Fasaden är husets ansikte utåt samtidigt som den skyddar konstruktionen mot väder och vind. Använd naturliga fasadmaterial som träpanel med en miljövänlig ytbehandling, tegel, skiffer eller puts. Plåt och fibercement är sämre miljöval, allra värst är fasadelement av PVC som nu dessvärre saluförs som en underhållsfri fasadbeklädnad. Text: Cathrine Bülow. Läs mer
Trä
Trä är ett traditionella fasadmaterial i Sverige. Speciellt vanlig är den lodräta lockpanelen. Det är ett bra miljöval som inte ens kräver någon ytbehandling. Kvalitetsträ kan tillåtas åldras och få en naturlig silvergrå färg. Fjällpanel är mindre vanlig i Sverige, den är mer utsatt och kräver därför en ytbehandling. En annan typ av träfasad är träspån, som upplevt en renässans inte i modernt byggande. Se till att du väljer en miljövänlig ytbehandling till träfasaden, som linolje-eller slamfärg.
Minerliska fasader
Puts kan påföras en murad vägg eller appliceras direkt på väggisoleringen. Läs mer under puts. Ett annat mineraliskt fasadmaterial är tegel som är naturligt vackert och finns i många färg- och formvarianter. Läs mer under tegel.

Skiffer
En skifferfasad består av skifferplattor som monteras med ett överlapp. Skiffer är ett färgbeständigt, klimatsmart och vackert naturmaterial med låg vikt som inte kräver mycket energi vid framställning.

Skiffer är förhållandevis prisvärt och en fasad med takskiffer blir inte dyrare än en putsad fasad. Skiffret monteras fast med krok på en ventilerad plåtprofil och har lång hållbarhet om man använder skiffer av god kvalitet. En europeisk skiffer bör klassas som en A1 enligt EN testnormen 12326 så att den inte fryser sönder eller delaminerar, det vill säga skiktar sig vilket vissa sämre sorter kan göra. Utanför EU finns andra motsvarande testnormer som ska följas. Mycket av det skiffer som kommer från från Kina och Indien samt portoskiffer tål inte vårt klimat och är inte korrekt testad. En annan aspekt gällande ursprung är att det kan vara svårt att kontrollera arbetsförhållanden som råder vid brytningen. Gör därför ett aktiv val varifrån du köper ditt skiffer och ta hjälp av kunniga leverantörer.
Sverige har ett skifferbrott i Jämtländska Offerdal. Där bryts skiffer för markbeläggning, fasad och golv. Norge, Spanien och England har flera skifferbrott.
Växtklädda fasader
Fasadväxtlighet ökar grönytefaktorn och kan samtidigt förhöja husets skönhetsvärde. Fasadväxter kan dessutom skydda mot klotter på utsatta ytor, höja luftfuktigheten, isolera mot värme under sommarhalvåret och ge en viss värmeisolering. Växtligheten dämpar även vind och håller kvar luft som värmts upp av väggen. ytterligare en fördel är att växterna kan också skydda väggen mot slagregn och motverka sprickbildning i fasaden tack vare minskade temperaturskillnader.

Man ska dock se upp med självhäftande klängväxter på visa ytor och byggnadsdelar som träytor, korsvirkesdelar, väggplattor, murade fasader med sprickor i, ytor målade eller putsade med plastbaserade ytskikt (de måste ofta förnyas), vittrade murytor eller plåtytor. Mer riskfritt är då att låta växterna klättra på en spaljé framför fasaden.
Solcellsfasader
Solcellsfasader är på frammarch. Det är ett smart sätt att förena behovet av en fasadbeklädnad med att täcka en del av husets elbehov på ett miljövänligt sätt.
Plåt
Plåt är generellt energikrävande att framställa och brytningen av metaller är miljöstörande. Dessutom bildas farliga ämnen vid bearbetning och smältning av metall. Stålplåt är den plåt som förbrukar minst tillverkningsenergi men betydligt bättre miljöval finns tillgängliga. Zink är inte är giftigt för människor men vid framställning bildas många skadliga ämnen. Aluminium kräver en mycket stor energiåtgång vid produktionen och giftiga fluorföreningar bildas. Brytningen av bauxit (råvaran för aluminium)ger stora negativa miljöeffekter och giftigt slam bildas.
Fibercement
Fibercementskivor, i asbestfri tappning, kan användas som fasadbeklädnad. Asbestfibrerna har numera ersatts med cellulosa- eller konsthartsfibrer, vanligtvis polyakrylnitril eller PVA-fibrer. Dessa fibrer är visserligen inte skadliga för hälsan, men tillverkningsprocess är både dyr och energikrävande, vilket inte gör dem till något bra miljöval. Materialets höga cementinnehåll innbär också att produkten är klimatbelastande. Någon återvinning för fibercement finns vilket även avfallshanteringen problematisk.
Eternit
Eternitplattorna slog igenom på 30-talet då de lanserades stort på Stockholmsutställningen av Lomma Eternit, och var sedan vanliga under många decennier. Eternit och andra asbestprodukter förbjöds 1982, på grund av asbestfibrernas cancerogena egenskaper. Gamla eternitplattor är ofta vittrade och slitna, vilket gör att asbestfibrer frigörs från dem. Sådana eternitfasader ska bytas ut. Anlita ett auktoriserat saneringsföretag för att avlägsna materialet. Läs mer under asbest.
PVC-fasader
Fasadbeklädnad av PVC, ofta i form av imiterat trä, är förhållandevis vanligt i vissa länder, till exempel i Australien och USA. Nu börjar materialet dessvärre också få fäste på den svenska marknaden med hjälp av löften om en underhållsfri fasad. Det är svårt att finna ett material som är värre för miljön och hälsan än PVC. Denna plast är skadlig i varje steg från produktion till avfallshantering, och vid brand bildas korrosiv saltsyra och extremt giftiga dioxiner.
Källor
Böcker
Berge Bjørn, The Ecology of Building Materials, Routledge Architectural Press 2009
Bokalders Varis, Block Maria, Byggekologi – kunskaper för hållbart byggande,— AB Svensk Byggtjänst 2010
