Vi reder ut skillnaden mellan linoljefärg och slamfärg.
Text: Cecilia Tuoh/ Gård och torp.
Linoljefärg är den traditionella färgtypen använd på hus som inte slamfärgsmålades. Linolja är huvudingrediens och färgtypen rekommenderas till trähus. Färgen är inte tät som plastfärg så träets fukt kan “vädras” ut. Eftersom linoljefärgen förändrats på grund av miljökrav, till exempel är blytillsatsen borttagen, har den inte riktigt samma goda egenskaper som förr, men den är ändå det bästa alternativet. Måla linoljefärg tunt och späda med terpentin eller lacknafta den första strykningen. Färgen skall täcka först efter två eller tre lager färg, som ska hinna torka innan nästa lager målas. De flesta linoljefärger i dag torkar på ett dygn.Även på snickerier i äldre hus rekommenderas linoljefärg. Akrylatfärgerna är ofta direkt skadliga för det utsatta fönsterträet, med värmegenomsläpp inifrån och kyla och fukt utifrån. Med akrylatfärgsmålade karmar är risken för rötangrepp i fönstervirket mycket stor.
Slamfärg är den färg som traditionellt använts i landet. Den består av mjöl (råg eller vete), pigment – i den äkta varianten från slagghögarna vid Falu koppargruva, samt vatten. När man målar om en fasad som tidigare varit slamfärgsmålad borstar man bara fasaden, att använda målarsoda eller högtryckstvätt kan skada huset.
Den ursprungliga rödfärgen innehöll ingen linolja och färgar därför av sig mer, men tillsätter man linolja för att slippa torrfällning mörknar i stället färgen snabbare.
Slamfärg finns i flera kulörer, ofta användes förr en ljusare nyans än den som är vanlig i dag. Bara slamfärgen gjord med pigment från Falu koppargruva får saluföras som Falu rödfärg, men i dagligt tal kallas de flesta slamfärger “Falu rödfärg”.