Klassificeringar för hela hus

Svanen har klassificeringar för såväl byggmaterial som hela hus.  Krav ställs på byggprocessen, material och energibehov från råvaror till färdig byggnad.  Några krav är god inomhusmiljö, tillräckligt dagsljusinsläpp och god ventilation, energianvändning som max är 85 procent av BBR-kraven, en riskanalys av radonförekomst ska göras och en fuktsäkerhetsplan upprättas. Material får inte innehålla ämnen som klassificerats som farliga för miljö och människors hälsa. En loggbok måste finnas så att det finns kontroll över vad som byggs in i husen.

Miljöbyggnad, Greenbuilding, LEED och BREEM är miljöklassningssystem för hela byggnader som hanteras av Sweden Green Building Council (SGBC) –  en organisation som ägs av företag inom bygg- och fastighetssektorn. Miljöbyggnad är det mest använda systemet.  Energi, inomhusmiljö och material bedöms och slutbetyget blir guld-, silver- eller bronsklassning. Kraven i den första nivån är låga. För energianvändningen räcker det att uppfylla Boverkets byggregler och använda 50 procent förnybar energi. Endast för guldnivån är det ett krav att byggvarorna inte ska innehålla de ämnen som av Kemikalieinspektionen betraktas som särskilt farliga.

Klassificeringssystem med mer långtgående miljökrav

IBN:s Baubiologische miljöklassificering för byggnader

Baubiologie är en tysk organisation som befattar sig med det holistiska förhållandet mellan människor och deras byggda miljö. med målet att skapa en hälsosam, naturlig, hållbar och vackert utformad bo- och arbetsmiljö. Byggnader betraktas som människans ”tredje hud”, för att visa hur nära sammanflätade vi är med vår byggda miljö. Baubiologie kombinerar discipliner som byggteknik och arkitektur med ekologi, biologi kemi, biologi, geologi och psykologi. Det finns ett stort fokus på att skapa hälsosamma livsmiljöer på ett holistiskt plan som sträcker sig längre än till giftfria byggnadsmaterial.

På IBN- Institutet för Baubiologie + Nachhaltigkeit i Rosenheim, bedrivs bland annat forskning och utbildning. Riktlinjer och råd för ekobyggande tas fram, samt standarder för mättekniker för inomhusföroreningar och mögel. Utveckling av nya byggnadsmaterial och konstruktionsmetoder sker samt publicering av tidskrifter, böcker och filmer. IBN har tagit fram en lista med 25 principer för ekologiskt byggande. (buildingbiology.com/principles-of-baubiologie/). Denna ligger även till grund för den klassificering av byggnad institutet kan utfärda.

Så här går IBN:s certifiering till

Hos IBN kan man certifiera sin byggnation eller en byggnadsmetod. Schablonavgiften för att sätta igång proceduren är på 500 €. Certifieringsprocessen börjar med ett första möte där man går igenom byggnationen, efter detta ges en offert. Dokument som sedan ska lämnas in är bland annat:

1.  Byggnadsbeskrivning.
2. Tekniska ritningar för alla väsentliga komponenter (Yttre och inre väggar, socklar, tak, trappor etc.) och byggnadsanslutningar (fönster, takfönster, dörrar, ev eldstad etc.)
3. Lista över alla byggmaterial som används med tekniska datablad, säkerhetsdatablad och – om tillgängligt – fullständiga EPD:er, livscykelbedömningar inklusive information, om var byggnadsmaterialen används.   Efter granskning av de inlämnade dokumenten kommer en preliminär rapport om  certifieringsmöjligheterna.När den preliminära rapporten diskuteras besöker IBN företaget och minst en byggarbetsplats och /eller färdig byggnad.   Om man är aktuell för certifieringen dokumenteras följande:

• Täthetstest
• Intyg med utvärdering om att byggnadssättet är rekommenderat” enligt IBN:s 25 riktlinjer (se nedan).
• Lista över material med följande information:

Produktnamn /tillverkare /innehåll/ tillämpningsområden / Materiallistan är en integrerad del av certifikatet med syfte att kunna användas av konsumenter, den blir också tillgänglig på IBN.s hemsida. Av kvalitetssäkringsskäl är certifikatets giltighetstid begränsat till 2 år. Efter det kan certifieringen förnyas med betydligt mindre krävande procedur än första gången.

Enligt IBN:s 25 byggekologiska riktlinjer ska man:

HÄLSA INOMHUSKLIMAT

• Tillföra tillräckligt med friskluft och minska luftföroreningar och irriterande ämnen
• Undvika fuktkänsliga lösningar som kan leda till fuktskador och exponering för mögel. Undvika exponering av bakterier samt damm och allergener genom val av byggmaterial och ventilationslösning.
• Använda material med en behaglig eller neutral lukt
• Minimera exponeringen för elektromagnetiska fält och trådlös strålning
• Använda naturliga, icke-toxiska material

TERMISK OCH AKUSTISK KOMFORT

• Sträva efter ett balanserat förhållande mellan värmeisolering och värmehållning samt inomhustemperatur, yt- och lufttemperatur
• Använda fuktbuffrande material
• Bygga fuktsäkert
• Använda strålningsvärme
• Optimera rumsakustik

HUMAN DESIGN

• Sträva efter harmoniska proportioner och former
• Stimulera sensorisk perception vad gäller syn, hörsel, lukt och beröring
• Maximera dagsljuset och välj flimmerfria belysningskällor samt färger som matchar naturligt ljus
• Inreda allmänna utrymmen som matsal med mera, med möbler som ergonomiska, lätta att rengöra och som inte låter för mycket (tex stolar med metallben som skrapar när man flyttar dem.)
• Främja regionala byggnadstraditioner och hantverk.

HÅLLBAR MILJÖPRESTANDA

• Minimera energiförbrukningen och använda förnybar energi
• Undvika miljöbelastning
• Bevara naturresurser och skydda växter och djur. Vi anlägger en gård som gynnar biologisk mångfald.
• Välja material och livscykler med bästa möjliga miljöprestanda, gynna regionala byggnadsmaterial
• Tillgodose bästa möjliga kvalitet på dricksvatten- vid behov extra rening i huset

SAMSPEL MED OMGIVNINGEN – TOMTVAL HAR SKETT UTIFRÅN:

• Lokalisera bygganden med korta avstånd till arbete, shopping, skolor, kollektivtrafik, viktiga tjänster och rekreation
• Tillgodose en livsmiljö som uppfyller mänskliga behov och inte skadar miljön (som exploatering av värdefull parkmark etc)
• Ha närhet till grönytor
• Se till att byggnationen ska bidra till att stärka lokala resiliens samt självförsörjning,( det kan ske genom möjligheter till odling samt att man planerar för huset ska klara sig en viss tid i händelse av bortfall av el).
• Säkerställa att tomten är fria från föroreningar, strålning, och oacceptabelt buller.

Living Building Challenge certifiering

The Living Building Challenge är ett internationellt certifieringsprogram för hållbart byggande som skapades 2006 av International Living Future Institute. Det beskrivs av institutet som både en filosofi, verktyg och certifieringsprogram med syftet att vara mest avancerade mätningen av hållbarhet i den byggda miljön.  Living Building Challenge lanserades av U.S. Green Building Council och Canada Green Building Council. Det skapades av Jason F. McLennan och Bob Berkebile. Living Building Challenge certifiering är baserad på byggnadens hållbarhetsprestanda under en tolvmånadersperiod.

För en certifiering av hela byggnaden måste denna uppnå mål en i sju delkategorier som kallas ”kronblad”( från blomlogotypen). Dessa inkluderar material, plats, vatten, hälsa, rättvisa, skönhet och energi. Delcerfieringar är också möjliga.   För att ansöka måste man registrera sig på Living-Future.org, betala registreringsavgift, och skicka in sin dokumentation under 12 månader samt en datarevision i slutet av året.   Målet för Living Building Challenge är att höja ribban från att göra mindre skada till att bidra positivt till miljön. Man använder sig av en blomma som logga/metafor. Enligt grundaren McLennan är blommor en bra illustration av en verkligt regenererande byggnad som tar emot all sin energi från solen, näringsämnen från jorden och vatten från himlen. I likhet med en blomma skyddar de samtidigt andra organismer och stöder det omgivande ekosystemet. De fungerar också som skönhet och inspiration och anpassar sig till sin omgivning.

Inom de sju prestationsområden (kronbladen) ställs olika krav;

Platsen – ett fotgängarfokus ska finnas, skydda och återställ befintlig natur, täthetsnivån ska vara ”sund”.  

Vatten – en certifierad byggnad måste utformas för att endast använda den mängd vatten som kan skördas på plats och rena vattnet utan användning av kemikalier, tex genom cisterner för regnvatten, komposttoaletter och andra tekniker för att minska och återvinna vatten.

Energi – förnyelsebar energi ska användas, byggnaden ska  producerar 105% av den energi den behöver året runt.  

Hälsa och lycka – krav ställs på dagsljus, god luftkvalitet inomhus, termisk komfort, positiva synintryck, integration av naturen för att öka kvaliteten på människors hälsa och produktivitet

Material – eliminering av byggnadsmaterial som har negativ påverkan på människa och miljö som föroreningar, gifter, resursutarmning, avskogning, utnyttjande av arbetskraft etc Målet är att skapa insyn industrin och driva dem mot hållbara utvinnings- och produktionsmetoder. En röd lista med otillåtna material finns. Alla material ska deklareras och vara spårbara. En underhållsplan för byggnadens delar/material ska finnas.

Rättvisa – detta kronblad syftar till att förändra agens samhällets tankesätt där fastighetsägare skapar ojämlika villkor för andra.  Detta görs genom att skapa utrymmen där människor med alla möjligheter, funktionshinder, åldrar och ekonomisk status har lika tillgång. Det kräver också att projektet inte får störa omkringboende människors tillgång till solljus, frisk luft och rent vatten.  

Skönhet – skönhetsbladet ställer krav på ansträngningar för att försköna projektet. Även om skönhet är svårdefinierat betonas det som mål för att inspirera och höja livskvaliteten för de boende, besökare och grannar.

Certifieringen baseras på faktiska och inte modellerad prestanda. Därför måste projekt ha varit i drift minst 12 månader innan utvärdering görs. Det finns 3 typer av certifieringar. Living Building Certification: full certifiering där projekt har uppnått alla krav som är tillämpliga på den aktuella byggnaden.

Delcertifiering – certifiering som tilldelas ett projekt om det uppnår minst 3 fullständiga kronblad (med alla kronbladets tillämpliga krav) av de 7 totala kronbladen. Ett av de tre färdiga kronbladen måste vara energi, vatten eller material.

Net Zero Energy Certification – kan uppnås om hundra procent av byggnadens energibehov, på årsbasis, tillgodses genom förnybar energi på plats. Ingen förbränning är tillåten.

Certifieringssteg

Dokumentationen för certifiering och drift sker minst 12 månader i rad då projektets prestationsdata mäts. Efter denna tid skickas all information och dokumentation in för revision.  Under den slutliga revisionen kommer revisorerna att göra en annan dokumentationsrevision tillsammans med ett platsbesök av projektet (oklart hur detta går till I Sverige). Om projektet uppnår alla tillämpliga krav och platsbesöket är tillfredsställande, kommer projektet att tilldelas sitt certifikat. De första Living Buildingscerifikatet utdelade i oktober 2010.

Resurser

Kronbladshandböcker – handböckerna ger förtydligande av reglerna och uppdateras kontinuerligt baserat på nya dialoginlägg och nya innovationer inom Living Building Challenge-projekt.

Teknisk hjälp – webbsändningar och workshops som hålls av International Living Future Institute, charrettes och LBC-samarbeten, där medlemmar från olika LBC-projekt kan diskutera sitt arbete och lära av varandra.

Passiv energidesign

Passiv energidesign är inte ett certfieringssystem för byggnader utan en modell som som går ut på att bygga så miljösmarta, hälsosamma och klimatsmarta hus som möjligt. Det har utvecklats i Norge som ett alternativ till det konventionella passivhuskonceptet och genomsyras av holistiskt tankesätt och visar hur man kan bygga klimatsmart utan FTX-ventilation. Läs mer här.