Fasad

Avstå från tryckimpregnerat och träskyddsmedelsbehandlat trä samt energikrävande plåt- eller PVC-fasader.

I vissa massiva konstruktioner är husets inre och yttre samma material, t.ex. i en opanelad timmerstuga eller i en massiv tegel eller lättbetongkonstruktion. Med dagens krav på god värmeisolering är detta dock ovanligt. Även i massiva konstruktioner som massivträhus eller lättbetonghus finns vanligen ett isolerskikt som döljer konstruktionsmaterialet och kräver en fasadbeklädnad. Fasadbeklädnaden ska ha ett luftskikt bakom sig för att kondensfukt ska kunna rinna av. Luftskiktet hjälper även till att isolera byggnaden.

Trä är det traditionella fasadmaterialet i Sverige. Speciellt vanlig är den lodräta lockpanelen. Det är ett bra miljöval som inte ens kräver någon ytbehandling. Kvalitetsträ kan tillåtas åldras och få en naturlig silvergrå färg. Fjällpanel är mindre vanlig i Sverige. Den är mer utsatt och kräver därför en ytbehandling. En annan typ av hållbar träfasad är träspån, som dock inte är så vanligt i modernt byggande. Se till att du väljer en miljövänlig ytbehandling till träfasaden. Se färg och träskydd.

Puts kan påföras en murad vägg eller appliceras direkt på väggisoleringen. Läs mer under puts. Ett annat mineraliskt fasadmaterial är tegel som är naturligt vackert och finns i många färg- och formvarianter. Läs mer under tegel.Träullcementskivor är utmärkta att ha som underlag för putsning och kan med fördel användas om man vill ha en putsad fasad på ett trähus. Se vidare träullcement.

Solcellsfasader är än så länge ovanliga i Sverige men med dagens teknik är det faktiskt möjligt att täcka en viss del av husets elbehov på detta sätt, även om förutsättningarna här naturligtvis är sämre än i Sydeuropa.  I nya hus kan fasadsolceller vara ett sätt att integrera modern miljöteknik i byggnaden som harmoniserar med ett modernt formspråk. Läs mer under solceller.

Skifferfasader med takskiffer består av plattor som monteras med ett överlapp. Skiffer är ett färgbeständigt, klimatsmart och vackert naturmaterial med låg vikt som inte kräver mycket energi vid framställning.

Skiffer är förhållandevis prisvärt och en fasad med takskiffer blir inte dyrare än en putsad fasad. Skiffret monteras fast med krok på en ventilerad plåtprofil och har lång hållbarhet om man använder skiffer av god kvalitet. En europeisk skiffer bör klassas som en A1 enligt EN testnormen 12326 så att den inte fryser sönder eller delaminerar, dvs skiktar sig vilket vissa sämre sorter kan göra. Utanför EU finns andra motsvarande testnormer som ska följas. Mycket av det skiffer som kommer från från Kina och Indien samt portoskiffer tål inte vårt klimat och är inte korrekt testad. En annan aspekt gällande ursprung är att det kan vara svårt att kontrollera arbetsförhållanden som råder vid brytningen. Gör därför ett aktiv val varifrån du köper ditt skiffer och ta hjälp av kunniga leverantörer.

Sverige har ett skifferbrott  i Jämtländska Offerdal. Där bryts skiffer för markbeläggning, fasad och golv. Norge, Spanien och England har flera skifferbrott.

Växtklädda fasader kan föra in en stycke natur i huset och samtidigt förhöja husets skönhetsvärde. Fasadväxter kan dessutom skydda mot klotter på utsatta ytor, höja luftfuktigheten, isolera mot värme under sommarhalvåret och ge en viss värmeisolering. Växtligheten hejdar vind och håller kvar luft som värmts upp av väggen. Växterna kan också skydda väggen mot slagregn och motverka sprickbildning i fasaden tack vare minskade temperaturskillnader.

Man ska dock se upp med självhäftande klängväxter på visa ytor och byggnadsdelar som träytor, korsvirkesdelar, väggplattor, murade fasader med sprickor i, ytor målade eller putsade med plastbaserade ytskikt (de måste ofta förnyas), vittrade murytor eller plåtytor.  Mer riskfritt är då att låta växterna klättra på en spaljé.