Inredningsarkitektstudenten Ann Sofie Gråmunke från Konstfack har besökt möbelmässan. Här sammanfattar hon sina intryck för Ekobyggportalen.
Vad är egentligen hållbar inredning?
Möbelmässans modeord 2020 är kanske ”hållbarhet”. När man skrapar på ytan känner man dock ganska ofta att producenterna kanske inte analyserat ordet i sin hela innebörd. Vad är egentligen hållbart och vad är cirkulärt? En produkt som tar tillvara spill från exempelvis träindustrin men blandar detta spill med något som binder samman, i ett fall plast, är det då hållbart? Kanske om plasten är återanvänd, plast från havet eller helst bioplast. Samtidigt är produkten blandad och man kan inte lägre skilja de olika beståndsdelarna åt. En tillverkare som jag pratade med nämnde att de tänkte ha pant på sina möbler (nystartade) och att man sedan kunde mala ner produkten och använda samma massa till att bygga upp nya. Hur gärna vi vill är det svårt att komma från att vissa aktörer kommer att använda sin inredning kortare tid, och därför är det viktigt att se på varje enskilt fall. Vilket behov finns och vilka alternativ finns som gör minsta inverkan i det aktuella fallet? I min kommande bransch, inredningsarkitekturbranschen är cyklerna alldeles för korta och inredning rivs ut för att det inte längre stämmer med nästa hyresgästs profil. Här finns massor att göra både vad gäller materialval men också synen på estetik, återanvända produkter som man ändå måste betala nära nypris för (kostar att ta om hand) och synen på varumärkesbyggande.
Tips till konsumenter
Om man tittar på Möbelmässan utifrån en privatkonsuments synvinkel så är kanske rådet att prata med den aktör man är intresserad av, ställa frågor och vara kritisk. Naturligtvis är naturliga material bäst såsom trästommar, tagel, vegetabiliskt garvat skinn på slitageutsatta delar exempelvis. Förstås är alltid produkter som håller länge både för ögats slitage såsom vardagens slitage bäst, möbler med en klassisk aura. Utan att nämna enskilda företag så pratade jag med ett företag i Småland som bygger möbler. Hans råd är tex att eftersöka möbler som är gjorda för ”heavy duty”. Om en produkt är konstruerad för att hålla för en restaurang eller offentlig lokal i minst 30 år så kommer den hålla. Leta efter möbler som minimerat limanvändningen och hellre är av massivt trä, gärna basat (uppvärmt massivt trä och därefter böjt). Möbler som tydligt går att dela upp om den är tillverkad av olika material hjälper till om något behöver lagas eller när den en gång går till deponi. En välinvesterad stol kommer dock inte att gå till deponi under vår livstid, men en väl byggd stol kostar och måste få kosta. Där ligger ett problem. Vi som är intresserade av hållbarhet handlar ofta secondhand och antikt vilket är fantastiskt, men kanske vill man ändå blanda med något nytt och då känns de hållbara valen ofta väldigt dyra. Men det är viktigt att vi har kvar tillverkande industrier i Sverige som arbetar hållbart, det är viktigt att bevara hantverkskunnandet hos finsnickare, tapetserare etc.
Stockholmsmässan måste bli bättre på miljö
Möbelmässan äger rum i Älvsjö på den så kallade Stockholmsmässan. Stockholmmässan i sig behöver tydligt förstärka signalerna att man är med på tåget och att man har förstått vår tids utmaning. Hållbarhetstänk signaleras inte på något tydligt sätt fastän det borde vara huvudtemat. (Här kan man förövrigt läsa om Stockholmsmässans arbete: https://www.stockholmsmassan.se/besokare/om-oss/vart-hallbarhetsarbete?sc_lang=sv-se).
Man kan också tycka att både aktörer/arrangörer av enskilda mässor och Stockholmsmässan borde premiera att man exempelvis håller nere mässmontrarna som i vissa fall fått abnorma proportioner. Även om material till viss del sparas och återanvänds så innebär mer material mer att ta hand om och ett förstås allmänt högre resursslöseri. Som en mässutställare nämnde, ”från början handlade det om att synas – vara högst, bäst och vackrast – men nu bygger alla lika högt”. Så kanske Stockholmsmässan helt enkelt bör gå in och reglera. Och ett tips till företag som försöker profilera sig på en hållbar profil är att arbetet bör gälla från ax till limpa, det hjälper inte att bjuda på klorofylljuice om vissa av ens produkter innehåller isocyanater.
Mitt tips är att gå till möbelmässan och andra mässor med många frågor, våga ställ krav även sådana som inte känns så behagliga att framföra men glöm inte att berömma även de producenter/det arbete som kommit längre! Och i Greenhouse (nya aktörer och många skolor) skulle jag vilja säga att miljöarbetet kommit generellt längre och bjuder på mycket inspirerande hantverkskunnande.
Annsofi Gråmunke