Ljud-buller

Det finns tre olika ljudkällor man måste isolera mot: luftljud, stomljud och utifrån kommande ljud. Luftljud som röster och musik, och stomljud som fotsteg och bultanden, skyddar man sig mot på helt olika sätt. Mot luftljud fungerar tunga material med mycket massa bäst, medan dämpande lager av mjuka material skyddar effektivast mot stomljud. Sammantaget är det kombinationen hårt plus mjukt som ljudisolerar bäst. Om man tar hänsyn till ljudisoleringsbehovet redan under planeringen, blir det inte så kostsamt. En ljudisolering i efterhand kostar däremot mycket pengar.

Ljudisolering är inte bara viktigt för hyreslägenheter utan också för enfamiljsvillor. Man kanske till exempel inte vill höra varje gång en familjemedlem använder toaletten. För de olika ljudkällorna luftljud, stomljud och utifrånkommande ljud, måste man tillgripa olika ljudisoleringsstrategier.

Luftljud — fortplantas via luften, till exempel ljudvågor från röster och musik. Det bästa skyddet mot luftljud och oväsen utifrån är tjocka väggar och golv i tunga material. Om man bygger en lätt träregelkonstruktion kan man bygga in tunga material i bjälklagen för att kompensera för att väggarna är mindre ljudabsorberande.

Luftljud kan i viss mån också dämpas av mjuka material. Mattor, gardiner och förhängen verkar som ljuddämpare genom att absorbera ljud och omvandla ljudvågornas energi till värme.

Stomljud är ljudvågor från byggnadsdelars rörelse, till exempel från steg, dörrar som slås igen och liknande. För stomljud gäller det omvända mot för luftljud. För att minska denna ljudstörning använder man så kallade flytande golv. Det innebär att man ovanpå ett betongbjälklag lägger ett skikt isolerande material, företrädesvis plattor av naturfiber som kork eller hampa. På isoleringen läggs sedan en tunn golvplatta av betong innan slutligen golvbeläggningen, till exempel parkett, läggs.

Golvbeläggningen får inte komma i kontakt med väggarna då fotstegsljuden i så fall fortplantas. Vid så kallade stumma undergolv gäller samma princip. Här lägger man ett elastiskt skikt av till exempel mjuka träfiberskivor eller kokosmattor ovanpå bjälklaget. Ovanpå detta lägg sedan ett lager plattor löst, eller träreglar som det översta golvskiktet monteras på.

I trähus lägger man ut ett mjukt naturmaterial på bjälklaget innan golvreglarna och det översta golvskiktet läggs. Lätta skiljeväggar ska ljudisoleras på motsvarande sätt. Mellan två fasta byggskivor av t.ex. gips sätts ett lager mjukt, isolerande material, t.ex. plattor av ull, filt eller papper.

Isolering av installationer

För sanitära installationer, armaturer, rörfästen m.m. finns ljudisolerande produkter som minimerar ljud. Ventilationsschakt bör kläs in med ljuddämpande material och rörklamrarnas insidor ljudisoleras  för att förhindra att ljudvågor övergår till väggen och vice versa.

Utifrånkommande ljud

Hur mycket buller och ljud som kommer in i byggnaden påverkas i första hand av hur pass lufttäta fönstren är. Här är både tätheten mellan fönsterkarm och fönsterbåge, liksom tätheten mellan fönster och omslutande vägg, av stor betydelse. Ljud och buller kan också komma in via friskluftsventiler monterade i fönstren.

Bullerisolerande fönster

En förbättring av ljudisoleringen hos befintliga fönster kan göras på flera olika sätt. Ett sätt är att förse fönstren med nya tätningslister mellan karm och båge, samt se till att drevningen mellan fönster och vägg är ordentligt utförd och att fogen på insidan är tätad. Oftast krävs dubbla tätningslister för att uppnå mycket god ljudisolering.

Man kan också sätta in en tilläggsruta för att förbättra ljudisoleringen. Detta bidrar även till att värmeisoleringen blir bättre.

Slutligen kan det gamla fönstret bytas mot ett nytt med bättre ljudisolerande egenskaper. De flesta fönstertillverkare har idag ljudisolerade fönster i sin produktion. Vid alla fönsterbyten är det viktigt att anpassa de nya fönstrens utseende till byggnadens arkitektur, så att den estetiska helheten inte förstörs.

Några enkla regler för ett väl ljudisolerat fönster:

• Fönstret ska vara lufttätt i sig självt och monteras med god tätning mot väggen
• Glasen i fönstret bör ha olika tjocklek
• Friskluftsventiler ska undvikas i karmen
• I fönster med tre eller fler glas ska den största spaltbredden maximeras, minst 30 mm
• Fönsterbeslagen ska gärna utgöra rörliga förband