Dörrar

Stål- och aluminiumdörrar är ett alternativ men de är energikrävande att framställa och inte speciellt snygga, tycker många. Ett ännu sämre miljöval är dörrar av PVC- något som är vanligt inte minst när det gäller garage. Om du har en gammal ytterdörr ska du vara rädd om den och renovera, förbättra den i ljud, brandavseende mm istället för att byta ut den.

Innerdörrar

Bra innerdörrar i massivträ är lätt att hitta på de flesta byggvaruhus men det är också vanligt med innerdörrar av träramar, fyllda av pappceller med en yta av tunn faneer. Sådana dörrar är mindre hållbara och går lätt sönder om dörren får sig en känga.

Ytterdörrar

För i tiden utformades entreen med stor omsorg, ja ingen annan yttre byggnadsdetalj lade man ner så mycket arbete på som just ytterdörren. Den skulle vara vacker, välkomnande och gärna lite monumental. Äldre hus byggdes med farstu – en klok energiåtgärd som varje ekohus borde ha idag också. Farstun var kall och oisolerad och många hade till och med sitt skafferi där.

Var rädd om din gamla dörr

Gamla dörrar ska man därför vara rädd om. De är vackra tidsklenoder och dessutom slitstarka. De öppnas nästan alltid inåt. En fördel med det är att tjuvar inte kan bryta sig in lika lätt eftersom gångjärnen sitter på insidan. Det gillar försäkringsbolagen! Har man dessutom ett riktigt gammalt handsmitt lås får tjuven det än svårare att ta sig in. Gamla dörrar är enkla att renovera eftersom de inte är limmade utan sitter ihop med tapp och plugg som lätt kan tas bort för byte, lagning, eller komplettering av trasiga delar. En otät dörr kan dragtäts med ylleremsor.

Tyvärr byts ofta gamla dörrar ut i samband med renovering, till exempel i en bostadsrättsförening.  Något som förändrar och förfular husets karaktär repspektive trapphus och hall om det gäller lägenhter. Dörrbyten beror på att nya krav ställs, på till exempel, säkerhet som ljudisolering och brandskydd på gamla dörrar. Dessa krav går dock i regel att tillgodose utan dörrbyte, genom att olika åtgärder genomförs. Och kanske beror problemen inte alltid på ytterdörrarna? Inför en diskussion om renovering eller dörrbyte -fundera igenom vad det är som fungerar och inte fungerar. Om inbrott alltid skett via ett källarfönster är det kanske inte lägenhetsdörrarna som behöver förbättras utan säkerheten i källaren. Om inbrott gällt vissa lägenheter kanske de kan förses med gallergrind. Om akustiken i trapphuset leder till ljudstörning kanske den kan förbättras med mattor etcetera.

Lista från Stockholms stadsmuseums på olika åtgärder som kan göras på en gammal dörr för att förbättra säkerhet, ljud, brandskydd mm.

Fyllningsdörrar

• Montering av svällister i frästa spår i dörrens kanter
• Invändig brandskyddsmålning alternativt förstärkning av fyllningar genom montering av fibercementplattor på insidan av dörrens fyllningar
• Isolering av mellanrummet mellan eventuella nya plattor och dörrens fyllningar med ett obrännbart material.
• Förse dörren med nytt bakkantsbeslag och hakregellås
• Montering av nya tätningslister mellan karm och dörr
• Montera en gallergrind direkt innanför dörren
• Hänga tillbaka en eventuell innerdörr
• Häng ett tungt draperi innanför dörren som avhjälper ljud

Släta dörrar 

• Montering av en 1 millimeter stålplåt som täcker dörrens insida
• Montering av en fibercementskiva eller skiva i annat obrännbart material som täcker dörrens insida
• Förse dörren med nytt bakkantsbeslag och hakregellås
• Montering av nya tätningslister mellan karm och dörr
• Montera en gallergrind direkt innanför dörren
• Hänga tillbaka en eventuell innerdörr
• Häng ett tungt draperi innanför dörren som avhjälper ljud

Ovanstående åtgärder kan också tillämpas på ytterdörrar i småhus.

Källa: Stadsmuseet – Stockholm. Läs mer på deras hemsida: ”Nya krav på gamla dörrar” och ”Så kan du renovera”.

En nytillverkad ytterdörr ska så klart också vara inbrottssäker och dessutom isolera huset ordentligt mot värme, kyla, ljud och fukt. Idag finns speciella passivhusytterdörrar med mycket små värmeförluster. Men däremot är det nästan omöjligt att hitta en ny dörr i schyssta material.

Trä i grunden ett bra miljöval men det problematiska med träytterdörrar är att de impregneras med giftiga träskyddsmedel, som till exempel kan innehålla hälsofarliga tennföreningar och karbamater.  En annan sak att se upp med är att tropiskt regnskogsvirke kan förekomma.

Idag finns miljöcertifierade fönster & dörrar men kraven på tillverkarna är låga. En Svanenmärkning begränsar inte vacumimpregnering med lösningsmedel och miljögifter. Tvärtom kräver Svanen impregnering, troligen utifrån en felaktig föreställning om att det behövs för hållbarheten.

Vissa tillverkare använder värmebehandlat trä och konstruktivt träskydd istället för gifter. Det handlar till exempel om att utforma profiler så att vatten inte blir stående och att ha en tät konstruktion som inte tillåter fukt att tränga in.

”Massivt”  inte alltid massivt

När det i reklamen står massivträ rör det sig i själva verket oftast om dörrar med ram och speglar av trä medan mellanrummet är fyllt med skumplastisolering, glasull eller skivmaterial.

Skivmaterialen innehåller ofta så mycket formaldehyd att man inte kan exportera dem till länder med högre krav, till exempel Japan, berättar dörrtillverkaren Ekstrand på sin hemsida. De har själva valt bort formaldehydhaltiga limmer och skivmaterial i sina produkter men kallar sina flerskiktade ytterdörrar som är isolerade med polyuretan för massiva och menar att det inte skulle gå att uppnå ett bra U-värde med en riktig massivdörr. Varför då använda ordet massiv kan man undra.

Ja, summa summarum har dörrbranschen uppenbarligen inte ha hängt med när det gäller att utveckla bra miljöalternativ. En person som letat med ljus och lykta efter en bra ytterdörr skickade detta uppgivna mejl till Ekobyggportalen:

Dialog kund-  Återförsäljare dörr

Kund:” X byggnadsvård hoppades jag på. När jag ringde dit var det första och enda gången någon sade: “Aha, du vill ha en nytillverkad, giftfri dörr”. Ja, heja! Men… 🙁 det slutade såhär: 

ÅF “Dörrens material är ett brandklassat skivmaterial och finns att tillgå i många olika former. Allt dörrmaterial är helt genomimpregnerat i ett bad.. Materialet är testat och godkänd av SP samt tyska MPA. .”

Kund: När jag frågade om impregneringen:

ÅF:  “Vi har fördjupat oss närmare i din fråga med vår leverantör och det visar sig att de inte har möjlighet att tillverka helt giftfria material så tyvärr kan vi inte hjälpa dig med detta. Beklagar. Hoppas du lyckas bättre hos någon annan leverantör.”

Kund: Det hela slutade med att jag bestämde mig för att göra som jag gjort tidigare. Jag tar en gammal slät dörr från 1939 som stått på vinden och som består av reglar och tunna träskivor. På ömse sidor sätter vi 6 mm fibercementskivor, Masterboard eller Cemboard, för brandsäkring plus en brandsvällist längs kortände. Fibercement är kanske inte det bästa… men jag bestämde en gång i tiden att det fick passera… dessa kompromisser…

Källor:

Göran Gudmundsen, Stora boken om byggnadsvård

Hemgren och Wannfors, Husets ABC, ICA bokförlag 2004

Schmitz Günter Thomas, Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998

Leve de gamla ytterdörrarna – http://gardochtorp.se/index.aspx?article=4444

Stadsmuseet – Stockholm: ”Nya krav på gamla dörrar” och ”Så kan du renovera”.