Klimatsmarta hus

Om passivhus är bra eller dåliga vad gäller inomhusmiljö och byggekologi i ett helhetsperspektiv,  råder det delade meningar.om Viktigt är i alla fall att inte bara tänka på en minskad uppvärmning utan att ha en ekologisk helhetssyn och ett  livscykelperspektiv där man också ser till energiförbrukning och miljöpåverkan i produktionsfasen. Till exempel genom att inte bara isolera huset väl utan med rätt naturliga isoleringsmaterial. 

Värmeeffektiva hus byggs genom att:

Bygga hus i rätt läge och välja en planlösning som passar med väderstrecken. Vindutsatta lägen, fuktiga eller starkt skuggade platser är olämpliga att lokalisera huset på. Välj torra lägen, en tomt med god solinstrålning och vindskydd. Läs mer under att välja tomt. Är huset vindutsatt eller beskuggat av höga träd går det naturligtvis att ordna med trädfällning. Var dock aktsam med gamla värdefulla lövträd — som ju för övrigt ändå fäller löven vintertid. Och skapade vindskydd – i viss mån kan ju även en fuktig mark dräneras. Men ju bättre naturliga förutsättningar, desto lättsammare är det att bebygga tomten.

Isolera husen väl. (Glöm inte helheten – tänk på att isoleringsmaterialen också ska vara ekologiska. Läs mer under Isolering.) 

Bygg vindtäta hus. Minimera energiförluster genom att se till att dörrar, fönster och fogar är ordentligt tätade. Även här gäller det att inte förlora helhetstänkandet. Välj bort osunda byggmaterial såsom fogskum, mineralullsdrev. Dreva istället med lin eller hampa, ull eller lera. Läs mer under Drev och fogmassa.

En missuppfattning är att otäta hus “andas” — att de därmed skulle vara sunda och ge en bra ventilering i huset. Vindflödena i huset bör vara kontrollerade. Ett sunt konstruktionssätt innebär hygroskopiska material som är fuktbuffrande, men däremot inte vindöppna. Detta förväxlas ofta!

För att kontrollera vindtätheten i huset kan en provtryckning eller fotografering med infrakamera göras. Speciellt i flerskiktsväggar (se Huskonstruktioner) gäller det att se upp med köldbryggor och otätheter.

Se över fönstren en lösning i äldre hus är att täta ordentligt och ev en enrgiglasruta innerst  eller innanfönster som kan tas bort sommartid. Välj av miljöskäl träfönster framför fönster med bågar och karmar av plast eller aluminium. 

Placera fönstren rätt. Genom att ha större fönster i söder och mindre, färre fönster i norr går det att utnyttja den passivvärme som solvärmen ger till huset och minimera den avkylning som kommer från norrsidan. De rum i huset där man vistas mycket dagtid placeras i söder medan sovrum eller förvaringsrum, hobbyrum, klädkammare gästrum, som kan hållas svalare, hellre placeras i norrläge. Se också till att fönstren inte läcker värme. Läs mer under Fönster.

Välj en yteffektiv planlösning för att undvika onödiga ytor som kräver uppvärmning. Öppen planlösning gör att värmen lättare kan cirkulera i huset. Dock är det viktigt att det går att stänga mot svalare utrymmen. En fläkt kan användas för att sprida värmen i huset.

Arbeta gärna med centrerade husvolymer — en kub har betydligt mindre ytterytor än en långsträckt eller vinklad byggnadsform. Ett flerfamiljshus är så klart mer värmeeffektivt än ett friliggande småhus.

Använd tunga, värmelagrande material i huset som kan magasinera värme. Även i lätta konstruktioner kan en invändig tegel- eller timmervägg användas för att fylla denna funktion.

Passiv solvärme

Genom att ta tillvara passiv solvärme kan förbrukningen av energi för uppvärmning reduceras. Passiv solvärme innebär att huset utformas så att solvärmemottagande, värmedistribution och värmelagring sker så effektivt som möjligt. Det innebär att husets långsida orienteras mot söder, flertalet fönster är södervända och att tunga värmelagrande material byggs in, till exempel en tegel- eller massiv trävägg.

Passivhus

Idag är det möjligt att bygga hus som förbrukar ytterst lite energi. Det sker genom att man bygger täta klimatskal, isolerar väggarna mycket väl, återvinner frånluft ur ventilationen samt använder vitvaror med energiklass A.

Värmebehovet täcks till största del av passiv solvärme och den värme som boende och hushållsapparater alstrar — därav namnet passivhus. Passivhusen har dock kritiserats för att ofta vara isolerade med miljöskadliga material (som mineralull och cellplast). Dessa isoleringsmaterial förbrukar mycket energi vid framställningen och har en rad andra miljömässiga nackdelar. Men det finns också exempel på ekologiskt byggda lågenergihus med en miljöanpassad isolering.

Fuktproblem i passivhus

Det finns en ökad risk för fuktskador i superisolerade hus på grund av den täta konstruktionen. Passivhus är försedda med från och tilluftsventilation men ventilationsanläggningarna har inte alltid avsedd effekt. De roterande värmeväxlarna kan istället återföra fukt in i husen och ge husen dubbla fuktlaster. I extremt välisolerade hus är temperaturen i luftspalten i stort sett densamma som i utomhusluften. Luftspaltens förmåga att ventilera bort fukt förloras därmed och fuktnivån i husets yttre delar ökar. Husets isolationsförmåga försämras med hög fukthalt.

För att förebygga problem ska värmeisoleringen alltid placeras utvändigt och det krävs en bra ventilation som vädrar ut fukten. Man måste också ta hänsyn till var i landet man bygger, eftersom temperaturen är avgörande. Trä möglar betydligt mer i Sydsverige än i Norrland.