När den ljuva sommartiden nalkas innebär det för många att huset ska målas. Fasadfärg som skydd och försköning har använts i hundratals år. Långt innan petroleumfärgerna sett dagens ljus. Men vilka färger ska vi egentligen använda på 2000-talet? Åsikterna går isär, träfasader som möglar och färger med gift skapar rubriker och väcker debatt. Färg är laddat. När den populära bloggerskan Underbara Clara, känd för sin miljömedvetna livsstil, för några år sedan målade sitt hus med akrylatfärg uteblev inte reaktionerna. Upprörda läsare uttryckte sin besvikelse över att hon använt plastfärg.
Men vilken färg ska man då välja för en miljövänlig, mögelfri och fin fasad? Enligt Folksams tester håller få färger måttet. Klimatförändringen leder till ökade problem med påväxt. Kanske behövs ett nytänk där bra virke, rätt utförd målning vid rätt tidpunkt och regelbunden fasadtvätt är lika viktiga som färgen.

De bästa utomhusfärgerna är fria från plast, lösningsmedel eller andra skadliga tillsatser. De är fuktgenomsläppliga och skadar inte fasaden. Här är de traditionella färgerna på flera sätt överlägsna de petroleumbaserade. Men färgens prestanda beror inte bara på färgtypen utan också på fabrikatet. Att ta del av testresultat och andras erfarenheter kan därför vara värdefullt inför färgbeslutet. Kräv också klara besked om färgens egenskaper och innehåll av tillverkaren. Till exempel innehåller utomhusfärg ofta en mindre mängd bekämpningsmedel utan att det innehållsdeklareras på burken.
Plastfärg – en huvudkälla till mikroplasterna i havet
Fossil olja och plast har stor negativ miljöpåverkan under hela sin livscykel. Från utvinning, transport, plasttillverkning till slutfasen där makro-, mikro- och nanoplastskräp sprids i naturen från många applikationer. Vi vet nu också att målarfärg utgör en huvudkälla för mikroplasterna i havet.
Plast är inte nedbrytbart i naturen utan blir i stället till mindre och mindre bitar (mikroplaster) som när de läcker ut i naturen till sist når haven som förorenas av mikroplaster. De sista åren har två större vetenskapliga studier publicerats (från EA och IVL) som pekar ut plastfärg som en huvudkälla till mikoplaster i havet. Över 50% av mikroplasterna kommer från färg – huvudsakligen från plastfärgsmålade fasader. En viss spridning kan också ske vid penseltvätt med mera. Täck alltid marken närmast huset och samla upp färgskrapet och du avlägsnar plast från husets fasad. Även om det inte gäller plastfärg bör du göra detta- då äldre färg kan innehålla giftiga pigment som bly.
Måste man måla sitt hus?
Nej, faktiskt inte. Ett bevis på det är de gamla omålade trähusen som stått sig i hundratals år. Då ett sätt för allmogen att spara pengar. Nu ibland ekohusestetik.
De flesta väljer ändå färg på sitt hus. Olika kulörer ger liv åt vår bebyggelse och är bärare av estetik, tradition och tillhörighet. Kanske är den röda stugan vår allra starkaste nationalsymbol. I Tyskland säljs röd slamfärg som Schwedenrot -Sverigeröd.
Slamfärg

Kulturhistoria på burk kallar Falu Rödfärg sin färg med järnockra från Falu koppargruva. Här har fabrikat, kulör och färgtyp nästan blivit synonymt. Men det finns fler tillverkare och andra kulörer, som till exempel ockragul, svart och grönt.
Förutom pigment innehåller färgen mjöl, vatten och en skvätt linolja. Slamfärg används på ohyvlade träfasader eller snickerier. Den ger en matt yta som kan färga av sig något. Färgen är lättmålad och gammal färg inte behöver skrapas bort, borstning räcker.
Vatten, linolja och mjöl är rena, giftfria naturprodukter och färgen betraktas som snäll mot hälsa och miljö men färdiga slamfärger innehåller ofta en liten mängd bekämpningsmedel/biocider. Vill du slippa det får du koka färgen själv, köpa av Auro eller blanda färdigt rödfärgspulver med vatten och Iinolja.
Falu Rödfärg innehåller spår av bly, koppar och zink men i så liten mängd att det brukar anses oproblematiskt. Det finns även fabrikat utan bly där rött pigment kan tillverkas av bland annat rostig, nedmald metall.
Använd munskydd när du borstar bort gammal färg på grund av eventuellt blyinnehåll och för att färgen innehåller kvarts, ett mineral som inte bra att inandas.
Linoljefärg
Linoljefärgen är älskad av många och ett svärord för andra. Förespråkarna prisar dess egenskaper medan kritikerna menar att den är blaskig, svårmålad och kritar efter kort tid. Men att linolja av hög kvalitet är träskyddande kan ingen förneka. Linoljans små molekyler gör att den effektivt tränger in i träfibrerna och eftersom färgen släpper igenom fukt kan den inte skada underlaget. Appliceringen görs med flera tunna strykningar och färgen är därför relativt arbetsintensiv. Om färgen flagar kan det bero på att man målat med för tjocka lager. Välj en färg med hög linoljekvalitet. Linolja ska vara ordentligt renad från ämnen som fördröjer torkningen och drar till sig vatten. Färgen ska ha så hög torrhalt som möjligt, helst över 95 %. Då slipper du släpa hem onödig vätska.
Linoljefärg är mest känd som träfärg men fäster bra på de flesta underlag och har traditionellt använts även på plåttak. Linoljefärg kan målas på slamfärg och alkydfärg. På tidigare akrylatmålade ytor måste lös färg skrapas bort ordentligt.
Alkydoljefärg
Alkydoljefärg har alkyd, en konstharts, som bindemedel och består i övrigt av mineralolja eller modifierade vegetabiliska oljor, till exempel tall-, soja- eller linolja.
Alkydoljefärg tränger inte in i träets porer som linoljemolekylerna gör. Alkydoljefärg av hög kvalitet har fin glans och väderbeständighet men kan med tiden bli spröd och flaga från underlaget. Vid ommålning ska gammal färg först skrapas loss.
Alkydfärgen har tidigare innehållit stora mängder lösningsmedel. Numera finns den vattenlöslig men innehåller många andra miljöförstörande tillsatser.
Akrylatfärg (plast/latexfärg)
Akrylatfärg på trä har inte direkt varit någon framgångssaga men trots problem med ruttnande träpanel under 70-och 80-talet, är det idag den mest använda träfärgen. Kanske på grund av den är lättmålad.
Färgens täta plastfilm tillåter inte fuktvandring vilket lett till problem med röta när fukt som kommit innanför färgen kan inte ta sig ut igen. Rötskadorna har dock minskat till följd av att träet numera oljas innan målning men plastytans många små porer drar åt sig smuts vilket kan gynna påväxt på fasaden. Plastfärg kan inte målas över med annan färg utan måst först avlägsnas.
Klimatförändringarna är tuffa för framtidens träfasader
Sommaren år 2000 upptäckte husägare i Mellansverige att deras nymålade faluröda fasader möglade. Färgreceptet hade inte ändrats men året var ovanligt blött. Träet var nästan konstant fuktigt och färgen kunde inte torka ut. Till slut började den mögla. De tester som Folksam gjort visar att de flesta färger har problem att hålla svartmöglet borta.
I klimatförändringarnas tidevarv måste vi bli än noggrannare med att bara måla på torrt trä i rätt tid innan sensommarluften dryper av fukt. Regelbunden tvätt med miljövänligt alternativ som såpa och diskmedel ingår också i nutida fasadunderhåll.
Men glöm inte att fasaden måste torka ordentligt om du ska måla den sen. Slutligen, till tröst för trötta villaägare; huset faller inte ihop av svartmögelprickarna utan de är i första hand mest missprydande.
Mineraliska färger för utomhusmålning
Kalkfärg pryder många gamla stenhus, som de vackra medeltidshusen i Visby. Färgen ger fasaden ett levande utseende som skiftar när mineralkornen bryter ljuset och vid fuktig väderlek djupnar kulören eftersom kalken buffrar mycket vattenånga. Mineralkornen färgas med kalkäkta pigment, till exempel guldockra, umbra, cinnober, kimrök och järnvitriol. Engelskt rött och gulockra anses extra hållbara.
Silikatfärg är betydligt mer slitstark och UV-beständig än kalkfärg men den ger inte samma skiftningar i fasaden. Det finns fasadmålningar som hållit i 150 år utan renovering. Styrkan kommer från bindemedlet silikat, vattenglas, som tillverkas genom att sand smälts med natriumkarbonat. Silikatmålning utfördes förr genom att uppslammat pigment målades på väggen som sedan förseglades med vattenglas. Sådan tvåkomponentsfärg kräver stor användarskicklighet. Idag är färdigblandad dispersionssilikatfärg därför vanligast. Vissa fabrikat innehåller lite plast. Silikatfärg är precis som kalkfärg antiseptisk och fuktöppen men ändå vattenfast.
Silikatfärg förknippas med stenhus men det finns numera också silikatfärg för trä där man vill dra nytta av att färgens extrema hållbarhet och dess antiseptiska egenskaper som motverkar mögel och algpåväxt. Måhända ett hopp för misströstande och målningströtta trähusägare. En miljömässig nackdel är dock att träet först grundas med en grundfärg innehållande lacknafta. På Keim anser man att det ska det ställas mot färgens långa livslängd. Som så ofta när det gäller färg finns olika synsätt.
En generell regel för målning på putsade ytor är att färgen ska vara så nära släkt med putsen som möjligt. Ju mer egenskaperna hos färg och underlag skiljer sig åt, desto större risk för skador. På kalkputs ska man måla med kalkfärg, på kalkcementputs med kalkcementfärg och så vidare.