Relaterade nyheter

    Text: Cathrine Bülow. Bild: Åke Mårds glashus utanför Sundsvall. Ett hus av glas!? Ja- det det finns utvecklade tekniker, och ett fåtal uppförda hus,  i ytterväggar av glasblock (cellglas) gjorda av återvunnet glas.  De är byggda i den så kallade Koljerntekniken där glasblocken sitter i kassetter av plåtlättbalkar. En ny klimatsmartare variant med väggelement av cellglas och trä har också utvecklats men ännu inte byggts. Det mest intressanta användningsområdet för cellglas torde dock vara som klimatsmartare alternativ till grundplatta av betong. Läs mer

    Cellglasblock görs till största delen av returglas från bland annat gamla bilfönster. Tillverkningen sker genom att glas mals till fint pulver, blandas med kol och upphettas. Till två tredjedelar är det återvunnet glas som används. Blandningen placeras i formar som förs genom en uppvärmd cellbildningsugn. Vid en temperatur på 700-800 grader börjar glaset bubbla och bilda hermetiskt täta glasceller, med miljontals små celler som jästs och expanderar till så kallat cellglas. Glaset pressas sedan till block som kan användas till grund-, vägg-, tak- och terrass- element. 

    Blocken har bra tryckhållfasthet och kan därför bära upp även stora hus. Produkten består av naturliga råvaror och har lång hållbarhet. Det är resistent mot fukt, mögel och brand. Nackdelen att de kostar mycket, båda penga- och energimässigt att tillverka. Dock är produkten betydligt mindre klimatstörande än cementtillverkningen. En grund av cellglas innebär ungefär 50 till 75 % mindre klimatutsläpp än en betonggrund beroende på vilken cellglaskonstruktion som används.  

    Byggtekniker med cellglas

    Koljernmetoden

    Koljernelement bestående av cellglas med lättbalkar av plåt.

    Den teknik som utvecklade först var den så kallade koljerntekniken. Uppfinnarne Åke Mård var först ute efter en ”idiotsäker” grundläggningsmetod. Grunden skulle vara så fukt- och mögelsäker att inget kunde hända även om byggarna skulle göra något fel. Cellglas var då bra att arbeta med eftersom det är ett material utan någon uppsugningsförmåga- en egenskap som kan leda till fuktskador. Men Åke Mård ville ta tekniken ett steg vidare och ersätta traditionell husisolering med glas också i väggar och i tak. I början på 2000-talet såg KOLJERN®-tekniken dagens ljus och 2007 byggdes det första huset. Hittills har det nu byggts ett tiotal Koljernhus i Sverige

    Glaselementen som används i Koljernmetoden är 60 x 120 cm stora och 5 till 10 cm tjocka. De byggs sedan ihop till färdiga väggelement där skivorna får en stålram som fungerar som armering. Utanpå ramen läggs sedan isolerade foamglasskivor för att stålet inte ska bli en köldbrygga.  Elementen fästs med plåtbleck och skruvas ihop. En fog används för att undvika luftrörelser. Glaset går vid behov att skära till ytterligare på plats med hårdmetallsåg och andra verktyg. KOLJERN®-tekniken har testats av SP (Statens provningsanstalt) och fick pris som en av fyra vinnare i Green Innovation Contest 2012.

    Trelicellmetoden

    Treicellmetoden är en ny teknik, där Åke Mård med flera utvecklat konstruktioner av cellglas vidare genom att kombinera materialet med trä istället för metall, som ger en produkt med betydligt lägre klimatpåverkan ( upp till 75 %). Dock limmas de båda materielen ihop med ett tvåkomponenentlim. Elementen av trä med cellglas som utvändig isolering kan användas för ytterväggar, grunder, yttertak, utfackningsväggar och terrasselement.

    “Cellglas har en hållbarhet på över en miljon år och i den nya Trelicellmetoden är klimatbelastningen obetydli”g, säger Åke Mård på telefon och hoppas att branschen ska uppmärksamma den nya tekniken.

     

    Cellglasets egenskaper

    Man ska inte kasta sten i glashus, sägs det och många kanske förknippar glas med något skört som lätt går sönder men cellglaset står pall för mycket, som fukt bränder och eldstormar. Eftersom cellglas är oorganiskt kan det inte brinna utan verkar brandskyddande. Några antändliga vätskor eller gaser kan inte passera genom glaset som också är resistent mot organiska lösningsmedel och de flesta syror.  

    Bra isoleringsförmåga

    Glaset har en bra isoleringsförmåga och som andra tunga material håller det värmen ute på sommaren och bevarar den inomhus på vintern. Köldbryggor finns inte i cellglaskonstruktioner på samma sätt som hos betong- eller järnbalkar som leder kyla eftersom glaskonstruktionen kläs med minst 5 cm foamglasisolering för att inte plåtlättbalkarna skall exponeras för fukt och utgöra köldbryggor. Det uppstår heller inte några vindrörelser i glaset.

    Den färdiga väggen blir cirka trettio centimeter tjock och tillsammans med andra energisnåla lösningar kan energiåtgången komma ner i mindre än vad ett passivhus förbrukar, säger Åke Mård, i tidningen Byggindustrin (Juni 2008).

    Vattentätt material

    På samma sätt som ett akvarium inte läcker vatten är cellglaset helt vatten- och ångtätt eftersom ddet består av slutna celler.  Ingen fuktabsorption, kondensation eller svällning kan uppstå.  Någon plastfolie eller ångspärr behövs därför inte i väggen.

    Och eftersom produkten är helt oorganiskt kan det inte skadas av djur eller ruttna. Det gör det lämpligt i konstruktioner under jord eftersom mikroorganismer och bakterier inte kan växa i materialet.

    Reglerar inte fukthalten inomhus

    Att produkten är helt tät och inte kan ta upp något vatten är i vissa sammanhang en önskvärd egenskap till exempel vid grundläggning men det betyder också att cellglasväggar inte får någon fuktreglerande förmåga soml, till exempel tegel, trä och lättbetong, har. För att få en utjämning av inomhusluftens fukthalt måste konstruktionen i så fall kompletteras med innerväggar eller ytskikt i fuktbuffrande material, till exempel lerputs. Innertaksskivor av Träullit buffrar också fukt.

    Mer om cellglasets miljöegenskaper

    Cellglas tillverkas av naturligt förekommande råvaror i form av sand, dolomit och kalksten. Det innehåller i sig inga kemikalier eller miljöskadliga ämnen och är certifierat med Nature Plus. Men det finns ändå vissa miljömässiga nackdelar. Det mest uppenbara är att det går åt mycket energi för att framställa glas. Men energiåtgången är ändå betydligt lägre, cirka 6 gånger mindre,  än för att tillverka betong och dessutom ingår ingen klimatskadlig cement, vilket otvetydigt gör en grund av foamglas till ett bättre miljöval än en betongplatta.  Också lättbalkarna i stål kostar en del energi att tillverka. Andra nackdelar är att skivorna limmas med fossilt baserat bitumen 2-komponentslim (läs mer under lim) och att fogmassa används. Kim Mård säger dock att man valt en så miljöanpassad fogmassa som möjligt.

    Källor:

    Bok

    Berge Bjorn, The Ecology of Building Materials, Routledge Architectural Press 2009

    Internet

    http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/energiklokt-hus-med-glas-i-grunden-15306

    www.foamglas.com

    http://www.koljern.se

    http://kvisslebyhuset.se

    http://www.st.nu/slakt-o-vanner/ake-prisas-for-sin-byggteknik (Sundsvall tidning)

    Telefonsamtal

    Kim Mård på KOLJERN® system