Fukt

Hur bygger man fuktsäkert?

För att skydda huset mot utifrån kommande behöver huset förses hatt och stövlar. D.v.s. en väl utfärd takkonstruktionen, en välbyggd grund och markdränering. Läs mer under grundläggning. Det är naturligtvis också viktigt att inte bygga med fuktigt material och att väderskydda byggnationen nogsamt. Fuktiga byggmaterial måste torka ut ordentligt innan bygget fortsätter. 100 kvm betong innehåller t.ex. ca 1000 L vatten(!) som måste torka innan mattor eller annan fuktkänslig golvbeläggning läggs på!

Av kostnadsskäl slarvas ofta med det då man vill att bygget ska bli klart så fort som möjligt. Torktiden kan vara avsevärd men kan förkortas med olika typer av byggtorkar.

Fuktsäkra väggar

Fuktig luft måste också förhindras strömma genom husväggen. Kall utomhusluft som kommer in i huset leder till avkylning, kondensbildning mot kalla ytor och sönderfrysta vattenrör.

Varm inomhusluft som vandrar in i väggen mot utsidan är ett ännu vanligare problem. Fuktvandringen drivs här av att ånghalten i inomhusluften är högre än i luften på den kalla utsidan Det beror på att varm luft kan bära mer fukt än kall luft. Varm luft som strömmar utåt i väggen och kondenseras kan leda till svåra fuktskador och frostsprängning i väggen. Höga fukthalter i väggen leder till olika nedbrytningsförlopp (bl.a. kan mögel uppstå) och att avdunstningen av kemikalier från olika byggmaterial ökar.

Den fuktiga luftens väg genom väggen måste alltså bromsas. Det kan ske med hjälp av ett tungt byggmaterial, olika typer av folie och papp eller skivor.

Hus som andas?

Det argumenteras ofta för att hus ska andas. Begreppet är vanligen odefinierat och det framgår intet om det ska ske genom fuktutjämning, drag genom väggarna eller genom ventilationen. Om man med andas menar att huset ska ha en god ventilation och fuktbuffrande, förmåga är det riktigt men om man menar att husets ska vara dragigt och otätt är man inne på helt fel spår.

Luft som tillåts strömma okontrollerat genom klimatskalet kan leda till en rad problem. Snåldrag vid ytterväggar och golv leder till ett dåligt inomhusklimat och en ökad energiförbrukning. Luft som tillåts sippra in från grunden kan föra med sig radon och dålig lukt.

En gyllene regel

Fukttransporten genom väggen inifrån och ut behöver inte vålla någon skada så länge som vattenångan kan vandra ut igen på den kalla sidan. Ångmotståndet i den yttre delen av väggen får därför inte vara så stort att uttorkning av fukt som kommit in i konstruktionen hindras. En gyllen regel är att den varma sidans ångmotstånd ska vara minst fem gånger större än den kalla sidans.

Ångspärra och ångbromsar

I tunga konstruktioner som i hus med stommar av massivträ, tegel eller lättbetong behövs inga ångspärrar då materialet i sig tillåter så väl fuktbuffring som ångtransport utan att någon skada på väggen uppstår. Putsen sörjer här för tätheten i väggen.

I flerskiktskonstruktioner däremot behövs någon typ av ångmotstånd byggas in i väggen. I konventionella mineralullsisolerade regelväggar sätts en ångspärr i form av plastfolie i väggens inre del som förhindrar fukttransport ut i konstruktionen. I miljöanpassade flerskikts konstruktioner väljer man annan isolering som cellulosa, hampa eller lin. Man försöker då också komma bort från att använda ångspärr av plast. Ibland skippas den inre ångspärren helt då man menar att den miljöanpassade isoleringen tills skillnad från mineralull kan hantera fukt utan att skadas. Detta har blivit ifrågasatt då det kan finnas risk att för mycket fukt kan vandra in i konstruktionen.

Det finns dock andra ångskikt som inte är av plast och helt täta. Man brukar då prata om en ångbroms.  De kan vara av vindtät papp, hård träfiberskiva eller ett gore tex liknande diffusionsöppet plastmembran. Läs mer om ångspärrar i kombination med cellulosaisolering här: http://thermocell.se/produktinfo/tathet_diff.htm

Vindtäta huset ordentligt

Det är också viktigt att vindtäta hela huset ordentligt så att inga skarvar eller glipor finns vid anslutningar och övergångar. Vindtäta skikt ska läggas omlott och klämmas fast.  Med hjälp av en värmekamera och lufttäthetskontroll kan man sen säkerställa att huset är helt tätt.

Använd miljövänliga tätningslister runt fönster och andra möten i väggen, som till exempel drev av lin eller hampa. Avstå från giftigt polyuretanskum och fogmassa. Svaga punkter där man ska extra akt på tätningen:

• Ytterväggens anslutning till golvet
• Fönsterkarmens anslutning till väggen
• Mellan fönsterbåge och karm
• Vid takfoten
• Där innerväggar ansluter mot ytterväggen
• Vid rörgenomföringar
• Vid eldosor i yttervägg

Det är naturligtvis också lika viktigt fuktsäkra konstruktionen av vind och grund. Läs mer om detta under fukt och mögel.

Fuktbuffring

Överskottsfukt i inomhusluften kan delvis absorberas av vissa material. Fuktbuffringen är en slags mellanlagring av fukten som avges till rummet när luften där blivit torr igen. Buffringen är bara möjlig i diffussionsöppna, s.k. hygroskopiska material. Plastfärg, plastgolv, glas mm är ytor som inte klarar någon fuktbuffring alls. Det mest fuktbuffrande materialet är lera men även, träull, tegel, lättbetong har goda fuktutjämnande egenskaper. Med träullsplattor i badrumstaket slipper man t.ex. imma på badrumsspegeln. Läs mer under badrum.

Effekten av fuktbuffring får dock inte överskattats. Betydligt mer fukt transporteras ut genom ventilationen.

Vid en hög fuktproduktion inomhus behövs god luftomsättning alternativt många fuktbuffrande ytor eller en stor luftvolym för att resultatet inte ska bli ett för högt fukttillskott.

I synnerhet är en god ventilation i våtrum och sovrum av stor vikt. Vädra också minst 3ggr per dag 3-4 min åt gången.

Fuktproblem i passivhus

Det finns en ökad risk för fuktskador i superisolerade hus på grund av den täta konstruktionen. Passivhus är försedda med från och tilluftsventilation men ventilationsanläggningarna har inte alltid avsedd effekt. De roterande värmeväxlarna kan istället återföra fukt in i husen och ge dubbla fuktlaster. I extremt välisolerade hus är temperaturen i luftspalten i stort sett densamma som i utomhusluften. Luftspaltens förmåga att ventilera bort fukt förloras därmed och fuktnivån i husets yttre delar ökar. För att förebygga problem ska värmeisoleringen alltid placeras utvändigt och det krävs en bra ventilation som vädrar ut fukten.

Liten fuktlära – närmare förklaring av några begrepp

Ånghalt, mättnadsånghalt och daggpunktstemperatur

Mängden vattenånga i en luftmängd kallas ånghalt. Hur mycket vattenånga som en luftmängd kan innehålla beror på dess temperatur. Varm luft kan bära mer fukt än kall.  Detta kallas mättnadsånghalt v_m, eller daggpunkt.

När daggpunkten överskrids övergår vattenångan till flytande form och kondenserar i form av vattendroppar vilket t.ex. händer när varm fuktig luft fäller ut vatten på kalla fönsterytor.

Temperatur när det inträffar vid kallas daggpunktstemperaturen. Begreppet relativ fuktighet är ett uttryck för hur hög ånghalten är jämfört med den maximalt möjliga vid luftens aktuella temperatur.