Relaterade nyheter
Text och bild: Cathrine Bülow. Gamla hus är en viktig del av vår historia och bättre byggda än de flesta moderna hus, så riv dem inte och förstör dem inte vid renovering. Laga, komplettera, vårda och energieffektivisera dem varsamt istället för att hårdfört renovera och riva ut fungerande byggnadsdelar. Använd sunda och naturliga byggmaterial och utgå från husets förutsättningar och ursprungliga konstruktion och estetik. Se upp med farliga rivningsmaterial som till exempel kan innehålla asbest och bly. Återanvänd fungerande byggnadsdelar och beakta byggnadsfysikaliska principer så att du slipper problem med fukt och mögel. Läs mer
Rivningshysterins värsta tid var under 60- och 70talet när hela historiska stadskärnor revs, men än idag är det tyvärr inte ovanligt att ny byggnation sker på bekostnad av gamla hus. Man pratar ibland om en ny rivningsvåg. Många hus rivs också byggnadsdel för byggnadsdel och vanställs genom att t.ex. vackra spröjsade fönster i prima kärnvirke ersätts av moderna klumpiga fönster i dålig kvalitet. Förutom att vår bebyggelsehistoria och vårt kulturarv utarmas är detta ett miljöförstörande resursslöseri.
Byggnadsekologiskt sett handlar renoveringar av äldre hus övergripande om att:
- Att handskas rätt med miljö- och hälsovådligt rivningsmaterial. Se upp med farliga beståndsdelar i huset som asbesthaltiga byggmaterial (se sjuka hus — asbest) eller blyhaltiga fönster, färger, rör, kondensatorer med PCB s.v. Sanering skall utföras av en fackkunnig person och materialet skall omhändertas som miljöfarligt avfall.
- Att värna husets ursprungliga uttryck och konstruktion, att bevara originalbyggnadsdelar, att laga och komplettera istället för att riva och byta ut. Att inte låta material som kan återanvändas förfaras.
- Att använda sunda och naturliga byggmaterial vid komplettering. Tyvärr finns det många exempel på motsatsen. Gamla hus byggda i sunda naturmaterial har ofta försetts med plastmattor, spånskivor och andra giftiga och emitterande byggmaterial.
- Att ta hänsyn till fuktvandringen i huset så att man inte får problem med mögel, sprickbildningar i murar etc, till exempel vid tilläggsisolering.
Se upp med nya giftiga byggmaterial
Generellt bor man sunt i äldre hus. Det var först en bra bit in på förra seklet som marknaden översvämmades av syntetmaterial och nya byggprodukter som tätningsskum, asbest, plaster, och lim m.m. Men såklart kan även gamla hus ha försetts med dessa olämpliga material i ett senare skede. Vid renovering kan det därför vara angeläget att avlägsna dessa, såväl ut estetisk av estetiska som byggandsekologiska skäl- men det gäller att se upp så att man inte utsätter sig själv eller omgivningen för fara då man t.ex. river ut asbestvinylgolv, avlägsnar eternitplattor eller slipar gamla fönsterkarmar målade med blyhaltig färg. Se sjuka hus/byggifter för att bättre kunna identifiera sådana faror. Vid osäkerhet, genomför en besiktning av huset. Se till att en fackkunnig person genomför saneringen och att materialet sedan omhändertas som miljöfarligt avfall.
Använd naturmaterial
De nya material man bygger in ska självfallet vara sunda och naturliga. Naturmaterial harmoniserar också bättre med äldre hus och i regel får man mindre byggfysikaliska problem, till exempel med mögel.
Använd tidstypiska material — bevara äldre material och byggnadsdetaljer
Det är tyvärr att folk förvanskar utseende på gamla hus genom att använda moderna byggmaterial som inte samspelar med husets ursprungliga estetik och funktion. Många gamla vackra och bra träfönster och dörrar har till exempel avlägsnats och slängts på soptippen för att ersättas av nya i betydligt sämre kvalitet och med kortare livslängd. Detta är ett enormt resursslöseri och bidrar till en förfulning av vår bebyggelsemiljö. Ett annat fenomen är att hus ibland förvanskas med pseudohistoriskt kitsch, som till exempel falska, påklistrade fönsterspröjsar, små fönsterrutor som skall se blyinfattade ut och med förtjockningar i mitten där sådana inte hör hemma osv.
Idag finns en andrahandsmarknad för byggnadsvårdsartiklar och återanvänt byggnadsmaterial. Gamla tegelpannor, spegeldörrar och vackra fönster etc. är verkliga kulturskatter och prydnader för husen. Också material som gamla tegelstenar eller tegelpannor är värdefulla att bevara och återanvända. Förutom att det är resurssparande har sådana material dessutom en patina som kan bidra till skönhet, även i ett modernt eller nybyggt hus.
Tänk efter före vid renovering
Principiellt bör man undvika ingrepp i husets stomme. Det vanställer husets ursprungliga proportioner och renoveringskostnaden ökar också kraftigt. Man bör istället försöka behålla husets ursprungliga mått och proportioner. När äldre hus renoveras enbart utifrån de boendes behov brukar resultatet ofta bli misslyckat ur estetiskt perspektiv. Det kan till exempel gälla en gamla timrad stuga där man slår upp nya stora fönster för att få mer ljus i rummet. Även de små fönstren hade kunnat ge ett behagligt ljus, kanske mer behagligt än från väldiga glasväggar. Det är också mycket viktigt att renoveringarna utförs med eftertanke. Gamla hus är inte byggda för att vara hermetiskt täta Många byggskador uppstår dessvärre i samband med renoveringar för att man inte tar hänsyn till bland annat fuktvandringen i huset.
Så här kan det se ut när man gör fel
Det är vanligt att man råkar ut för problem i samband med ombyggnation på grund av att man inte tagit hänsyn till byggnadsfysikaliska grundregler och fuktvandringen i huset. Några exempel på detta följer nedan:
- En källare har isoleras från insidan med mineralull eller skumplast och diffussionspärr. Avdunstningen fungerar inte längre och huset drabbas av fuktskador.
- En källaryttermur har målats med en tät betongfärg eller putsats med en tät puts. Fuktvandringen inifrån fungerar därmed inte längre, fuktskador uppstår.
- Ett putsat hus förses med tilläggsisolering från insidan. Fasaden blir avkyld med medföljande sprickbildning.
- En vind har tilläggsisolerats. Man får problem med fuktvandringen. Den fuktmättade varma luften stannar nu kvar på vinden och börjar så småningom fuktsätta materialen och kan orsaka mögel.
- Gamla fönster byts mot täta isolerande flerglasfönster med kondensbildning och fuktproblematik som följd.
Ett annat vanligt problem är att man inte tar hänsyn till byggmaterials behov av rörelse — vilket kan leda till sättningsskador, sprickbildningar m.m. Några exempel:
- Ett äldre trähus har tätats och isolerats. För att få det dragtätt runt fönstren har man sprutat in fogskum i gliporna. Träet har nu ingen rörelsemån och spricker eller bågnar istället. Dessutom avges giftiga emissioner från fogskummet!
- Under en period var det vanligt att man lagde gamla murar med cementbruk istället för det ursprungliga kalkbruket. Cementbruk är hårt och stumt och kan inte ta upp rörelser i huset. Det saknar kalkbrukets elasticitet vilket också ofta lett till skador.
Tilläggsisolering av fasad
Ofta en överskattad energibesparing som riskerar att vanställa fasaden
Ofta missbedöms nyttan med tilläggsisoleringar av gamla hus. Undersökningar har visat att det i vissa fall kan vara den energibesparande åtgärden som ger minst för pengarna. Äldre byggnader har ofta så många värmeavledande delar att nyttan av en isolering inte alltid blir så stor som man tänkt. Att få husen någorlunda vindtäta, till exempel med lerputs, kan många gånger vara en tillräcklig, åtgärd.
Om tilläggsisolering av fasaden ändå ska utföras och fasaden inte i sig är byggnadshistoriskt värdefull, är det enklast och mest byggnadsfysikaliskt korrekta att sätta isoleringen på utsidan. Det tillåter en fuktvandring inifrån och ut samt dessutom en värmemagasinering inifrån om man har att göra med en tung, massiv konstruktion, exempelvis en tegel- eller timmervägg. Vad som här kan bli ett estetiskt problem är att fönstren hamnar långt in i fasaden. En lösning är att endast använda en träfiberskiva som inte bygger på väggen nämnvärt eller möjligen att förse huset med dubbla fönsterrutor som ju i sig är en energibesparande åtgärd. Det nya fönstret kommer då att hamna i fasadlivet medan det gamla sitter en bit in.
På ett äldre hus med en värdefull fasad, till exempel ett handbilat timmerhus eller ett putsat hus med ornament, kan man inte sätta isoleringen på utsidan. Huset skulle då behöva isoleras på insidan, men det man vinner på en ökad värmeisolering förloras delvis på en minskad värmemagasinering, då värmen som alstras i huset inte längre kan tränga in i ytterväggen, och väljer man för täta material finns risk för fuktproblem. Ett enklare alternativ är att lerputsa väggen för att få den dragtät. Om väggen verkligen behöver isoleras kan man använda träfiberskivor, hampa- eller linullsmattor.
Tilläggsisolering mot vinden är ofta ett bättre val om den utförs korrekt. Se nedan.
Underhåll av gamla timmerhus
De flesta gamla hus är byggda med timmerstomme, som ofta försetts med en träpanel. Om timmerstommen drabbats av allvarliga rötskador, som nått mer än 3-4 cm in i timret och kan börja påverka bärförmågan, måste skadade partier huggas bort och bytas ut mot nytt virke som spikas eller dymlas fast. Använd helst kärnvirke eller åtminstone tätvuxet virke. Vid ytliga skador kan det räcka med linoljning eller slamfärgsstrykning. Den mest utsatta stocken är syllen, bottenstocken. Är den skadad får huset lyftas med hjälp av en domkraft och den nedersta stocken bytas mot en ny. Springan mellan stockarna tätas sedan med lindrev innan huset sänks ned på den nya syllen. Timmerhusets knutar, där stockarna blottar sitt ändträ, är också svaga punkter där vatten kan sugas in. Om knutarna börjar bli porösa kan en bit sågas av, fram till det friska träet som sedan behandlas med linolja eller slamfärg. Knutarna kan också skyddas genom knutbrädring, en metod som använts länge. Takfoten är en annan känslig punkt som det är bra att hålla koll på. Det är alltid bättre att behandla skador i god tid istället för att upptäcka dem sent. Eftersatt fönsterunderhåll kan leda till att vatten läcker in i träet under fönstren vilket kan orsaka skador på timmerstommen.
Så fönsterunderhåll är viktigt, inte bara för fönstren utan också för stommen. Om möjligt är det bra att elda med ved i det gamla timmerhuset – det håller stugan och inte minst grunden torr och förebygger fuktproblem. Det är också viktigt att golven inte täcks med färg, lack eller plastmattor utan att fukt från grunden kan sippra upp och torka ut.
Flytt av timmerhus
Timmerhus är lätta att plocka isär, eftersom stockarna bara är staplade på varandra och hålls samman med hjälp av knutarna och tyngdkraften. Förr var flyttning vanligt till exempel vid arv, skiften och försäljning. Timmerhusflyttning förekommer också idag och ibland kan man hitta annonser om gamla timmerstommar för avhämtning. Men det kan bli en tidsödande process. Arbetsinsatsen underskattats ofta. För en så smidig återuppbyggnad som möjligt är det viktigt att märka upp stockarna minutiöst vid nedmonteringen. Läs mer om timmerhus här
Underhåll av hus från 60 -talet och framåt
I Sverige består 57 % av byggnadsbeståndet av hus byggda efter 1960. Hus som det sällan är lika lätt att tycka om som gamla stugor eller vackra sekelskiftesvåningar. Många av våra miljonprogramsradhus, kedjehus och flerbostadshus står idag inför omfattande renoveringsbehov, på vissa håll i Europa rivs istället dessa områden. Till exempel har stora miljonprogramsförorter rivits utanför Paris. Kanske är dessa områden ibland så männsikoovänliga och monotona att det är bäst. Men mycket kan göras för att öka dessa områden attraktivitet och miljövänlighet. Här saknas de grundkvaliteter som äldre hus har i materialval och utförande, istället ”innehåller de ett koncentrat av byggbranschens värsta faror” konstaterar tidningen Byggnadsarbetaren som oroas över arbetarnas exponering för asbest, PCB, vibrationer och kvartsdamm när miljonprogrammen ska rustas.
Men forskaren Erik Stenberg på KTH anser att det svenska miljonprogrammet håller högre standard, att husen ofta är bättre än nybyggda hus och att de lätt kan byggas om. En sak är i alla fall klar. Om husen väl renoveras är det viktigt att genomföra energieffektiviseringar i kombination med bra materialval. Upprustningarna måste ske säkert så att arbetare och boende inte exponeras för de byggifter som finns i husen.
De många rad- och kedjehus som byggdes under de så kallade rekordåren har ofta större hälsoproblem än betonghusen – de är överrepresenterade när det gäller mögelproblem och i värsta fall kan bärande träelement, framför allt bottensyllarna, vara behandlade med giftiga träskyddsmedel som innehåller pentaklofenol.
Sammanfattande tips på vägen för miljövänlig vård, energieffektivisering och rust av gamla hus
Ett tätt tak är en bra början om man ska tas sig an ett gammalt hus som stått vind för våg. Så länge taket håller vattnet borta kan ingen större skada ske på byggnaden.
Undvik ingrepp i husets stomme – försök behålla husets ursprungliga mått och proportioner När äldre hus renoveras enbart utifrån de boendes behov brukar resultatet ofta misslyckat estetiskt – och renoveringskostnaden ökar kraftigt.
Ta tillvara det bästa från olika tidsepoker snarare än att återställa husets originalskick (om det inte finns speciella byggnadshistoriska skäl). Det är resursmässigt bättre att till exempel behålla köksinredning i trä från 50-talet i ett 1800-talshus att nytillverka ett i originalutförande.
Låt äldre fungerande byggnadsdelar vara kvar och avlägsna skräpmaterial som spånskivor, plastfärg med mera, speciellt om de hotar husets hälsa – till exempel en plastmatta ovanpå en mullbänksgrund. Ersätt dem med bra nya (natur)material.
Se upp med rivning av farliga material som kan finnas i äldre hus, till exempel asbest och bly.
Återanvänd gamla byggnadsdelar– idag finns en bra andrahandsmarknad för begagnat byggnadsmaterial. Gamla tegelpannor, spegeldörrar, fönster eller kakelugnar är kulturskatter värda att bevara och återbruka. Bra både för plånbok och miljö.
Täta springor och drag (med material som lin eller hampa) men täpp inte igen husets andningsvägar. Ett hus som är byggt för självdrag får inte bli helt tätt, hela ventilationssystemet bygger på att luft cirkulerar via otätheter i huset. Om du tätar övernitiskt, stoppar in nya diffussionstäta material och slutar elda är risken för fuktproblem överhängande. Det ska finnas ett undertryck i huset. Eldar du i skorsten skapas ett kraftigt luftutsug som skapar ett undertryck. Om du byter till värmepump och slutar använda skorstenen får du sämre ventilation och ett invändigt övertryck istället
Energieffektivisera med bevarande- och ekotänk – förutom kompletta rivningar har få saker varit mer förödande för gamla hus än de energieffektiviseringar som skett från 70-talet och framåt, med byggnader som sväller av tilläggsisoleringar, nya energifönster och luftvärmepumpar medan vackra originaldelar körts till soporna. Ofta har åtgärderna dessutom tömt husägarens plånbok utan att energisparlöften infriats och inte sällan har fuktproblem följt som ett brev på posten. Men det går att förbättra energiprestandan hos gamla hus med varsamma och kloka metoder där husen förblir friska och vackra:
Tilläggsisolering mot vinden förändrar inte husets utseende och ger dessutom bäst effekt då 15 procent av värmen kan läcka ut genom ett dåligt isolerat tak. Stora snöfria fläckar på taket är ett varningstecken. Men var noga med tätningen så att inomhusluft inte kan ta sig upp till vinden som då drabbas av fukt och kondens. Förebygg också med ventiler på vinden och en luftspalt mellan isolering och yttertak.
Tilläggsisolering av väggar däremot ger mindre effekt och är tveksam åtgärd där fönstren hamnar som fula, djupa “hål” inbäddade i fasaden. Alternativt så får man lägga mycket pengar och arbete på att flytta dem plus panel och alla utstickande detaljer. Invändig isolering ger mindre effekt och kan orsaka fuktproblem.
Vindtätning av en trästomme med lindrev, lera eller eventuellt en vindtät hård träfiberskiva utifrån i samband med ett panelbyte är däremot åtgärder som ger bra resultat för lite pengar. Ett gammalt murverk kan få förbättrad energiprestanda genom lerklining och/eller med hjälp av isoleringsskivor av lättbetong (Multipor). Installation av väggvärme är en annan energisparåtgärd för gamla hus.
Renovera och energieffektivisera gamla fönster istället för att riva ut dem. Ge gamla fönster kärlek, kitt och linolja och framför allt, byt inte ut dem! Det påverkar husets utseende drastiskt av ett fönsterbyte och om kostnaderna för kemikalier, aluminium, plast, transporter räknas in blir det även en dålig affär miljö- och resursmässigt. Fastän fönsterförsäljarna påstår motsatsen. Och det är faktiskt också vad både Energimyndigheten och Boverket förespråkar. Och enligt Plan- och bygglagen är det ett lagbrott att genomföra ovarsamma och förvanskande åtgärder på gamla hus.
Vårdar du dina gamla fönster så håller de en evighet. Fönsterbågar lagas, helst med kådrikt, virke från träd som vuxit långsamt. Använd traditionella och naturliga material som linoljkitt, linoljefärg och lindrev. Sitter fönstren i putsade smygar ska de lagas med kalkbruk.
Energieffektivisering av gamla fönster görs genom tätning och eventuellt installation av en innerbåge med lågenergiglas. Studier har även visat att träfönster av äldre modell kan vara lika energieffektiva som moderna. De går dessutom att underhålla, vilket i längden gör dem billigare. Men framför allt mer miljövänliga och vackra. Du kan få mer information om fönsterrenovering hos Byggnadsvårdsföreningen. Läs mer om fönster här.
Andra åtgärder som kan minska energiförbrukningen i gamla hus är att ha rum där man inte vistas jämt ouppvärmda, att samla rördragningarna i en del av huset så att inte hela huset måste värmas upp för att rören inte ska frysa. Och sist men inte minst sänka inomhustemperaturen ett par grader och sätta på sig en yllekofta de kallaste dagarna på året.
Läs mer i böcker som Energihandboken och Stora boken om byggnadsvård.