Text och bild: Cathrine Bülow
Båtsegel, slitstarka tyger, bildörrar, byggisolering eller haschrökande hippies. Ja, vad tänker du på när du hör ordet hampa eller cannabis sativa som växten heter på latin. Om hampans olika användningsområden och mycket mer berättade textilhistoriker Git Skoglund i ett föredrag som avslutade utställningen ” Hampa – en kulturväxt i tiden ” på Dalarö tullhus den trettonde augusti. Med regnet smattrandes utanför fönstret och ett avlägset åskmuller i bakgrunden hade ett tjugotal åhörare samlats i det gamla tegelhuset för att lära sig mer om den till stora delar bortglömda nyttoväxten.
Hampans guldålder
Det är sextonhundratal. Stormaktstidens strider rasar. I Rigas hamnkvarter spatserar en av en av kungen utsedd inspektör omkring. Med kritisk blick granskar han lass efter lass av hampaprodukter. Bara de bästa godkänns och fraktas över till Sverige.
Hampan är oumbärlig för stormakttidens segelflotta. Av de sega och slitstarka växtfibrerna tillverkas segel, rep och tåg.
Det sägs att Napoleon startar krig mot Storbritannien för att säkra hampatillgången. Många länder tvingar sina bönder att odla växten så att de ska stå väl rustade i krig. Redan i de svenska landskapslagarna från medeltiden kan man läsa om hur bönderna tvingades att betala skatt i hampa. I Sverige var odling speciellt vanlig i Dalarna, Jämtland, på Gotland och i Västergötland.
USA var en storproducent. Till de mer kända plantageägarna hör George Washington som ursprungligen livnärde sig på att hampodling
Odlingarna skulle helst ligga nära vattendrag så att man lätt kunde bereda fibrerna genom rötning. Av hampa gjordes också slitstarka och smutsavvisande skjortor, sänglinnen och särkar.
Pappersframställning var ett annat betydande användningsområde. Året 1454 går den första boken i tryck. Det är boktryckarkonstens fader Johan Gutenbergs berömda bibel, ett praktverk i 643 blad med vackra illuminationer och anfanger. Pappret består av, ja just det, hampa.
Några hundra år senare möter vi den unge tysken Strauss. Hans familj är av fattig och av judisk börd. 18 år gammal köper han en enkel biljett till New York för att pröva lyckan i Väster. Så småningom hamnar han i San Francisco- på den tiden en rövarkula dit lycksökande guldgrävare söker sig. Levi uppmärksammar deras slitna arbetskläder och får en snilleblixt. Av slitstark hampväv syr han upp arbetsbyxor som dessutom är mjuka och behagliga. De första jeansen är födda.
Hampans fall
Hampans fall inleds i och med koloniseringen av tredje världen. Då man använder slavar på bomullsplantagen går bomullen att framställa till en lägre kostnad. På 20- och 30-talet börjar syntetfiberframställningen av t.ex. nylon. Hampan motarbetas nu av de stora kemiföretagen som Du Point – ett företag som tillverkar plaster och tar patent på nylonet 1937.
Hampa som drog
Senare kommer växten att förknippas med marijuana och haschrökning och förlorar därmed sitt anseende som nyttoväxt. Kopplingen är sentida företeelse i Sverige. Trots omfattande hampodling i landet under flera århundraden finns ingen dokumentation före 1970-talets hippieperiod om att växten använts i berusningssyfte.
Droganvändningen sker genom att man torkar och röker bladen eller utvinner hascholja, huvudsakligen från underarten Cannabis India. Odling av hampa förbjuds nu i Sverige och fler andra länder.
Hampa idag
År 2002 trotsar en halländsk bonde det svenska odlingsförbudet genom att odla industrihampa på sin gård. Han hänvisar till EU-lagstiftningen som tillåter odling. En mediestorm och hätsk debatt uppstår runt växten.
Idag är hampodling för industriella syften tillåtet och det finns mellan 150-200 svenska odlare. Industrihampa har en så låg halt av berusningsmedlet THC att den är obrukbar som drog
Illegala drogplantor kan inte heller smygas in i odlingen då industrihampan är extremt snabbväxande. Den slår därför snabbt ut alla andra växtkonkurrenter – även droghampa.
Varför just hampa undrar jag, går det inte lika bra med någon annan naturfiber? Föreläsare Skoglund ger svar” hampan är den starkaste växtfiber som finns samtidigt som den är lätt”. Den har en mängd användningsområden och är ekologiskt fördelaktig då den har en god resistens mot mögel, skadeinsekter och ogräs och därför inte behöver besprutas. Det är en tålig och robust växt som kan odlas även långt upp i norra Sverige.
Vilka är då användningsområdena? Ja, hampan används idag för plastframställning, i instrumentbräden och som stoppning i bilsäten, till exempel i Volkswagens moderna variant av bubblan.
Hampavaruhuset
För att hitta fler hampaprodukter besöker jag Hampavaruhuset, även det i Dalarö. I affären hittar man tygskor och kläder. Expediten håller upp ett par hampakalsonger ” känn så mjuka och sköna de är ” säger hon. I butikshyllorna finns också tvål, schampo, hudkrämer, eldningsbriketter, djurströ tillverkade av hampa.
Hampatyger lämpar sig bra för inredning då det är tåligare och mer smutsavvisande än bomull som lätt drar åt sig smuts. Jag undrar om folk är fördomsfulla mot hampa. Inte så ofta, men det förekommer att besökare skämtar och frågar om man kan bli hög på produkterna.
Bygghampa
I butiken finns också byggisolering av hampa. En produkt ägaren tror starkt på. I småland byggs nu småhus med hampaisolering (Kalmarsundshus). Fördelen är avsaknad av kemikalier och farliga fibrer samtidigt som materialet är lätt och har bra fuktreglerande egenskaper.
I Frankrike produceras byggstenar av kalk och hampved. De liknar betongsten men är 7 ggr lättare och 5 ggr starkare. Det finns även byggplattor av hampa. En ha odlad hampa räcker till ca 60 m3 – bygg och isoleringsmaterial. Det är tillräckligt för ett hus på 135 kvm.
När kommer hampa börja användas mer storskaligt som byggmaterial funderar jag medan jag tvättar håret i det nyinköpta hampaschampot.
Text: Cathrine Bülow
Foto: Cathrine Bülow, Git Skoglund