Tänk efter före

Text: Cathrine Bülow. Det är viktigt att noga tänka igenom husets planlösning. En felaktig planering av rummens utformning och placering kan leda till att huset blir opraktiskt och otrivsamt och att vardagen försvåras. Ett ständigt springande i trappor, ett mörkt vardagsrum, långa korridorlösningar, ett dåligt placerat kök där man måste släpa matkassar genom halva huset, sovrum som inte är tillräckligt avskilda är exempel på sådant som kan leda till mycket förtret för de boende. Läs mer

Ljus, tillgänglighet och avskildhet

Ljusillgång, tillgänglighet, behov av avskildhet och rummens placering i förhållande till varandra bör noga beaktas under planeringen. Det är mycket svårt och kostnadskrävande att i efterhand ändra detta. Det är också viktigt att huset byggs på ett sådant sätt att även människor med begränsad rörelseförmåga enkelt kan vistas i byggnaden. Största möjliga nyttjandeneutralitet är en bra grundtanke vid planeringen.

Läs mer om husets olika rum nedan och vad man ska tänka på vid planeringen av dessa.

Husets ingång och hall

Ett miljöanpassat hus ska helst ha ett vindfång som minskar husets värmeförluster. Det kan vara i form av en glasveranda eller en enklare förstukvist. Ett vindfång minskar också mängden smuts som dras in i huset. Det utformas lämpligen till en trevlig entré där man också kan vistas. Väl inne i huset bör man tänka på att hallens ska vara ljus och förhållandevis rymlig så att man lätt hittar saker och ev. påklädning av barn m.m. underlättas. I en trång, smal hall blir det oftast besvärligt om man är flera som ska klä av eller på sig samtidigt. Bättre är det då med en mer kvadratisk form. Det skall helst finnas en sittyta i hallen för t.ex. av- och påklädning av skor, plats för en byrå där t.ex. vantar och sockor kan förvaras samt upphängning för övriga ytterkläder. Golvmaterialet bör vara naturligt och slitstarkt, t.ex. klinker eller natursten. Om man väljer trä är ett hårt träslag, som ek eller ask, att föredra.

Vardagsrummet

placeras helst i närhet till köket så att samvaro mellan t.ex. gäster och den som ska laga mat underlättas. Vardagsrummet placeras lämpligen i söder eller västerläge för god ljustillgång dag och kvällstid.

Sovrum

Man ska undvika att placera sovrummet i söder eller väster, där det lätt blir för varmt och man besväras av solljus. Norr eller öster (om man inte vill sova länge på morgonen) är lämpligare. Sovrummet placeras med fördel lite avsides i huset så att störningar från andra rum inte når den sovande. Det bör inredas i sunda naturmaterial så att inte ohälsosamma emissioner uppstår i det rum där kroppen ska ha möjlighet att återhämta sig. ( läs mer under inredning, sovrum)

Barnrum

Barnens rum ska vara ljusa och helst hyfsat rymliga (barn leker mer än 15 000 timmar under sina första sex levnadsår). Barnrummet ska helst ligga nära kök och vardagsrum så att man lätt håller kontakt med barnet/-en under tiden man t.ex. lagar mat. Lämpligt golvmaterial är trä som ger en varm och skön golvyta att gå och leka på. Linoleum eller korkgolv är ett andra bra alternativ. Barnmöblerna ska självklart vara giftfria, säkra och robusta, d.v.s. undvik spånplattor, syntetiska lacker och plastmöbler. Välj trärena möbler. Flexibla flerfunktionsmöbler är ofta ett bra alternativ, t.ex. sängar som kan växa med barnet eller en säng som samtidigt kan fungera som koja o.s.v. Avstå från att köpa möbler som endast är gångbara en kort tid och sedan måste bytas ut.

Kontor — arbetsrum

Kontorsplatsen ska vara ljus och trivsam. Man får tänka igenom vad som är viktigast, behovet av avskildhet och arbetsro eller att kunna ha kontakt med övriga i huset under tiden man arbetar. En vacker utsikt från arbetsrummet kan betyda att man känner sig mindre instängd när man måste arbeta trots att solen lyser och man hellre skulle befinna sig utomhus.

Kontorsmöbler består oftast av skrivbord och hyllor i plastlaminerad spånskiva samt kontorsstolar av förkromat stål med plastskumdynor och konstfiberöverdrag. Detta är en ohälsosam arbetsmiljö med formaldehydgaser och dammsamlande statiska ytor. Tyskland finns ett antal föregångare inom möbelindustrin som designat ekologiska skrivbord och kontorsstolar. Även i Sverige har nu ekologiska arbetsmöbler börjat dyka upp. Även konventionella möbelaffärer kan ibland tillhandahålla skrivbord i massivträ. Man kan också köpa bordsskivor och ben i billig gran på ett byggvaruhus som man sedan själv lätt bygger ihop till en arbetsmöbel. En kontorsstol ska naturligtvis vara ergonomiskt utformad och bestå av sunda material. Grön interiör har ekologiska skrivbordsstolar.

Köket

Köket skall vara ljust och lagom rymligt. Lämpligt läge är nära ytterdörren så att man slipper släpa matkassarna lång väg och snabbt kan öppna ytterdörren från köket. En altandörr som leder ut i trädgården är också trevligt och praktiskt så att man lätt kan ta sig ut för att knipsa av lite kryddväxter till maten, fika utomhus eller ha kontakt med lekande barn.

Köksinredning

Det är klokt att lägga arbetsbänkarnas ytor högre än brukligt för att skona ryggen vid disk och matlagning, förslagsvis på c:a 95 cm. En annan ergonomiskt riktig detalj är att låta spisen ligga något lägre än omgivande köksbänkar så att man lätt kan se ner i grytor och kastruller.

En så kallad frukostbar kan vara praktisk och utgöra en bra avgränsning mellan kök och matplats. I det ekologiskt byggda köket ska köksskåpen vara av helträ och inte tillverkade i spånplattor. Sådana skåp klarar inte att flyttas och hamnar även utan flytt på sopstationen efter ett tiotal år. De är fuktkänsliga, går inte att reparera och avger viss mängd av hälsoskadliga limmer. Flyttbara skåp och bänkar spar pengar mot en väggfast inredning och ger också mer flexibilitet. Giftiga silikonfogar eller andra fogmassor mellan kakel och diskbänken undvikes. Bänkskivan bör vara av trä eller natursten. Granit är det allra tåligaste. Den är helt syrabeständig.

En gasspis är att föredra. Den drar bara hälften så mycket energi som en elspis. Den lämpar sig också väsentligt bättre för matlagning då temperaturen lätt kan finjusteras och ändras bara på någon sekund. De flesta mästerkockar använder sig enbart av gasspisar. Om man bor i ett hus som inte är anslutet till gasnätet kan man använda sig av en propangastub. Det finns en ängslan för öppna flammor och en felaktig uppfattning att gasspisar är besvärliga att sköta. Moderna gasspisar har dock automatisk tändning och säkerhetsavstängning.

Vad gäller matförvaring rekommenderas ett gammeldags skafferi med friskluftsintag, helst på husets norrsida. Med ett sådant skafferi behöver inte många varor stå i kylskåpet. Dagens kylskåp är tyvärr egentligen ytterst ologiskt och miljöovänligt konstruerade. Man ställer in ett kallt skåp i ett varmt rum samtidigt som det är kallt ute. En ny typ av kylskåp är därför under utveckling, detta kylskåp byggs in i ytterväggen helt på norrsidan. På vintrarna kyls det av kalluften utifrån via en fläkt medan man på sommaren använder ett kylaggregat. Man slipper alltså en eller två av kylskåpets väggar och spar såväl driftsenergi som materialenergi. I köket bör man givetvis också ha ett bra sopsorteringssystem. En mängd bra produkter för detta finns på marknaden.

Köksmaskiner

Många elektriska köksapparater är helt onödiga. De förbrukar el, tar mycket plats och kommer sällan till användning. Till dem hör kaffebryggare och elektrisk konservburksöppnare, bakmaskin m.m. Att skaffa diskmaskin är för ett mindre hushåll inte heller nödvändigt. Detsamma gäller för mikrovågsugnar. Det är omtvistat hur strålningen påverkar maten och dess näringsinnehåll men hur som helst hör användning av mikrovågsugnar till stor del samman med användandet av onyttiga färdigrätter. De är dessutom platskrävande och bidrar till ökad elektrosmog i hemmet.

Garage

Ett garage är inte alltid nödvändigt. Ur miljösynpunkt är det bästa naturligtvis att inte ha någon bil. Öppna carportar är bättre — särskilt om man förser dem med takgrönska. Man behöver inte asfaltera eller gjuta en betongplatta för en sådan byggnad. I övrigt skall man försöka integrera grönska runt t.ex. parkeringsplatser, uppfarter o.dyl. och i möjligaste mån avstå från hårdgjorda ytor som alltid tränger undan grönyta och omöjliggör vatteninfiltration.

Källare

Längre tillbaka i tiden hade man källare som kyliga och fuktiga förrådsutrymmen för mat och vin. Senare kom de ofta att användas som pannrum och värmde därmed upp huset. I dag finns inte många funktioner som kräver en källare. En hobbyverkstad eller ett motionsrum kräver ljus och matförvaring sker minst lika bra i en jordkällare och i ett kallskafferi.

Att anlägga en källare kostar en hel del extrapengar. Speciellt om grundvattennivån är högkan tätningen av källaren bli mycket dyr. Men bygger man ett suterränghus fås en källare mer eller mindre på köpet. Det är mycket viktigt att källarkonstruktionen är väl genomförd om man ska slippa problem med fukt och mögel.