Riv asfalten och låt skolgårdarna grönska

Breviksskolan_vvik_IMG_1016
Foto: Andres Nilsson. Wikipedia.

Skolstart i hård miljö. Asfalt- och betong som lekmiljö är tyvärr lika oacceptabelt som vanligt förekommande. Låt istället skolgårdarna grönska!

Text: Cathrine Bülow. Den här veckan är det skolstart runt om i landet. Ledighet byts mot vardag och plugg, kunskaper och klasskompisar. Men ofta är det också en trist tillbakagång till en ful och torftig yttre miljö som väntar efter sommarens ”grönbete”

De flesta skolgårdar består av en steril asfalt- och betongöken istället för att vara de grönskande oaser som borde vara det självklara. Planerare, hur tänkte ni här? Att något som näst intill påminner om fängelserastgårdar är en bra lekmiljö för barn eller en lämplig rekreationsmiljö för ungdomar?

Eller har ni bara krasst räknat på att det är billigare att lägga asfalt än att sköta buskar och rabatter?

Skolgårdarnas monotona och hårdgjorda miljöer går stick i stäv med barns behov av skönhetsupplevelser och av en miljö som stimulerar till lek och kreativitet.

Jag önskar att ni kunde lägga era beställningskataloger från cementindustrin åt sidan ett tag. Besök istället barnen, ge dem papper och kritor och låt dem rita sin drömskolgård.

Jag lovar, inte en unge kommer att rita en hårdgjord rastgård. Barnen kommer rita färgglada blommor, knotiga klätterträd,  en djungellik grönska med lianer, kojor och buskdungar där man kan leka kull och gömma sig. Gröna gångar och bersåer där man kan sitta ostört och berätta hemlisar.

Studier har tydligt visat att lek i naturmiljö är mer kreativ och också mindre könstypisk.  Forskning på Sveriges Lantbruksuniversitet i har också visat att naturen är läkande för människor. Vi mår helt enkelt bra av grönska. Gröna skolgårdar är dessutom en pedagogisk resurs där barnen kan lära sig om växtarter och ekologiska samband.

Hårdgjorda skolgårdar strider mot barns grundläggande behov och är oacceptabla.

Gröna skolgårdar måste inte vara dyra. ALL grönska, utom möjligen giftig jättebjörnloka eller liknande, är bättre än asfalt och betong. Hellre ett maskroshav än ett hav av rätvinkliga betongplattor.

Gröna skolgårdar ger dessutom städerna ett välkommet tillskott av grönska i en tid där många grönytor försvinner pga. av exploatering. Skolgårdarna kan fungera som en refug för undanträngda växt- och djurarter och öka stadens biologiska mångfald. Skolgårdar för äldre barn behöver inte stängslas in och kan därför också bli till parkyta för allmänheten.

De bästa och billigaste är att vid nybyggnation tillvarata naturmiljön. I naturmarken är den biologiska mångfalden störst och skötseln är 30 gånger billigare än för traditionell parkmark.

På befintliga skolgårdar är naturen vanligen redan ödelagd och det handlar då om att återskapa en naturlik vegetation. Den kan sedan kompletteras med anlagd grönska som bärbuskar eller blommor eller varför inte odlingsytor som kan integreras i undervisning eller fritidsverksamhet.

I Lund och Malmö pågår satsningen “Gröna skolgårdar” sedan 90-talet i syfte att förändra användningen och utseendet av skol- och förskolegårdarna. Här har man kommit en bra bit på väg.

Alla kommuner borde ta efter. Riv asfalten. Nyttja istället skolgårdarnas gröna potential till lek, ekologisk nytta och till lust och fägring för alla!