Köp av befintligt hus

Likaså krävs en undersökning av huset med avseende på byggifter och osunda material. Spånplattor i väggar och isocyanatskum runt fönster eller en dåligt inplastad mineralullsisolering, som sprider skadliga fibrer i rumsluften, låter sig inte avlägsnas så lätt.

I vissa fall kan det krävas att hela huset byggs om. Det är också viktigt känna till förekomst av asbesthaltiga material, som till exempel asbestvinylgolv, eller PCB-fogar. I annat fall kan själva rivningen innebära en hälso- och miljöfara. Läs mer under sjukahus/byggifter.

De flesta hus byggda före andra världskriget är relativt sunda, eftersom det fram till dess i stort sett bara fanns naturmaterial. Men husen kan ha renoverats med dåliga material i ett senare skede, vilket gör att en materialbedömning ändå är på sin plats. Speciella miljöinventerare finns att anlita.

Att köpa en befintlig bostad har en del fördelar, men också nackdelar. Huset kan inte fritt anpassas till egna önskemål, men mycket arbete sparas in på att slippa byggprocessen. En mängd beslut är redan fattade, å andra sidan kan renovering (och tråkigt, smutsigt rivningsarbete) ofta bli mer omfattande än planerat.

Det är viktigt att inventera det hus innan köpet för att kunna ta ställning till om det är en sund bostad, eller om felkonstruktioner och byggifter finns inbyggda. Lämpligen anlitas en besiktningsman för kontroll av huset — vissa byggskador går även upptäcka att själv för att sedan avgöra om det är värt att gå vidare.

Besiktningsmän har dessvärre sällan några kunskaper om byggekologiska aspekter utan tittar mer på fysikaliska byggskador. Farliga material uppmärksammas nödvändigtvis inte.

Vid rivning och renoveringsarbeten är det därför viktigt att själv ha kunskap om skadliga byggmaterial, till exempel asbesthaltiga sådana, som kan finnas inbyggda i huset. Detta för att inte utsätta sig själv och andra för en hälsofara i samband med renovering. Vid osäkerhet går det att anlita en expert på just det området.

Hur man hittar byggskador

Källare

Ge akt på möglig doft och fuktfläckar. Detta är vanligt på grund av otillräcklig isolering mot vatten från utsidan. I värsta fall kan bärande delar i bjälklaget (rost i bärande stålbalkar eller röta i träbjälkar) ha skadats. Sådana skador är mycket kostsamma att åtgärda.

Ytterväggar

Ytterväggarna kan skadas genom sättningar, värmeläckor eller kondens i väggarna. Ge speciellt akt på detta om isoleringen gjorts från insidan. Skador visar sig ofta genom sprickbildningar i fasaden.

Bärande bjälkar

i yttermuren är svaga punkter som lätt drabbas av svåråtgärdad röta. Även otätheter där utskjutande takstolsbjälkar går genom väggen är utsatta ställen. En fackman bör undersöka denna typ av skador.

Taket

Taket kan ha rötskador till följd av trasiga tegelpannor eller dålig tätning kring skorstenar och rör. Med det så kallade skruvmejselprovet går det att avgöra om takbjälkarna fortfarande är bärkraftiga. Om inga bjälkbitar lossnar och skruvmejseln hugger tag ordentligt, behövs inget byte.

Fuktskador vid platta tak, takterrasser och balkonger

till följd av bristfällig avrinning. Balkonger drabbas ofta av rostande stålbalkar, vilket syns på avflagningar på balkonggolvets undersida.

Skorstensstocken

kan vara utsatt för vittringsskador och i värsta fall är skorstenen instabil. Sådana skador kan ofta ses på avstånd — gå inte upp på taket på egen hand. En allt för stor rökgång kan leda till sotfläckar i rummens innertak. Det undviks genom att man installerar stål- eller keramikrör i skorstensstocken.

Fuktfläckar och sprickor på innerväggar

kan tyda på inre skador. Leta speciellt efter fukt- och mögelfläckar i hörn och vid innerväggens kontakt med ytterväggen.

Kontrollera dragtätheten runt dörrar och fönster.

Det görs lätt med hjälp av pappremsor. Om remsan lätt kan föras in är dörren eller fönstret otätt. Om man är osäker på husets kvalitet, och det handlar om stora pengar, rekommenderas ett blower door-test.