Fog

 Konventionella fogprodukter av massa eller skum är alla mer eller mindre miljöskadliga. Här återfinns ofta ämnen från kemikalieinspektionens OBS- eller begränsningslista. Fogmassa kallas ibland den dålige snickarens räddning och det ligger något i det. Med ett väl utfört arbete kan man i vissa fal slippa fogmedel- det vill säga de produkter som används för att täta fogar, maskera ojämnheter och glipor och som ska förhindra att smuts eller fukt kommer in i mellanrum. Men det finns också bra, giftfria produkter att tillgå, såväl när det gäller fog!

Drev

Ekologiska drevalternativ är:

Cellulosaremsor som görs av träråvara.

Fårull i otvättad form (använd utan malmdel eller andra tillsatser). Ullen kan kalkas och blir då svagt antiseptisk.

Hampafiber används med fördel som drev. Eftersom hampan har en naturlig svamp- och bakteriehämmande inverkan behöver den inte impregneras. Hampadrev är dessutom lätt och behagligt att arbeta med.

Jute är en stark fiber som ingår i släktet lindväxter som också kan användas för drevning.  

Lin är en av de starkaste naturfibrerna. Den lämpar sig väl för drevning. Den klarar fuktig miljö utan att ruttna och har bland annat används i båtar och rörskarvar.

Kokosfiberdrev är ytterligare ett drevalternativ i naturmaterial men det är inte lika lätt att få tag på och kan i värsta fall vara besprutat. Köp ekologisk i så fall.

Sisal är en smidig och stark växtfiber som utvinns från växten Agave sisalana. Den kan, förutom att användas till drev,  även brukas till rep och hängmattor.

Det vanligaste men mindre lämpligt är Mineralullsdrev. Fibrer kan frigöras till inomhusluften när luft passerar materialet.  Mineralull är dessutom mycket energikrävande vid framställning och ohälsosamt och obehagligt att arbeta med genom de irriterande fibrerna som det innehåller.

Fogmassa

Konventionell fogmassa är inte bra att använda då de innehåller giftiga ämnen! De ekologiska alternativen är korkpasta, korkremsor eller rep av naturmaterial som hampa eller sisal.

Korkpasta (spritzkork) är svår att få tag på i Sverige men kan köpas via tysk näthandel eller på Amazon. Den innehåller förutom kork även akrylat. Men till skillnad från andra fogmassor  inte en massa miljöskadliga tillsatser. Den torkade produkten avger inga emissioner. Pastan är emissionstestad och certifierad enligt: EMICODE EC1, där den erhållit Plus-certifiering vilket är bästa möjliga klassning.   Produkten rekommenderas inom tyskt ekobygg.

Ett helt kemikaliefritt alternativ är att använda korkremsor. De finns i olika dimensioner för och passas in i olika glipor. Osäkert om produkten finns i Sverige men den kan köpas via tysk nätbutik som är specialiserade på korkprodukter.

Rep har traditionellt sett använts för fogtätning inom båtbyggeri men kan också användas i hemmet. Du hittar det i byggnadsvårdsbutikerna.

Linoljekitt, som du också hittar i byggnadsvårdshandeln,  tillverkas av linolja och krita. Det är ett bra miljöalternativ som dessutom lätt kan övermålas.  Men det spricker lätt och måste kittas om efter viss tid.

Det är också möjligt att blanda till exempel ben/pärllim med pigment och använda som fogmassa.

Överlag finns ett betydligt större utbud av gröna byggkemiprodukter i Tyskland med ekovarianter av till exemel universallim( universalkleber), mattlim( Fussbodenkleber)  och kakelfix (Bio-Platten – und Fliesenkleber).

Tillverkare är till exempel företag som Haga och Auro. Efterfråga gärna de här produkterna i din byggbutik eller beställ dem via nätet; tex via denna tyska e-butik. Maila gärna till Ekobyggportalen och berätta ifall du hittat produkterna i Sverige!

*Vanligen nämns inga företag i Ekobyggportalens texter. Det blir lätt orättvist, inte minst mot dem som valt att annonsera hos oss. Här görs ett undantag med utländska företag eftersom läsare efterfrågat produkterna och de är svårfunna i Sverige.

Konventionella fogmassor

Akrylatfogmassa (latexfog, målarfog) är den minst miljöskadliga av de konventionella alternativen men innehåller ändå miljövidriga ämnen såsom mjukgörare, skumdämpare med mera. Vanliga monomerer är butylmetakrylat, hydroexyetylakrat och vinylklorid. Så länge dessa ämnen är bundna i polymeren utgör de ingen hälsorisk men restmonomerer kan finnas kvar och ge hälsoeffekter. Denna typ av fogmassa kan inte användas i badrum eller våtutrymmen eftersom de har dålig vidhäftning på glatta ytor.

MS-polymerbaserade fogmassor innehåller miljöproblematiska alkoxysilikoner, polyeter och organiska tennföreningar. Under härdningen avges bland annat siloxaner. Dessutom kan halten giftiga mjukgörare vara upp till 30 %.

Oljebaserade fogmassor med organiska lösningmedel  är mindre miljöskadliga än silikon, PUR och latexfogmassa. Lödningsmedlen samt de torksickativ med kobolt som oftast ingår är dock inte speciellt bra. Använd därför i först hand kitt som är tillverkat av linolja och krita. Den spricker dock med tiden och måste underhållas.

PCB-fogar för betongelement: Fogarna mellan betongelement tätades tidigare med fogmassa som innehöll mycket giftiga polyklorerade bifenyler (PCB) som mjukgörare. Rumsluften kontaminerades av emissioner från medlet och det ytterst miljöskadliga ämnet läckte också ut i naturen. Om man bor i ett hus där man misstänker att det finns PCB-fogar bör man ta kontakt med kommunen och begära en besiktning. Det finns åtgärdsprogram för att avlägsna PCB från den svenska byggnadsparken. Se vidare PCB.

De mjukgörare som används idag är, om än inte så extremt miljöskadliga som PCB, långt ifrån harmlösa. De baseras på klorkemiska produkter och avger hälsofarliga mjukgörare.

Silikonfogmassa används flitigt på såväl byggen som av hemmabyggare, t.ex. mellan diskbänk och vägg eller i badrum. Silikon framställs av klormetan och kisel i en energikrävande process. Giftiga, organiska tennföreningar kan ingå som katalysatorämne. Mjukgörare är silikonoljor som misstänks vara bioackumulativa (lagras i naturen).  Dessutom ingår giftiga biocider (bakteriedödande och svampbekämpande ämnen) och organiska arsenikföreningar, karbandazim och BIT. Silikonfogmassa är vattenavvisande och värmemotståndigt men under härdningen avges olika kemikalier. Medlet kan inte rekommenderas men om du ändå använder det, använd inte fingrarna utan en tesked doppad i diskmedel.

Närbesläktat ämne:lim.

Fogskum

Fogskum bör av miljö- och hälsoskäl alltid undvikas! Fogskum används runt fönster- och dörrkarmar för att lufttäta och stoppa drag. Det är en av de hälsovidrigaste produkter som förekommer inom byggbranschen idag. Fogskum är en blandning av polyol, isocyanat och drivgas. I kombination med vatten (luftfuktighet) bildas polyuretanskum. Isocyanat är ett mycket giftigt ämne som gör att tiotusentals arbetare riskerar sin hälsa varje dag. Det är både cancer- och allergiframkallande.

Polyuretanfogskum (PUR-fogar) utgör ett stort arbetsmiljöproblem och belastar även brukarnas inomhusluft för en tid.  3-5 % organiska lösningsmedel som toulen, xylen och lacknafta ingår vanligen. Som katalysator tillsätts giftiga organiska tennföreningar och mjukgörare. Vid brand frigörs en rad hälsofarliga såsom isocyanater, fenoler, cyanväte och nitrösa gaser.

Exponering för ämnet kan leda till nedsatt lungfunktion, astma och hjärnskador för att nämna några symptom. På försvarets forskningsanstalt, FOA, hanteras giftet på samma sätt som kemiska stridsmedel. Att använda så giftiga produkter inom husbyggande är helt oförsvarbart då det finns många fullgoda alternativ. Förutom att produkten är  toxisk har den dessutom lett till byggtekniska problem med bågnande fönsterkarmar, dörrar som inte går att öppna och söndersprängda väggar.

UF-skum är baserat på urinsyra och formaldehyd. Produkten avger formaldehydgas som kan ge akuta problem med irriterande ögon, kliande näsa, torr hals och sömnproblem. Ämnet är cancerogent och allergiframkallande.

Tätningslister

Skumgummilister utgör inget arbetsmiljöproblem men är ändå tvivelaktiga ur ekologisk synpunkt då de baseras på polyuretanskum.

Silikongummilister består av silikon, vinyl, och fyllmedel. De är inget bra miljöalternativ. Bättre  är då att använda ett specialpapper med så kallad sträckmetall.

Fogband för betonggjutning

Fogband används för gjutning av betong. Den innehåller vanligen miljöskadlig PVC-plast. Ett bättre alternativ är bentonitfogband som innehåller en expanderande lera.

Källor:

Berge Bjorn Bjørn,The Ecology of Building Materials, Routledge Architectural Press 2009

Bokalders Varis, Block Maria, Byggekologi – kunskaper för hållbart byggande,— AB Svensk Byggtjänst 2010

Schmitz Günter Thomas, Ekologiskt byggande och boende, Könemann 1998

Föreläsningsanteckningar, Bärkraftigt Byggande och Boende. Dalarnas högskola 2007-2008