Ekokök

Schyssta skåp utan skumma spånskivor

Många gamla köksskåp i massivträ har hamnat på soptippen. Det är synd. Inte bara för att en bit byggnadshistoria gått förlorad. De gamla skåpen har ofta bytts mot nya, i betydligt sämre kvalitet, av spånskivor.  Skivorna ger, den första tiden, ifrån sig en stickande limlukt. En lukt de flesta som packat upp en bokhylla ur platta paket upplevt. Gränsvärdena för formaldehyden som finns i skivorna har visserligen sänkts på senare år men spånskivan är och förblir ett dåligt val för hälsa och miljö. Formaldehyd är starkt irriterande för ögon och luftvägar och även allergi– och cancerframkallande enligt kemikalieinspektionen.

Spånskivorma chanserar dessutom snabbt genom fukt och slitage, och folien eller melaminbeläggningen kan släppa från skivan eller missfärgas. Melamin är en härdplast som tillverkas genom kemisk reaktion mellan melamin och formaldehyd.  Halterna av formaldehyd kan vara höga i den färdiga produkten.

Om du ska köpa nytt – välj köksinredning i massivträ eller trä/biokomposit

Ny köksinredning i helträ kan bli en ganska kostsam historia. Om du verkligen vill ha köket i massivträ gäller det att kolla att även stommarna av trä. Oftast är det bara luckorna. Att låta en finsnickare platsbygga köket kan såklart vara ett alternativ. För den som har råd.

Ett bra alternativ är köksinredning som tillverkas av trä och biokomposit. Ett koncept som utvecklats med hållbarhetsfokus. Biokompositen tillverkas av träfiber och polypropylen, som räknas som en ”snäll” plast.  I emissionstester som gjorts ligger skåpen 50 procent under gränsvärdet, i den mest krävande kategorin. Köket innehåller inte MDF, – eller spånskivor, melamin eller laminatbeläggningar. Tillverkningen är giftfri och någon formaldehyd används inte. Materialet i köksinredningen kan återanvändas och återvinnas.

Kök med lös inredning

I en del länder  tar man med köken vid flytt. Där är det vanligare med fria och flyttbara moduler som ger en större flexibilitet.

Har du gamla köksskåp i helträ – rusta dem istället för att byta ut dem

Var rädd om ditt träkök om du har turen att ha ett, oavsett om det är ett funkiskök från 50-talet eller ett nyklassicistiskt från 20-talet.  Det är inte bara miljösmart utan kan också höja värdet på din bostad.  En äldre, låg arbetsbänk kan höjas genom en sockel under bänken eller bänkskivan. Slitna ytor kan målas om, med en naturlig färg som till exempel äggoljetempera eller linoljefärg.

Satsa på bra bänkskivor

Natursten är det mest slitstarka alternativet. En bänkskiva av granit eller diabas håller i evighet och tål allt. Marmor är vackert men du får inte spilla läsk på den eftersom skivan är känsligare och inte tål syra. En bra sak med marmor är att den, på grund av sitt kalkinnehåll, är svagt antiseptisk, vilket ju passar extra bra just i ett kök.

Bänkskivor av trä klarar naturligtvis inte slitage lika bra som sten. Efter en tid kan de behöva slipas om och de behöver  regelbundet oljas in.   Men de billigare och lättare att hantera än de tunga stenskivorna som ibland måste levereras med skylift(!).

Bra bänkskivor finns också i glas, porslin, keramik eller i vaxad betong för dig som gillar en ” industrial chick look”.

Skippa bänkskivor med yta av laminat eller melamin. De innehåller miljöbelastande ämnen, repas lätt och går inte att underhålla.

Matförvaring

Har du ett gammalt bondköksskafferi med friskluftsintag/  walk in skafferi är du lyckligt lottad. Ska du bygga nytt, kan det vara något att överväga. Det är en klimatsmart vardagslyx där dina grönsaker mår prima utan att det drar någon el samtidigt som du får en bra överblick över ditt matförråd.  Har du trädgård är jordkällare så klart en lika miljövänlig och smart matförvaring.

Välj elsnåla vitvaror

Frys och kylskåp drar mycket el. Välj de mest elsnåla alternativen när du köper nytt. De är klassade med A+++.

Naturskyddsföreningen rekommenderar att du köper ny kyl och frys om de du har är äldre än sju år eftersom ny de nya har bättre energiprestanda än de gamla. På föreningens Top Ten lista får du hjälp att hitta elsnåla fabrikat.

Med jordkällare och kallskafferi kan du minska andelen matvaror som behöver stå i kylen och då räcker kanske ett litet kylskåp. Däremot är det ingen miljövinst att ha få saker i kylskåpet. Då måste kylskåpet jobba mer eftersom de kalla matvarorna i sig kyler ner kylskåpet.

Behöver du verkligen en elektrisk konservöppnare?

I många kök står bakmaskiner, juicepressar och konservöppnare och dammar igen. Fråga dig själv, innan köpet, om det verkligen är något du behöver, eller om apparaten bara kommer stjäla plats och bidra till onödig miljöbelastning.

Diska miljösmart

Det finns undersökningar som visar att en diskmaskin förbrukar mindre energi och vatten än handdiskning. Frågan är om hela den miljöbelastning som maskinen genererar under sin livstid, vid pr

oduktion, transport och deponering med mera, då räknats in. Men oavsett hur det är med den saken kan det vara skönt med en diskmaskin.

Tänk på välja en energisnål modell och ett miljömärkt diskmedel. Det som skiljer miljömärkta maskindiskmedel från andra är bland annat att de fosfatfria. Det finns också klorfria maskindiskmedel, på nätet och i vissa ekobutiker. Eller så kan man köpa ett Big pack, avsett för diskning av mjölkmaskiner i ladugårdar. Här tillåts nämligen inget klor eftersom rester kan fastna i de långa rörsystemen som leder mjölk i ladugården.

Vid handdisk spar du vatten genom att tappa upp disk- och sköljvatten istället för att diska under rinnande vatten. Välj ett miljömärkt handdiskmedel.

Spisar

Induktionshällen är dyrast men också energisnålast och mest avancerad. Med lyxvarianterna kan du välja på 17 effektlägen för att koka ett ägg! Kanske inte helt nödvändigt för de flesta av oss. Induktionshällen ser likadan ut som glaskeramikhällen men istället för att ha värmeelement i plattorna alstras värmen här direkt i kokkärlets botten med hjälp av en induktionsspole och ett magnetiskt fält. Hällen förblir sval. Det gör den lätt att hålla ren. Induktionshällens nackdel är att den kan surra svagt och att elektromagnetiska fält bildas, något som en del människor befarar hälsorisker med. Större induktionshällar kan påverka personer med pacemaker, även om de flesta modeller idag anses säkra. Glaskeramikhällen avger också elektromagnetisk strålning fast i mindre mängd. Den är inte lika avancerad och dyr.

Gasspisen värmer med gasflamma vilket ger en association till att laga mat över öppen eld. Kök heter faktiskt eldhus på isländska och kanske sitter den mångtusenåriga kopplingen mellan eld och matlagning i våra gener. Måhända är det därför som proffskockar föredrar gasspisar, förutom att de är snabba och ögonblickligen går att reglera till rätt temperatur.  Kruxet är att du måste ha gas. Gasnät är relativt ovanligt i Sverige, till skillnad mot i många länder på kontinenten. Har du inte stadsgas måste gasoltuber installeras.  Allra helst ska tuberna placeras på utsidan av huset. Det är viktigt att installationen blir helt brandsäker. Det är alltid bäst att kontakta brandsäkerhetsansvarig på kommunen inför en installation. Förbränningsavgaser från spisen kan ge luftvägssymtom hos känsliga personer.

Vill man verkligen laga mat över eld ska man så klart använda sin gamla köksvedspis om man har en. Vedeldade spisar har blivit populära igen och idag försöker man inte bara rädda gamla järnspisar, utan de nytillverkas också i stiltrogna modeller. Vedspisen är bränslesnål och bjuder på eftervärme utan extra kostnad, efter att man lagat mat eller bakat. Nytillverkade köksspisar är ofta utrustade med vanliga kokplattor.

Elspisar med gjutjärnsplattor är billiga och skadetåliga men energiförbrukande.

Detoxa bland köksredskapen

Satsa på köksredskap i hållbara material som inte läcker gifter. Trä, glas, keramik och rostfritt. Välj bort stekspadar och andra köksredskap i plast.  Speciellt plast som kommer i kontakt med värme, och svart plast har visat sig läcka extra mycket kemikalier.

En annan värsting är teflonpannan som innehåller reproduktionsstörande och cancerframkallande ämnen. En kvarglömd teflonpanna på spisen avger gaser så farliga att de kan ta död på ett mindre husdjur. Välj en panna i gjutjärn eller rostfritt, eller en keramisk istället. Nu finns en typ av tunnare gjutjärnspanna som är smidig och lätt att lyfta. Gjutjärnspannan är hälsosäker och håller livet ut. Dessutom får du ett nyttigt tillskott av järn när du lagar mat i den. Gamla aluminiumkastruller ska du av hälsoskäl kassera, speciellt om de är repiga. Extra olämpligt är det att laga rabarberkompott eller annan sur mat i dem då det lakar ut extra mycket aluminium från kokkärlet.

Smarta system underlättar tråkig sopsortering

Det är väl få som tycker att sopsortering är speciellt roligt. I ett framtida, mer hållbart samhälle, måste förpackningshysterin minska. Redan nu har förpackningsfria butiker, med refillsystem öppnat, i tyska städer och i Köpenhamn.  Det funkar ungefär som det gjorde förr i världen. Inget nytt under solen. Fast bland glömmer vi det enkla och självklara.

Men ett tag framöver lär vi nog ändå få sortera ett antal fraktioner och kånka ner dem till återvinningsrummet. Ett bra sopsorteringssystem underlättar arbetet. För torra och luktfria fraktioner som glas, kartonger och tidningspapper kan det vara bra att satsa på ganska stora kärl så slipper man tömma dem så ofta.

Vissa kommuner har sortering av det organiska avfallet som sedan används för biogastillverkning. Har du tillgång till trädgård kan du själv kompostera ditt matavfall och få ett utmärkt näringstillskott till dina växter. I lägenheten kan en Bokashikompost under diskbänken vara ett bra alternativ. Med hjälp av mikroorganismer omvandlas matavfallet här snabbt till jordförbättring.