Virke(trä) Natursten

Trä

Trä är ett fantastiskt material. Det hämtas direkt från naturen och går att göra nästan vad som helst av, allt från hus och möbler till papper. Trä är koldioxidneutralt, nedbrytbart och närproducerat. Det luktar gott och gör gott för inomhusmiljön genom sin förmåga att ta upp och avge fukt. Trä magasinerar värme och är lätt att bygga med utan att det dammar och bullrar som betong.

Ja, miljöfördelarna är övertygande. Men ändå går det inte att sjunga träets lov utan att det skorrar lite falskt. Det moderna skogsbruket har förvandlat våra skogar till virkesåkrar. Gammelskogar fälls och arter hotas av utrotning. Och alla träprodukter är inte hälsosamma, preparerade med lim eller träskyddsmedel kan de istället vara vanskliga för hälsa och miljö.

Trots det har trä en stor miljöpotential och att använda det till hus är långt mycket bättre än att göra kortlivade produkter av det. Som konsument kan du göra trärena val utan skadliga kemikalier och ställa miljökrav på virket för att påverka skogsbrukets utveckling i hållbar riktning.

Skogsbruket och träbyggandet

I skrivande stund (våren 2017) blåser det hårt runt den svenska skogen. Den håller på att ta slut, anser miljörörelsen. Men vadå det finns väl skog överallt kan tyckas. En stor del av landets yta är täckt av träd och det planteras fler nya träd än det avverkas, brukar skogsindustrin hävda. Ja, det stämmer. Men det gäller att se skogen för alla träd. Det är nämligen skillnad på riktig skog och trädåkrar.

I den naturliga skogen råder mångfald med olika trädslag i skiftande åldrar och en rad andra växt- och djurarter. Gamla, vidkroniga tallar där örnen kan ha sitt bo. Spillkråkor, hackspettar och giftgrön lunglav som växer på sälgens bark. Här finns omkullfallna, döda träd, grenar med långa lavskägg och mossbelupna stenar som i John Bauers målningar. Här finns kort sagt ett myller av liv.

Men så ser få svenska skogar ut numera. Istället har skogen omvandlats till en trädfabrik med monotona virkesåkrar av odlad barrskog. Avverkningen skapar kalhyggen där några symboliska träd lämnas, sen bereds marken med maskiner och nya träd planteras (trakthyggesmetoden). Idag återstår endast 10 procent naturskog och 2 procent urskog (Brasilien har 50 procent) i Sverige.

När hyggena brer ut sig blir det bostadskris i skogen och många arter blir hemlösa. Ettproblem också för människan. För ett intakt skogsekosystem ger oss allt från blåbär, timmer, upplevelser och rekreation till mediciner, mat, industriprodukter till skydd mot klimatförändringar och torka.  

När träden växer binder de koldioxid som sedan frigörs när träden bryts ner men tas upp och binds igen och igen av nya, växande träd i ett evigt kretslopp. Det betyder inte att det är klimatoptimalt att omsätta skogen så snabbt som möjligt.  Avverkning, dikning och nedbrytning av hyggesrester ger utsläpp av växthusgaser. Det bästa är att hushålla med skogen och använda trä där det gör mest miljönytta – i långlivade produkter som hus.

Kvalitetsmärkning av trävaror

Sverige finns två internationella miljömärkningar för virke representerade. FSC (Forest Stewardship Council) vars regler skiljer sig åt i olika länder och PEFC (Pan European Forest Certification) som har fokus på mindre skogsägare. Märkningarna ställer krav på en viss nivå av miljöanpassning men har fått hård kritik- för att kr inte är tillräckliga och för att certifierade skogsägare bryter mot reglerna och avverkar skyddsvärda skogar. När virke från sådana skogar säljs som miljömärkt blir konsumenterna lurade, anser bland andra Naturskyddsföreningen.

Miljörörelsen menar att mer skog måste skyddas och att hyggesfritt skogsbruk måste användas i större omfattning.I tyska Lübeck har en metod utvecklats för att bruka stadens skogar på ett både ekologiskt och ekonomiskt  hållbart sätt. 

Modellen har fått olikampriser för sin förmåga att kombinera ekonomi, ekologi och sociala värden och stöds bland annat av Greenpeace.  Med Lübeckmodellen och andra hyggesfria metoder kan människor och djur fortsätta leva av och vistas i produktionsskogen. Det gynnar till exempel turism och rennäring. Men enligt kritikerna ger det lägre virkesproduktion och högre avverkningskostnader. Mellan de som förordar dagens trakthyggesbruk och de som vill se ett ekosystembaserat skogsbruk finns en skala av åsikter. Som att göra mindre hyggen, ha större inslag av lövträd och låta träden bli äldre innan de fälls.

Vad kan man göra som konsument?

Var en kritisk virkesköpare! Medvetna konsumenter som efterfrågar timrets ursprung och vill ha kvalitetsvirke är viktigt för att skogsnäringen ska förändra sitt fokus från volymproduktion till mer högklassigt trä från hållbara skogar. Idag finns ingen svensk märkning för virke från ekosystembaserat skogbruk. Tyskt FSC- certifierat virke är bättre än svenskt eftersom miljökraven är högre där, säger Mikael Karlson. Speciellt om man bor i södra Sverige. då behöver inte transporten bli längre heller. Däremot anser han att svenska FSC och PEFC är greenwash .

Se upp för regnskogsträ

Trenden med tropiskt trä håller i sig och träslag som akacia, eukalyptus och teak är vanliga idag, främst i trädgårdsmöbler. Det vimlar av märkliga certifikat och försäkringar om virket  inte är hämtat ur regnskog. Men det bästa är att avstå från tropiskt trä, anser Naturskyddsföreningen. Vill man absolut köpa tropikträ är FSC-märkt virke ändå är bäst.

De vanligaste svenska träslagen och hur de kan användas

I de svenska skogarna finns 45 kända trädarter. Lövbeståndet skulle naturligt vara mycket större än idag om inte skogsbruket ensidigt gynnat barrträden.

Al växter i fuktiga områden och finns två varianter; klibbal och gråal. Virket är mjukt och lättarbetat, det är formbeständighet vid fuktväxlingar och passar därför i inredningsdetaljer som lådor och liknande.  Al har hög beständighet mot röta under vatten och har använts till vattentunnor, skopor och vattenrännor. Venedig vilar delvis på alpålar.

Alm – ger ett mycket starkt möbelvirke som är vackert gulbrunt med markanta ådringar. Det används främst till golv och möbler.Den rötbeständiga kärnveden har även använts till båtbyggeri och vattenkonstruktioner. På 1930-talet grävdes ett helt intakt vattenledningsnät i alm från 1600-talet(!) fram i London.

Alm – ger ett mycket starkt, möbelvirke som är vackert gulbrunt med markanta ådringar. Det används främst till golv och möbler. Den rötbeständiga kärnveden har även använts till båtbyggeri och vattenkonstruktioner. På 1930-talet grävdes ett helt intakt vattenledningsnät i alm från 1600-talet(!) fram i London På senare år har dock stora bestånd av alm dukat under för almsjukan.

Ask – Askens vackra flikiga löv spricker ut sist av alla träslag på våren och ‘r först med att få sina höstfärger. Det vägledde förr trädgårdsmästarna när det var dags att ställa ut och ta in frostkänsliga växter. Asken har ett säreget, vitt virke med bruna ådringar. Det är både hårt och segt och har alltid spelat en viktig roll i vår vardag, i allt från skidor till trappor, golv och möbler I den nordiska mytologin bar asken Yggdrasil, världsträdet, upp hela världen.

Asp – Alla som tänt en tändsticka har hållit en bit asp i sin hand. Bastulaven är en annan klassisk aspprodukt. Aspen sprider sig effektivt via rotskott och är ofta ett ovälkommet sly i öppna marker.  Virket är mjukt och lättbearbetat och används bland annat till fasader, spåntak och staket.

Björk –  är ett så kallat pionjärträd som är först med att etablera sig efter skogsbrand eller avverkning. Björkvirke är vanligt i möbler och inredning men kan också används även till taktäckning. Det är mindre lämpligt som konstruktionsvirke eller till båtar eftersom det har dålig motståndskraft mot röta. Björkens näver är formbar,rötbeständig och isolerar mot väta noch kyla. Den kan användas för tätning och taktäckning

Bok – Boken har en silvergrå stam. I södra Sverige breder den ut sig i vackra bokskogar. Virket är finporigt med en gul till rödaktig färg.  Bok används bland annat till möbelsnickerier, parkettgolv och fanér.  Boken krymper mycket och är fuktkänslig.

Ek – Eken har alltid haft en särställning bland träden, på grund av sin styrka, skönhet och långa livslängd. I den nordiska mytologin var den helgad åt åskguden Tor. Om åskan slog ned i en ek sågs den som gudens boning och fick inte fällas. Under stormaktstiden var eken fridlyst på grund av sin lämplighet för skeppsbygge. I dag skyddas ekar för den biologiska mångfalden som är knuten till dem. Gamla ekar utgör en egen mikrovärld och är hem för en myriad av arter.

Ekvirke är mycket hårt och starkt. Det används till möbler, golv, syllstockar, broar, öl- och whiskeytunnor. Ekens bark innehåller stora mängder garvsyra som gör den användbar vid skinngarvning. Ekvirke är ett av de bästa inhemska träslagen när det gäller rötbeständighet. Under vatten blir virket ännu hårdare och mörkare och kallas då ”svartek”. Efter flera hundra år under vatten är det fortfarande användbart.

Gran är Sveriges vanligaste träd. Trädet har ett mjukt, lätt och elastiskt virke som är gulvitt med bruna stråk. Det används i allt från konstruktionsvirke, fönster, golv, fasader, dörrar och möbler till spånskivor och träullscementskivor.

Lärk är ett hållbart, fuktresistent träslag som passar till trätrallar, fasadpaneler, tak och andra utsatta byggnadsdelar. Det används också till trappor, golv och möbler.

Lönn är kanske höstens vackraste träd när lövverket ”brinner” i orange, gult och rött. Trädet har ett elastiskt, finnporigt nästan vitt virke med svagt markerade årsringar som passar bra till slöjd, finare snickeriarbeten, musikinstrument och som intarsia. Det används också till golv, trappor, handtag och redskap.

Tall – furu – Tallen har ett mjukt virke som klarar fukt och röta bra. Virket är mindre elastiskt än granens men hårdare och tyngre. Tall, eller furu som det kallas i slöjd- och byggnadssammanhang, används för huskonstruktioner, snickerier, möbler, pärttak och slöjdföremål.  Ättiksyra, terpentin, träsprit, tjära, harts och lim kan utvinnas ur tallen.

På grund av sin rötbeständighet används tallen också för båtbyggeri, i el- och telefonstolpar. Mogen fur, speciellt den mörkare kärnan, är speciellt hartsrik och står emot fukt och röta bättre än många andra träslag- den har så att säga impregnerat sig själv under växtperioden.

Bildtext: Mikael Karlsson Silvaskog, belönades 2017 med Naturskyddsföreningens miljöpris, för att ha bidragit till en ökad medvetenhet om naturnära skogsbruk och dess betydelse för skogens mångfald – utan att det behöver stå i konflikt med ekonomisk lönsamhet. Här är han på plats i den ekologiskt brukade Lübeckskogen.