Text och foto: Cathrine Bülow. Genom att ta tillvara passiv solvärme kan förbrukningen av energi för uppvärmning reduceras. Passiv solvärme innebär att huset utformas så att solvärmemottagande, värmedistribution och värmelagring sker så effektivt som möjligt. Det innebär att husets långsida orienteras mot söder, flertalet fönster är södervända och att tunga värmelagrande material byggs in, till exempel en tegel- eller massiv trävägg.
Sydorientering av huset
Söderriktade byggnader får ett tillskott av solvärme för uppvärmningen. Det kan uppgå till cirka 20 till 25 procent för ett normalt småhus. Husets långsida ska alltså helst ligga mot söder.
Solljusexponerade söderfasader
Det vill säga mycket fönster i söderläge. Södervända glaspartier ska helst avvika högst 30 till 45 grader från syd. För att förstärka ljusinstrålningen väljs lämpligen reflekterande material i mark, golv och fönsterkarmar. Vanligtvis är detta ljusa färger eller spegelytor. På husets norrsida går det att förbättra ljusförhållandena genom reflekterande murar eller skärmar.
Ett sätt att få in mycket solvärme genom fönster i sydläge är att bygga en sydorienterad glasveranda, en vinterträdgård. Det gäller här att släppa in värme från en varm vinterträdgård till ett kallare hus och att förhindra att värmen går den andra vägen, det vill säga från ett varmare hus till ett kallare glashus.
Genom förvärmning av friskluft i vinterträdgården går det att reducera en stor del av de värmeförluster som sker genom ventilationen av bostaden. Ett problem med vinterträdgårdar är att de kan bli allt för varma sommartid.
En effektiv solavskärmning går att uppnå med hjälp av ordentliga takutsprång, markiser och växter. Lövträd lämpar sig bäst eftersom de erbjuder skugga på sommaren men har kala grenar på vintern och därmed tillåter solinstrålning. Det är också viktigt att överflödig värme kan vädras bort sommartid.
Fördelning av solvärme i huset
Husets värmespridning sker naturligt genom konvektion (luftrörelser på grund av bland annat temperaturskillnader), konduktion (värmeledning) och radiering (utstrålning av värme). Målet är att distribuera solvärmen så effektivt som möjligt.
Vid passivt solvärmeutnyttjande uppstår ofta en ojämn värmefördelning. Värmefördelningen kan variera inom olika delar av byggnaden och inom samma rum. Kalluften stannar ofta vid golvet medan varmluften stiger uppåt. Turbulensen kan orsaka drag. Bättre luftcirkulation kan åstadkommas med öppen planlösning och/eller fläktsystem.
Värmelagring
Överskottsvärme i luften kan lagras i en så kallad tung stomme av stenmaterial. Dessa har god värmeabsorberingsförmåga. Stommen kan till exempel vara av betong eller tegel. En sådan konstruktion innebär att inlagrad värme kan avges när rumstemperaturen faller, man får en värmeutjämning över dygnet. De tunga materialen kan placeras i golv, vägg och eller tak. Värmelagring kan också ske i salter. Glaubersalt och magnesium är till exempel goda värmeledare. Magnesiuminblandning i tegel är därför ett sätt att förbättra värmeledningsförmågan.
Slutna norrfasader
Norrfasader har endast mycket små möjligheter att tillgodogöra sig solvärme. De är dessutom utsatta för nordliga, kyliga vindar och samlar kalluftsfickor vid byggnaden. De största värmeförlusterna sker genom glasytor och otätheter. Norrfasaden bör därför vara sluten, med få fönsteröppningar. Vidare bör man undvika skarvar, springor och otäta konstruktioner.
Klimatskydd
Utnyttjande av passiv solvärme måste kombineras med åtgärder för att förhindra värmeförlust. Värmeförluster sker genom transmission och ventilation. Transmissionsförlusterna kan hindras genom bättre isolering och täthet till exempel genom fönster som ger låga värmeförluster.
Viktigt i detta sammanhang är att använda ekologiska och sunda byggmaterial. Emissioner i välisolerade hus kan annars bli ett betydande hälsoproblem. Vidare är det viktigt med en väl fungerande ventilation. Värmeförluster genom ventilering kan också minska genom uppvärmning av friskluften i en vinterträdgård.
Termostatstyrd reglering av övriga uppvärmningssystem
Detta är centralt om den passiva solvärmen skall leda till en väsentlig reduktion av övrig uppvärmning.