetplaster och konventionella byggmaterial. Men mot bakgrund av dagens miljöproblem och att de fördomar som omgett den mångsidiga nyttoväxten visat sig felaktiga är det hög tid att vi nu tar oss hampan och låter den mångsidiga växten ta plats i byggnader, bilar, båtar och på andra ställen!