Relaterade nyheter

    Text Cathrine Bülow. Naturhus är  ett boende med integrerat växthus.  Om man följer konceptet full ut – ett bostadshus inuti i ett växthus.  Modellen utvecklades av arkitekten Bengt Warne, som ett sätt att lösa värme, avlopp och ventilation på ett kretsloppsanpassat sätt – bland annat genom den uppvärmning som växthuset ger – med ett boende som människan mår bra av. En växthuseffekt av det positiva slaget som för tanken till Edens lustgård, där man mitt i kalla Norden får ett behagligt Medelhavsklimat cirka åtta månader om året och kan skörda åretruntblommande rosor, vin, kiwi, aprikoser, fikon och mandel. Läs mer.

    Naturhusidén föddes ur en näckros

    Naturhustanken växte fram under en tid när atriumhus, en hustyp från Södern med rötter i antiken, var vanliga.  Men i vårt klimat, där atriumgårdarna fylldes med vattenpölar och snö, blev de inte så lyckade.  Bengt Warne fick då idén att bygga ett atriumhus med en glassufflett på genom vilken man skulle kunna skåda himlen.

    Han kallade det för näckroshus efter växten han fascinerats av och studerat i timmatal som barn. Som en näckros sluts i nattkylan och ger skydd åt de insekter som bor i den för att sedan öppna sig gryningsvärmen, så skulle husets glastak fungera.

    Efter att ett par Näckroshus uppförts vidareutvecklade Bengt Warne konceptet med ett större kretsloppstänkande och tankar om giftfria byggnadsmaterial. De nya husen glasades in helt och kallades för Naturhus.

    I boken ”På acacians villkor” som Bengt Warne skrev ihop med författaren Marianne Fredriksson definieras naturhuskonceptet i fyra punkter:

    • Se till de egentliga behoven och inte till de konstlade. Tekniken ska underordnas biologins grundlagar. I livsstil, byggande och boende, måste vi lära av naturen.
    • Låt våra bostäder samarbeta med naturens flöden som sol, vind, regn, jord och växter.
    • Ge husens innevånare möjligheten att själva styra flöden och kretslopp. Låt oss få elda, vädra, vattna, odla och förändra efter våra egna behov och tycken.
    • Använd miljövänlig teknik när naturens resurser inte räcker till.

    Naturhuset – ett kretsloppshus

    Naturhuset ser inte ut som vilket hus som helst. Med sin inglasning sticker det ut i omgivningen och kan tyckas se märkligt ut. Eller urläckert. Naturhus har inget enhetligt utseende – det varierar beroende på växthustes utformning och vad det är för hus som placeras inuti.  Men grundtanken är den samma, i Naturhuset ska det råda harmoni mellan människa, grönska och det lokala kretsloppet.

    Det första Naturhuset byggdes som ett experimenthus i Saltsjöbaden 1976-1980. Det består av ett av en inre bostadskärna med ett skal av glas- ett växthus 1 meter brett på husets långsidor och 4 meter på gavlarna.

    Det första Naturhuset i Saltsjöbaden. http://bengtwarne.malwa.nu/gallery.html

    Hela naturhuset fungerar som en solfångare. Växter renar och berikar luften och ger skörd av grönsaker och frukter. Under toaletten finns ett multrum. Regnvattnet samlas upp och används. Bad, disk och tvättvatten renas och återgår till jorden som bevattning och näring. Naturhuset byggdes med vad som på den tiden ansågs” löjligt mycket” isolering fast ett par år senare blev det norm när energikrisen var ett faktum.

    Efter Bengt Warnes bortgång 2006 har Naturhusidéerna levt kvar och inspirerat andra att helt eller delvis bygga enligt konceptet.

    Växthuset värmer, skyddar, renar och ger mat

    Naturhusets inglasning fyller många funktioner och är centralt för husets kretsloppsystem.  Det mest uppenbara är så klart att odlingssäsongen förlängs och att graden av självförsörjning kan öka. På köpet tar odlingarna också hand om husets avloppsvatten som renas och används till bevattning av växtbäddarna där det ger näring till frukt, grönsaker och blommor

    Det är också vanligt med vattendammar och fiskar i Naturhus. De är inte bara fina att titta på utan kan också vara det sista steget i avloppsreningen. När avloppsvattnet släpps ut från dammarna är urin, diskmedel, tvättmedel och annat omvandlat till rent vatten som kan återgå till naturen.

    Växthuset skyddar människor och bostad mot regn, snö, UV-strålning, vind och buller.  Bostadshuset kan därmed byggas enklare och med större frihet.  Till exempel behövs inget traditionellt tak och fasaderna behöver inte underhållas lika ofta. I växthuset renas också luften. Och det finns en pedagogisk finess med bo i en trädgård. Släpper man till exempel ut föroreningar, slår det genast tillbaka mot det egna kretsloppssystemet.

    Värmelösningar i växthusboendet

     Naturhuset ger bra förutsättningar för gröna och energisnåla värmelösningar. Växthuset förflyttar huset klimatmässigt ungefär till Toscana. Och på takterrassen kan man befinna sig på Kreta eller Sicilien.

    Genom att värmen från växthuset magasineras i bostadens väggar har bostaden en låg energiförbrukning, ofta klarar man sig utan traditionell uppvärmning men en liten kamin eller ett elelement kan behövas för kalla dagar.

    Växthusets varma sommarluft kan också pumpas ner i marken eller i grunden för att sedan återvinnas med en jordvärmepump på vintern. Eller en liten värmepump i växthustaket kan tillvarata värmen i luften som släpps ut. Ofta installeras även solfångare i som ger huset varmvatten under sommarhalvåret.

    Nackdelar med växthusboende?

     Känner man sig inte instängd? Blir inte växthuset alldeles för varmt på sommaren? Kan det bli fuktproblem och är det inte jobbigt med alla glasrutor som måste putsas, är några av de vanligaste kritiska frågorna runt Naturhuset.

    Ögat uppfattar ett glasskikt

    I boken ” I på Akacians villkor skriver Bengt Warne att man aldrig känner sig instängd i bostaden eftersom de fyra glasskikten av ögat uppfattas som ett enda.

    Men att det är viktigt med öppningsbara fönster och fönsterdörrar till växthuset från alla rum och att växthuset i sin tur går att öppna i väggar och tak så att man får luftväxling och frihetskänsla.

    Temperaturreglering med växter och automatisk taköppning

    De öppningsbara taken brukar styras av en väderstation uppe på taknocken som registrerar temperatur, vind och regn och öppnar och stänger med hjälp av en elmotor enligt ett inmatat program, precis som på vanliga större växthus. Därför är det normalt sett bara under den värsta högsommarvärmen som det kan bli för varmt. Då är det bra med skuggande växter som hjälper till att hålla nere temperaturen, till exempel vinrankor som kan växa upp till tre meter om året. Traditionell ventilation som självdrag kan också användas i kombination med den moderna vädringstekniken.

    Vad gäller fönstertvätten brukar den skötas med en högtryckstvätt då och då – något som härdat glasrutor tål. Och på utsidan tar regnet hand om rengöringen.

    Enligt Anders Solwarm som arbetar med Naturhus och själv bor i ett ska fukt inte behöva vara ett problem. Växthus är egentligen torkhus. Utan växter blir det minimalt med fukt och på hösten faller ju de flesta av bladen av. Det handlar därför om att hitta en balans med rätt mängd av växter. I vissa växthusboenden har man också minskat fuktbelastningen genom bevattning underifrån.

    Naturhuset vintertid

    Vintern kommer sent till växthuset men när solen ligger som lägst tränger sig kylan in även där. Om det är riktigt kallt ute, runt minus 30 grader, blir det cirka 13 minusgrader inne glashuset och rimfrost på glasväggarna.

    Vissa växter, till exempel palmer, klarar inte den temperaturen och kan behöva flytta in i bostaden då eller stå någon annstans där det är varmt, till exempel kan ett litet uppvärmt rum byggas runt husets murstock.

    Vad kostar naturhuset?

    Enligt företaget Greenhouse Living som erbjuder konsulttjänster för naturhusprojekt kostar ett växthus cirka 6000 kr/m2 att bygga medan en isolerad bostad kostar cirka 20 000 kr/m2. Det innebär det att ett boende med 90 m2 uppvärmd boyta + 140 m2 växthusyta kan byggas till samma kostnad som 140 m2 konventionell byggnad.

    Andra hus med växthus

    I Naturhuset tar man steget fullt ut och glasar in hela kåken men en mindre vinterträdgård kan så klart också berika boendemiljön. ”Låt oss ta vara på himmelsbrynen och glasa våra tak över allt där det är möjligt, i städerna och på landet skriver Bengt Warne ”På Akacians villkor”.

    Växthus som separata byggnader eller som utbyggnader och vinterträdgårdar kan kan självklart också bli värdefulla rum för odling, gemenskap och rekreation i bostäder, caféer och i andra byggnader.

    I koncepthuset Bovieran har man också tagit fasta på växthusets möjligheter även om kretsloppstänkandet saknas. Bovieran är ett är patentskyddat flerbostadshus för seniorer (55+) som finns på ett antal platser runt om i landet. Varje Bovieranhus har 48 lägenheter runt en inglasad, grön innergård som ger de boende värme, ögonfröjd med blommor och åretruntgrönska och inte minst en plats där man spela ett parti boule med grannarna under olivträden eller promenera på en mysig stig som vindlar sig genom glashusets grönska.

    Tanken med Bovieran är helt enkelt att ge äldre människor ett skönare, grönare liv med Franska Rivierans varma och läkande klimat som förebild.

    Boendet är eftertraktat. Det finns idag cirka ett tjugotal Bovieranhus och flera som är på gång att byggas.

    Källor

    Bovieranhus

    Pressbilder:

    http://www.bovieran.se/press/

     

    Källor:

    Fredriksson Marianne, Warne Bengt, På akacians villkor, Warne förlag 1993

    Intervju med Magnus Rudén, Bovieran
    031-83 94 16, 

    Intervju med http://www.ecorelief.se

    http://www.hemnet.se/artiklar/inspiration/2014/12/05/familjen-som-byggde-sitt-hus-inuti-ett-vaxthus

    http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/familjen-solvarm-bor-i-växthus-3332232

    http://tailor-made.se

    www.bovieran.se/