Text: Cathrine Bülow. Lättbetong är en svensk uppfinning från 1920-talet som består av sand, kalksten, vatten och en liten andel cement som jästs med hjälp av aluminiumpulver så att miljontals luftporer bildats. Det ger produkten en låg densitet. Därav namnet lättbetong. Med lättbetong går det att mura massiva energieffektiva ytterväggar utan plastskikt, som är både bärande och isolerande.  Läs mer

Historik

Lättbetong började produceras på Yxhults Stenhuggeri AB utanför Kumla 1929. Innovationen var ett resultat av att det under slutet av första världskriget rådde brist på bränsle. Därför ville man skapa ett material som inte tärde på virkestillgångarna, var mer energisnålt att framställa än tegel och betong och samtidigt hade en bättre isoleringsförmåga.

Under trettiotalet började lättbetong ersätta tegel och många funkishus byggdes i det nymodiga materialet. Fördelarna var den låga volymvikten, den enkla murtekniken och de goda isoleringsegenskaperna. Då kallades det gasbetong. Namnet kommer av att råvarublandningen, genom en liten tillsats av aluminiumpulver, jäses upp så att mängd små (värmeisolerande) luftporer bildas.

Lättbetongens mörka kapitel

Allra mest lättbetonghus byggde det under 60-talet. Ytong och Siporex var stora varumärken. En del av husen uppfördes dessvärre i så kallad blåbetong. Produkten fick sitt namn efter den blåsvarta färg på det uranrika alunskiffer som användes i tillverkningen. Blåbetong avger gammastrålning och när uranet sönderfaller bildas radongas som kan orsaka lungcancer.  Tillverkningen av blåbetong upphörde 1975 men produkten användes fram till 1980.  Cirka 300 000 svenska hus är byggda med blåbetong i väggarna, ibland också i bjälklagen. Genom kommunens miljökontor kan man få hjälp att göra en radonmätning. Förstärkt ventilation och speciella radontapeter är åtgärder för att få ner radonhalterna. Se sjuka hus-radon.

Dagens lättbetong ger bra värmevärden och sunda hus

Efter 70-talet förde lättbetongen under många år en ganska tynande tillvaro i Sverige, fläckad av blåbetongskandalen och till stora delar utkonkurrerad av flerskiktskonstruktioner och gjuten betong

Men idag har lättbetongen fått renässans som ett sunt byggmaterial för massiva väggar. På kontinenten är det en mycket stor produkt och det finns idag en handfull olika producenter i Europa. 

En ny typ av lättbetongblock med fler luftporer och därmed bättre u-värde har utvecklats på senare år (Ytong Energy +). Materialet lämpar sig väl för massiva konstruktioner (läs mer om massiva stenkonstruktioner här) med u-värde ner till 0,11, vilket innebär att man kan bygga passivhus med blocken utan att någon ytterligare isolering behövs. En stor fördel är att man slipper använda tätskikt och plaster i väggarna. Då lättbetongen är fuktbuffrande och värmemagasinerande verkar den utjämnade på rumsklimatet.

Sjökvarteren i Vadstena byggdes på 90-talet av det kommunala bostadsbolaget i staden, som en satsning på sunda hus i bra material. Man valde då lättbetong, bland annat för att kunna ha badrum utan kemiska tätskikt.

Även stora lättbetonghus är möjliga i kombination med balkar av betong, stål eller att föredra den den miljövänligare kalksandstenen.

Massiva lättbetongväggar avger inga skadliga gaser eller partiklar – inte heller om brand skulle uppstå. Enligt Xella gäller det också för det tunnfogslim/bruk som används för att mura blocken. Produkten baseras på cement utan kemiska tillsatser, enligt Fredrik Johansson på Xella. Dock finns dock andra fabrikat om gör hybridelement av polystyrenplast och lättbetong.  Dessa bör undvikas eftersom cellplast är miljöskadlig (läs mer under isolering).

Fler lättbetongprodukter

Lättbetongblock finns i storlekar för ytterväggar och innerväggar. Det finns även produkter som bjälklag, balkar och trappelement av lättbetong.  En annan produkt är isoleringsskivan Multipor som kan användas för att tilläggsisolera stenhus.

Måla och putsa rätt

Invändiga väggar av lättbetong kan ytbehandlas med tunn- eller gipsputs eller målas med silikatfärg. Utvändiga väggar putsas eller förses med en träpanel eller tegelfasad om så önskas. För att bibehålla lättbetongens fuktreglerande egenskaper är det viktigt att använda en puts som tillåter fuktvandring som t.ex. kalkbaserad puts, lerfärg, lerputs eller silikatfärg. Avstå från produkter som innehåller plast. Se puts

Lättbetong och fukt

Eftersom materialet är så poröst kan det suga upp stora mängder fukt som kan påverka dess egenskaper.  1 m3 kan ta upp runt 200 liter vatten. Det gäller därför att hantera fukten på rätt sätt, då fuktiga väggar bland annat leder till att husets värmeisoleringsförmåga minskar.

Som allt annat byggmaterial ska lättbetongen därför regnskyddas under bygget. Emballaget ska sitta kvar till användningen. Bygger man när det är hög fukthalt ute kan det vara bra med en avfuktare. Det tar cirka 1-2 år för lättbetongen att torka ut efter byggnationen. Under den tiden kommer husets värmeförbrukning vara något högre.

Badrum i lättbetong

Eftersom lättbetong är ett oorganiskt material som inte kan mögla ha man i en del ekohus murat badrumsväggarna i materialet för att slippa använda kemiska fuktspärrar (primers). Men vissa är tveksamma till denna lösning på grund av materialets starkt vattensugande förmåga och menar att mindre porösa murstenar som tegel eller lättklinker är lämpligare. Läs mer under badrum.

  • Källor:
  • Xella
  • Bauroc
  • Lättbetonghandboken
  • Så byggdes staden, Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila Reppen
  • Så byggdes husen, Cecilia Björk, Lars Nordling, Laila Reppen
  • Bärande murverk i modern arkitektur, Olov Schulz och Magnus Månsson