Asbest

Asbest är en cancerframkallande, hälsofarlig mineral som numera är förbjuden i material inom EU, men efter decennier av användning finns det fortfarande stora mängder asbest i äldre hus. De farliga fibrerna kan finnas i allt från gamla golvmattor och fasadbeklädnad till kakelfix. Med rätt kunskap om var asbesthaltiga material kan gömma sig, och vad du därmed inte ska röra, minimerar du riskerna för dig själv och din omgivning. Text: Cathrine Bülow.

Asbest - en livsfarlig fiber

Asbest (av grekiskans asbestos, ”outsläcklig”) är en samlingsbeteckning på olika naturligt förekommande, långfibriga silikatmineraler som finns i olika bergarter och förekommer på alla kontinenter. Asbest bryts bland annat i Kina, Ryssland och Sydafrika. Det finns blå, vit och brun asbest.

Asbestfibrerna är extremt små, tunna och nålformade – vilket gör att de kan ta sig långt ned i lungorna och är mycket farliga att inandas. De kan ge upphov till lungförändringar, cancer och i värsta fall leda till döden. Fortfarande dör fyra gånger fler arbetare av asbest än av arbetsplatsolyckor varje år. Riskerna ökar med dosen men ingen nivå är säker.

Historik

Asbest historik-reklam för eternit och kvinna som arbetar i asbestfabrik 1944
Foto t.v: Bebyggelsehistoria.org. Eternitreklam från 1930. Foto t.h: Library and Archives Canada. Arbetare hanterar asbestfibrer på Johns-Manvilles asbestfabrik i Quebec 1944.

Asbestanvändingen har en lång historia, ja ämnet har faktiskt brukats  i tusentals år. Arkeologer har bland annat hittat asbestfibrer i föremål från stenåldern, för cirka 750.000 år sedan och mellan 2000-3000 f.Kr. sveptes balsamerade kroppar av egyptiska faraoner in i asbesttyg för att skydda kropparna från nedbrytning. Men det var först i slutet på 1800-talet, under den industriella revolutionen, som en mer kommersiell och utbredd användning av asbest, började ta fart.

Asbest sågs till en början som något smått fantastiskt – det skyddade mot värme, hade hög hållfasthet, var ljudisolerande och resistent mot kemikalier. I början av 1900- talet började asbestmaterial tillverkas i Sverige. På Stockholmsutställningen 1930 lanserades eternit på bred front. 

Allra mest asbest användes under miljonprogramsåren på 1960- och 70-talet.

Eternitfabriken i Lomma utgör den största arbetsmiljöskandalen i svensk historia. I det längsta förnekade fabriksledningen ämnets skadlighet och upprätthöll produktionen trots att allt fler arbetare blev sjuka och dog. Det möjliggjordes bland annat genom en ohelig allians mellan fack och arbetsgivare

Uppdrag granskning: Eternitfabriken i Lomma (SVT)

I programmet om Eternitfabriken i Lomma från 2001 berättas historien om Sveriges, genom tiderna, största arbetsmiljöskandal. Tidigare arbetare som blivit sjuka och anhöriga till avlidna medverkar.

Asbestförbud och användning idag

Redan på 1800-talet kom rapporter om asbestens skadeverkningar från lungläkare i Österrike. Larm som olyckligtvis inte hörsammades. Men på 1970-talet gick det inte längre att blunda för asbestens skadeverkningar, då det var uppenbart att arbetare insjuknade och dog av ämnet. 

Krokidolit – blå asbest, den farligaste sorten, förbjöds 1976 i Sverige och 1982 förbjöds all asbestanvändning i landet. Asbest är numera totalförbjudet i hela EU och totalt i ett 50-tal länder i världen, men globalt sett har asbestanvändningen tragiskt nog aldrig varit så omfattande som idag. Läs mer om global asbestanvändning i fördjupningsavsnittet längst ner på sidan.

Why asbestos still remains a global hazard (DW News) 

“Asbest är idag förbjudet i cirka 70 länder i världen. Men vissa fortsätter att använda de giftiga fibrerna. Med dödliga konsekvenser. Men hur farlig är egentligen asbest? Var är människor mest i fara? Och hur kan användningen stoppas?”

"Lite asbest är väl inte farligt"?

En vanlig föreställning är att en liten mängd asbest, till exempel vid rivning av eternit en gång, inte skulle vara farligt. Men varje asbestfiber kan teoretiskt sett omvandla en cell i riktning mot en cancercell. Däremot ökar risken med dosen. Det är därför viktigt att hålla exponeringen så nära noll som möjligt. Alla människor har redan asbestfibrer i kroppen och har blivit exponerade – ofta troligen utan att veta om det.

Den absoluta merparten av de som dött eller blivit sjuka av asbest har arbetat med det, men arbetares familjemedlemmar som inandats damm från arbetskläder etc. kan också bli sjuka, ibland med dödlig utgång. 

Även människor som levt i asbestförorenade områden, eller kommit i kontakt med ämnet vid renovering kan drabbas. Ett sådant exempel är den 61-åriga professorn Gillian North i Australien. Innan hon dog, i den asbestrelaterade cancerformen mesoteliom, varnade hon starkt för riskerna vid renovering. Ett tjugotal år tidigare hade hon renoverat två bostäder med sin man. 

Svenska Helena Peltona som aldrig arbetat med asbest dog 37 år gammal av cancer i lungsäcken/mesoteliom, som nästan uteslutande beror på asbestexponering. Frågan om när hon inandats asbest gnagde i henne och hennes anhöriga men fick aldrig något svar. Var det leken med en trasig eternitskiva i morföräldrarnas sommarstuga eller kaféjobbet i England där byggjobbarna med dammiga kläder fikade? De här två fallen visar tydligt på vikten av att undvika all exponering.

Asbest i byggnader

Decennier av asbestanvändning har gjort att det idag beräknas finnas cirka 400 000 ton asbest i vårt svenska byggnadsbestånd. Asbest kan därför fortfarande utgöra en allvarlig hälsorisk, framförallt för yrkesgrupper inom byggbranschen men även för privatpersoner som renoverar. Vid rivning, sågning, slipning, borrning etc. och i viss mån vid slitage kan de farliga fibrerna frigöras. Finfördelade asbestfibrer kan sväva i luften under lång tid.

Folkhälsomyndigheten har utryckt oro över att hemmafixaren ofta saknar både kunskap och skyddsutrustning. Byggföretagens arbete med asbest omges idag av omfattande skyddsbestämmelser men trots det fuskas och slarvas det i stor omfattning– bland annat på grund av kunskapsbrist, snålhet, arbetskriminalitet och machoattityder, enligt en rapport från Boverket 2023. 2012 fanns säkerhetsbrister vid sex av tio asbestarbeten enligt en inspektion som arbetsmiljöverket utförde och arbetare fortsätter att skadas av asbest, trots förbud sedan länge. Se avsnitt nedan – hur du hittar ett seriöst saneringsföretag.

Så här skyddar du dig mot asbest

  • Grundregeln är att asbest i huvudsak först blir farligt när man river i det. Bearbeta eller riv därför aldrig material som kan vara asbesthaltigt.
  • Asbest kan även frigöras från skadat material eller vid vittring av eternit utomhus. Håll därför koll på skicket hos asbestmaterial, som till exempel eternit, rörisolering och asbestgolv. Vittrade eller trasiga asbestprodukter ska avlägnas – ju tidigare desto bättre.
  • Om du misstänker asbesthaltigt material inför rivning eller renovering ska du alltid skicka in ett prov för analys. Det kostar inte många hundralappar och är en billig försäkring mot exponering för de skadliga fibrerna.
  • Inför en eventuell sanering ska du vara noggrann vid valet av företag- att tillstånd finns och att företaget inte tidigare brutit mot några regler för asbestarbete, Sanering är inte alltid det enda alternativet. Beroende på applikationen kan inkapsling ibland vara säkrare, enklare och billigare. 
  • Skaffa dig kunskap om var i huset asbest kan finnas inför renovering. 

Vanliga asbestkällor i byggnader

Eternit

Foto: Mia Bruksman-wikipedia commons. Hus med eternitfasad och korrugerat eternittak .

Eternit uppfanns i slutet av 1800-talet av österrikaren Ludvig Hatschek. Materialet består av en blandning av cement och asbest.

Tillverkningen av eternit i Sverige startade 1907 i Lomma, av Skandinaviska Eternit AB, efter andra världskriget började produktionen gå på högvarv. Företaget förblev under hela sin livstid Sveriges ledande eternitproducent.

Eternit framställdes även i Köping och i Varberg, där vattenledningar av asbestcement framställdes.

Eternitfasader

Många svenska husfasader, inte minst på Västkusten där de salta vindarna slet hårt på fasaderna, kläddes med eternit som salufördes som ett underhållsfritt evighetsmaterial. Eterniten kom i olika färg och form – från den klassiska plattan till större fasadskivor.

Eternittak

Eternittak i form av skifferliknande plattor eller korrugerade skivor förekommer på många äldre hus, det var speciellt vanligt att lägga som budgettak på ladugårdar och andra ekonomibyggnader.

Hel och ovittrad eternit utgör inte någon fara så länge materialet sitter fast på huset. Den viktigaste säkerhetsåtgärden är att inte slipa, såga, eller borra i materialet så att asbesten frigörs. Om eternit går sönder och bitar ramlar av, är det viktigt att ta bort dem från marken skyndsamt så att de inte trampas sönder och sprids. Vattna helst på eterniten innan och använd skyddsutrustning.

Asbestexponering från vittrad eternit

€
Foto: Bengt Oberger-wikipediacommons. Den eternit som finns på hus idag har slitits av väder och vind i många år och kan vara vittrad eller skadad.

I reklamen påstods det att asbest var ett evighetsmaterial, men i jämförelse med till exempel tegel och natursten är livslängden kort. När eternit vittrar eller går sönder avges asbestfibrer. Ju sämre skicket på eterniten är, desto med bråttom är det att byta ut den.

Tyska undersökningar har visat att områden med mycket eternit har förhöjda asbestkoncentrationer i utomhusluften. Den eternit som sitter på våra hus idag är mellan 40 -100 år gammal. Materialet har därmed slitits av regn, sol, vind, hagel, luftföroreningar, mosspåväxt etc. under många år. Påfrestningarna eroderar den cementbaserade massan runt asbestfibrerna, som då frigörs, så att den blir, som en sanerare utryckte det, kexchokladlik. Gamla eternittak kan också vara skadade av vegetation eller av människor som gått på dem. I Sverige har detta problem inte belysts i någon större omfattning medan den holländska regeringen deklarerar att:“ ju äldre ett asbettak är, desto större är risken att det släpper ifrån sig fibrer. Alla som har ett asbesttak bör därför se till att det tas bort”. Det finns lagförslag på att alla eternittak ska vara avlägsnade inom en snar framtid.

I Australien har Hälsovårdsmyndigheten tagit fram:“Riktlinjer för tak med asbestcement”. Myndigheten förordar byte av tak som är slitna eller trasiga.

I guiden finns en klassningstabell som hjälp för att bedöma graden av slitage och avgöra hur akut ett takbyte är.

  • Ett otjänligt tak är inte väderbeständigt och funktionsdugligt på grund av skador från fysisk påverkan eller brand. Det ska avlägsnas omgående.
  • Ett svårt skadat tak kan ha flera sprickor, hål eller synliga asbestfibrer. Det kan också ha flagning av cementytan och tecken på vattenläckage. Byte rekommenderas starkt.
  • Ett måttligt skadat tak kan ha några mindre brott, sprickor eller skador. Det kan också ha vittring eller utseende av fibrer och flagning av tidigare applicerad färg eller tecken på vattenläckage. Även detta tak bör bytas men det är inte lika akut som ovan.
  • Ett acceptabelt tak kan ha begränsat synligt, missfärgning eller skada. Det kan också ha några repor eller fysiska märken, men anses vara acceptabelt om det tidigare målats. Takbyte är fortfarande önskvärt, även om risken för asbestspridning är låg.

Eternit ska helst tas bort av en auktoriserad asbestsaneringsfirma, som har kunskap om och följer nödvändiga säkerhetsåtgärder – även om det i Sverige är tillåtet att utföra arbetet själv.

Om man av byggnadshistoriska skäl vill ha eternit på sitt hus finns idag asbestfria produkter som ser ut som eternit.

Eternit förekommer även i byggskivor, plintar och fönsterbräden.

Mer om takmaterial

Asbest i golv

Asbest kan förekomma i äldre golv av plast eller gummi. Asbesten kan vara en del av själva golvmaterialets fyllning eller finnas som ett pappskikt under plasten samt i golvlimmet.
Att riva ut och byta gamla golv är en vanlig åtgärd och utgör troligen en av största asbestriskerna för hemmafixaren, Betydande koncentrationer av de farliga fibrerna kan frigöras till inomhusluften när mattorna rivs bort av okunniga husägare som inte har en tanke på att det skulle kunna vara farligt. Även när golvmaterialet slits och går sönder kan asbest frigöras till inomhusluften.

Golv och golvlim med asbest i måste inte nödvändigtvis saneras. En säker och enkel metod att handskas med problemet är att låta golvet ligga kvar och täcka över (försegla) det med ett annat golvmaterial som inte behöver spikas fast, till exempel linoleum- eller parkettgolv. Asbesten i det gamla golvet är då inkapslad och utgör ingen fara längre men märk upp golvet så att framtida renoverare varnas. I annat fall bör man diskutera problemet med en auktoriserad asbestsaneringsfirma som kan avlägsna golvet under speciella säkerhetsåtgärder, vilket innefattar en inkapslad saneringszon med undertryck och sluss in och ut.

Nedan finns några exempel på hur äldre golv med asbest kan se ut, men det enda säkra sättet att konstatera asbestinnehåll är genom en analys. Alla golvmattor- och plattor inlagda före asbestförbudet 1982 bör betraktas som misstänka tills motsatsen är bevisad.

Tänk på att det i gamla hus ofta finns flera lager av golvmattor. Golv med asbest kan ligga under en eller flera asbestfria golvbeläggningar och det är därför viktigt att få med alla skikt, inklusive limskikt, vid analys.

Golv med asbest som fyllnadsmaterial

Gammal reklam för Tarkett asbestgolv.
Bild: Reklamarkivet Landskrona museum

Tarkett vinyl-asbestgolv  innehåller asbest som fyllnadsmaterial. Det vill säga – under tillverkningen har asbest blandats in i gummi/ plastmaterialet. Dessa produkter förekommer även i andra fabrikat av tidstypiska golvmattor eller plattor. 

Kulören kan variera. Vanliga färger är murrigt/melerad grå, svart, grön eller blå.

Flerskiktade golv med asbestpapp

cushion vinyl asbestgolv i helt respektive
Foton: Privata

Äldre plastmattor kan vara flerskiktade med ett undre lager bestående av asbestpapp. Pappen fungerade som ett fukt- och alkaliskydd på betonggolv för att förhindra kemisk nedbrytning av mattan. Ofta förekommer de flerskiktade mattorna i tidstypiskt murriga färger eller med stormönstrat utseende men kan lurigt nog också se helt annorlunda ut, till exempel i diskreta ljusa färger.

Med tiden uppkommer ofta hål i mattorna, framför allt i fogar och på speciellt utsatta ytor som vid dörrar varvid asbestpappen blottas. Denna golvtyp är värre än den föregående eftersom pappen består av 90 procent ren asbest som alltså inte är bunden i något annat material. 

Asbest kan också finnas i golvlim, i så kallat tjär- eller svartlim som ofta är just svart till kulören men det kan ibland också vara brunt till gulbrunt. Det går åter igen alltså inte att bedöma om limmet innehåller asbest utifrån utseendet utan det enda sättet att få reda på det är genom en materialanalys. 

Golvlim innehållande asbest.
Foto: privat. Golvlim innehållande asbest.
Golvmaterial

Asbest i kakelfogar och kakelfix

Hus byggda före 1982 kan innehålla asbest i kakelfogar och kakelfix. I samband med rivning kan inomhusmiljön förorenas av stora asbestkoncentrationer eftersom det dammar rejält när kakel rivs. Gör alltid en analys vid misstanke, utifrån badrummets eller kökets årsmodell, och anlita en auktoriserad saneringsfirma vid eventuell rivning.

Asbest i rör, ventilationskanaler och eldstäder

Bildcollage med asbest i rörböj,runt eldstad och i ventilation
Foto: Cathrine Bülow & canva. Asbest är vanligt i äldre rör, ventilation och eldstäder.

Asbest är vanligt i isolering runt rörböjar och ibland runt hela rör, samt som pannisolering i hus byggda eller renoverade före 1982. Asbestböjar framträder oftast förtjockade mot resten av röret. De är gjorda av så kallad gurmassa, en isolering i pulverform där asbest blandats med vatten och oftast lindats in i gasbinda.

Äldre ventilationskanaler kan vara gjorda av eternit och asbesthaltiga material är också vanliga i anslutning till äldre gasspisar och kan förekomma vid elstäder.

Asbest i dricksvattenledningar

Vattenledningar av asbestcement-AC-rör
Foton:Getty Images

Hundratusentals mil av rör tillverkade av asbestcement, så kallade AC-rör, levererar dricksvatten till människor runt om i världen, även till en del svenskar. I Varberg tillverkades under ett antal år dricksvattenrör av asbestcement. Rören är nu gamla och på många håll utslitna med sprickbildningar och korrosion som följd. Ett flertal mätningar har visat att de föråldrade rören kan ge betydande koncentrationer av asbestfibrer i dricksvattnet, i vissa fall så höga att synliga asbestansamlingar förekommit i dricks- och duschvatten. Forskare och drabbade oroas över vilka hälsoeffekter detta kan ha, och i Kanada och USA har aktionsgrupper organiserat sig med krav på byte av ledningarna.

Forskningsresultaten om hälsopåverkan är motstridiga men flera rön tyder på att förtäring av asbest kan orsaka mag- och tarmcancer och enligt en studie ge skador på lever och gallgångar. WHO har valt att invänta mer forskning och i dagsläget finns inga gränsvärden för tillåten mängd asbestfibrer i dricksvattnet. WHO:s riktlinjer följs av många länder och på Svenskt vattens hemsida står det ”Asbest i dricksvatten tycks inte vara en hälsofara, även om risken inte kan uteslutas helt”. Inga krav på att byta ledningar eller utföra mätningar finns. 

I delstaten Victoria i Australien, där 70 procent av landets asbestcementrör finns, installeras nu nya rör medan de gamla rören får ligga kvar i marken. Det anses vara det säkraste alternativet, eftersom det är svårt att avlägsna rören utan att asbestfibrer sprids.

I kommunen Hofors i Gästrikland valde kommunen också att byta AC-rören efter att mätningar visat att det fanns asbestfibrer i kommuninvånarnas vatten. Men de flesta av alla asbestcementrör ligger kvar och nöts ytterligare av tidens tand. Kritiker menar att försiktighetsprincipen istället borde tillämpas, i synnerhet eftersom forskarna idag är ense om att det inte finns några säkra nivåer av asbestexponering.

Something in the Water: Asbestos fibres turning up in Canada’s drinking water (W5)

I detta program från den kanadensiska TV-kanalen W5 undersöks förekomsten av åldrande asbeströr i Kanada. Och de potentiella hälsoriskerna om du har asbest i ditt kranvatten belyses.

Dricksvatten & vattenföroreningar

Andra asbestkällor i byggnader och hushållsföremål

Hushållsföremål med asbest -blomlåda, bakelitbetsick, björnplugg med mera
Asbest har hittats i över 3 000 produkter och kan bland annat finnas i äldre hushållsföremål och elektriska apparater.

Asbest har hittats i runt 3 000 produkter och kan även förekomma på en rad andra ställen i ditt hem, såsom i äldre fönsterkitt, blomlådor av eternit, fönsterbräden av stenimiterad eternit och i så kallad björnplugg (skruvpluggmassa som användes innan plastskruvpluggarnas tid) med mera.

På grund av sin brandfasthet har asbest använts som brandskydd, bland annat i ventilationsanläggningar och brandskyddsfärger (i till exempel trapphus), och som brandskyddande isolering eller eternit runt stålbalkar och elinstallationer. 

Asbest nyttjades även som bullerdämpning, bland annat i Elbetunneln i Hamburg där en omfattande sanering utförts.

Asbest kan också finnas i äldre hushållsföremål och apparater, speciellt sådana som blir varma; som brödrostar, hårfönar och manglar. Bakelitbestick innehåller asbest.

Informationsfilmer från om asbest i byggnader (Prevent – Arbetsmiljö i samverkan) 

En genomgång om var i en byggnad det kan finnas asbest. Filmerna vänder sig i första hand till dig som arbetar inom bygg- eller installationsbranschen men även om du är en privatperson som ska renovera kan du ha nytta av dem.  

Säker sanering - så hittar du ett seriöst företag

På den mycket informativa och experttäta hemsidan Asbestos.com står att det viktigaste du bör veta om hantering och rivning av asbest är att du inte ska utföra det själv, eftersom asbest är ett dödligt och cancerframkallande ämne. Det är ett klokt råd.

Att i nästa steg anlita ett pålitligt asbestsaneringsföretag är avgörande för att skydda hälsa och miljö. Som privatperson kan det vara svårt att veta vilka företag som följer regelverket, särskilt med tanke på kriminalitet i branschen och rapporter om oseriösa aktörer (till exempel Ekots granskning om bolag som fortsätter riva asbest trots indraget tillstånd). 

För att minimera riskerna ska du i korthet:

  • Enbart använda godkända asbestsanerare (kontrollera myndighetsregister).
  • Kräva transparens (arbetsplan, utbildning, provtagning).
  • Undvika företag utan dokumenterad erfarenhet eller recensioner.
  • Inte lita på snabba, billiga lösningar eller kontantuppgörelser.

Mer ingående råd vid val av saneringsföretag och säker sanering

1. Krav på certifieringar och tillstånd
I Sverige måste företag vara Godkända Asbestsanerare” (GAF) enligt Arbetsmiljöverkets krav.
– Kontrollera att företaget har ett aktuellt tillstånd via Arbetsmiljöverkets register:
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/foretag-och-organisationer/godkand-asbestsanerare/).
ISO-certifieringar (t.ex. ISO 9001, ISO 14001 eller ISO 45001) indikerar att företaget har ett strukturerat kvalitets- och miljöledningssystem, men de garanterar inte specifikt kompetens inom asbestsanering.

2. Kontrollera företagets historia
Begär referenser: Be om exempel på tidigare projekt och kontakta eventuellt tidigare kunder.
Läs recensioner: Kolla Google, Trustpilot eller branschspecifika plattformar. Var misstänksam mot företag utan spårbar historik.
Undersök ekonomisk och juridisk status: Använd t.ex. Allabolag.se (Sverige) för att se om företaget har skulder, ägarbyten eller tidigare överträdelser.
-Rapporterade överträdelser: Kolla myndigheters webbplatser (t.ex. Arbetsmiljöverket) för avslöjade brott.

3. Ställ krav på dokumentation
Ett seriöst företag ska kunna visa:
– Tillstånd från Arbetsmiljöverket .
– Riskbedömning och arbetsplan för saneringen, inklusive åtgärder för att skydda omgivningen.
– Dokumentation av personalens utbildning (asbestsanering kräver specifik kompetens).
– Användning av certifierad utrustning (t.ex. klass H-dammsugare med HEPA-filter).

4. Följ upp under arbetets gång
Kontrollera skyddsåtgärder:
– Avspärrning av området.
– Användning av skyddsdräkter och andningsskydd.
– Fuktning av material för att undvika damm.
– Luftreningsaggregat under saneringen.
– Kräv oberoende provtagning efter sanering: Luft- och ytprover ska analyseras av ett ackrediterat labb för att bekräfta att asbesthalten är under gränsvärden.

Varningstecken på oseriösa företag

– Orimligt låga priser: Asbestsanering är dyrt – misstänk om priserna är extremt låga.
– Brist på dokumentation: Vägrar de visa tillstånd eller arbetsplan?
– Påtryckningar att “skynda sig: Seriösa företag tar tid för säkerhet.
– Svarta pengar eller kontantbetalning: Kräv alltid faktura med momsregistreringsnummer.

Om du inte har råd med en säker sanering av ett seriöst företag är det bättre att, i de fall det är möjligt, kapsla in asbesthaltiga material än att riva dem på ett osäkert sätt. Men glöm inte att märka upp och dokumentera var i bygganden det finns asbest- för efterkommande ägare. 

Sverige efter med asbestlagstiftning men nu skärps EU-kraven

Sverige, som tillsammans med Island, var först i världen med att förbjuda asbest har halkat efter i asbestlagstiftningen i jämförelse med länder som England, Holland och Australien. Till exempel finns i Sverige inga krav, eller ens rekommendationer, på att avlägsna trasig och vittrad eternit, privatpersoner får utföra asbestarbeten och vi har länge haft de högsta tillåtna gränsvärdena för asbesfibrer i luft inom EU (!) på 100 000 fibrer per kubikmeter. Men nu skärps kraven, efter ett beslut i EU-parlamentet (hösten 2023). Den nya lagstiftningen innebär att:

Sverige, och andra medlemsstater, måste sänka gränsen till 10 000 fibrer/m³ och har sex år på sig för att nå målet 2 000 fibrer/m³ (vilket redan är krav i Holland). Då krävs även känsligare utrustning som kan upptäcka tunnare fiber. I dag är polariserade ljusmikroskop med faskontrast standard, men i framtiden krävs elektronmikroskop.
Nationella myndigheter måste upprätta register över certifierade utbildare och företag som utför asbestanalyser.
Kraven på personlig skyddsutrustning skärps.
En tre dagar lång utbildning blir obligatorisk för alla arbetstagare som kan tänkas komma i kontakt med asbest. Utbildningen ska upprepas, som minst, vart fjärde år.
Den nya lagstiftningen är bra men personer i branschen befarar att det kanske kommer att ändra så mycket i praktiken. Till skillnad mot i England ställs inga krav på “4-stage clearance”, där en oberoende besiktningsman ska kontrollera och godkänna saneringen och efterstädet innan arbetszonen rivs ner. Förbud mot asbesthantering av privatpersoner samt krav på att slitet asbestmaterial, som kan sprida fibrer, måste avlägnas saknas också.

FÖRDJUPNING

I fördjupningsavsnittet nedan kan du läsa om

  • Asbest i offentliga och kända byggnader
  • Ny asbestfara vid kommande gruvboom
  • Fördjupning asbestrelaterade sjukdomar
  • Historik – tidiga sjukdomsupptäckter
  • Sjukdomar hos närboende till asbestindustri
  • Asbest – en globalt tickande bomb
  • Asbest vid brand
  • Så här går en asbestsanering till
  • Hantering av asbestavfall
  • Metoder för att omvandla asbest till oskadligt material

Asbest i offentliga och kända byggnader

Asbest finns i många offentliga byggnader, framför allt de som byggdes under rekordåren, och kan vara ett problem i till exempel skolor, simhallar och möteslokaler. Kända byggnader som asbestsanerats är till exempel Kulturhuset i Stockholm och Palats der Republik i Östberlin. Även Berlinmuren innehöll asbest!

I samband med terrorattacken mot World Trade Center (WTC) den 11 september 2001 utsattes räddningspersonal, saneringsarbetare och närboende invånare i New York för en mycket kraftig asbestexponering med långvariga och allvarliga konsekvenser.

Asbesten kom bland annat från brandsäker isolering runt stålkonstruktioner, takplattor och rörisolering i byggnaderna. När tornen kollapsade bildades ett gigantisk dammoln på över 400 000 ton, innehållande bland annat asbestfibrer, men även andra farliga ämnen som tungmetaller och dioxiner.

Dammet täckte Lower Manhattan och omgivande områden. Över 50 000 saneringsarbetare, brandmän, poliser och volontärer exponerades för dammet utan tillräckligt skydd. Många arbetade utan andningsmasker eller skyddsdräkter. 

Över 4 600 personer har dött av 9/11-relaterade sjukdomar (enligt World Trade Center Health Program) och 110 000+ personer är registrerade i sjukvårdsprogrammet för övervakning och behandling. En rapport från Mount Sinai Hospital (2019) visade att asbestnivåer i vissa områden kring Ground Zero fortfarande är högre än bakgrundsnivåer. Myndigheterna har fått mycket kritik för hanteringen av katastrofen.

Ny asbestfara vid kommande gruvboom

Gruvor där det inte utvinns asbest kan ändå vara förorenade av den farliga mineralen eftersom den finns naturligt i olika bergarter. I Sverige har ett flertal gamla gruvor, till exempel Kirunagruvan, Sala Silvergruva, Falu koppargruva, Grängesberg- och Dannemoragruvan identifierats som förorenade med asbest, vilket utgör en risk för både arbetare och närboende.

Asbest i svenska gruvor har inte uppmärksammats på samma sätt som andra asbestkällor, trots att arbetare från till exempel Dannemoragruvan drabbats av asbestrelaterad cancer, och det finns en misstanke om att gruvindustrin medvetet tystat problemet.

Med den nya gruvboomen som förväntas i Sverige, driven av efterfrågan på kritiska metaller och mineraler för den gröna omställningen, finns det en ökad risk för att de farliga fibrerna spridas på nytt.

I Sverige pågår nu jakten på sällsynta metaller till batterier för fullt, vilket lett till en rad nya gruvprospekteringar och att gruvornas gamla avfallsdeponier blivit högintressanta. Till exempel LKAB:s gigantiska berg med gruvavfall i Kiruna. Planen är att där utvinna metaller för batteritillverkning och fosfor till konstgödsel ur dessa högar.

Problemet är att i det i högarna finns stora koncentrationer av asbestföroreningar som frigörs så fort man börjar gräva i dem, vid sprängning, krossning och malning av materialet.

De miljontals asbestfibrerna, osynliga för ögat, sprids vid bearbetning med vindarna tiotals kilometer från avfallshögarna och utgör en betydande hälsorisk för människor i närheten och för de som arbetar där. Asbestfibrer som sprids i miljön kan också påverka både mark och vatten, vilket även kan ha långsiktiga negativa effekter på ekosystem och djurliv.

En som belyst problemet är Rolf Ählberg, f.d. arbetsmiljöombudsman IF Metall. Han menar att regeringen, som är djupt involverad i jakten på batterimetallerna, nu måste agera för att förhindra en ny våg av asbestrelaterade sjukdomar. Gruvföretagen, som statliga LKAB, är väl medvetna om asbestförekomsten i avfallshögarna men de blundar och tiger – eftersom det kostar pengar att skydda arbetarna och de som bor runt gruvorna, menar Ählberg.

Fördjupning asbestrelaterade sjukdomar

Asbest kan bland annat orsaka mesoteliom, lungcancer, äggstockscancer, cancer i struphuvudet, asbestos och plackbildning i lungorna. Flera av dessa sjukdomar har en lång latenstid – sjukdomar uppstår ofta många år efter exponeringen- och kan vara livshotande, Rökare löper högre risk att drabbas av asbestorsakade sjukdomar än ickerökare.

Pleuraplack är den vanligaste reaktionen i lungorna på tidigare asbestinandning. Det innebär förtjockningar i lungsäcken (pleura) som omsluter lungorna. Tillståndet ger vanligen inte upphov till symtom och det finns inga bevis för att plack kan omvandlas till tumörer.

Asbestos är en kronisk lungsjukdom som orsakas av exponering för asbestfibrer. Den ger ärrbildning med ökad bindvävsbildning och inflammation i lungorna samt ökar risken för hjärtsvikt och Mesoteliom. Det vanligaste symptomet på asbestos är andfåddhet vid ansträngning. Sjukdomen ger en ökad lungstelhet och minskad lungvolym vilket kan leda till andnöd och hosta.

Malignt mesoteliom är en aggressiv cancerform som nästan alltid beror på asbestexponering 20 – 50 år tidigare. Den utvecklas i det tunna skyddshöljet (mesotelet) runt lungorna, buken, hjärtat eller testiklarna. Det vanligaste är att lungorna drabbas. Vanliga symtom är bröstsmärta, hosta och andnöd. Den genomsnittliga förväntade livslängden för mesoteliompatienter är 12 till 21 månader.

Dödligheten i asbestsjukdomar (som mesoteliom, lungsjukdomar och lungcancer relaterade till asbest) varierar globalt beroende på historisk användning av asbest, regleringar och saneringsåtgärder. Enligt data från WHO och studier som Global Burden of Disease har Storbritannien och Australien högst dödlighet i asbestsjukdomar per capita. Även Nederländerna, Japan, Italien, Norge och Sverige ligger relativt högt i statistiken – kopplat till bland annat historisk utbredd användning, varvsindustri och övrig industri där asbest varit vanligt. Dödstalen förväntas i framtiden stiga drastiskt i länder där det idag råder asbetsboom- men många utvecklingsländer saknar diagnostisk kapacitet för mesoteliom, och statistikföringen kan vara bristande vilket kan ge osäkra och för låga siffror. 

 

Historik - tidiga sjukdomsupptäckter

Det kanske mest tragiska är att den sjukdom, det lidande och alla de dödsfall som asbest orsakat världen över hade kunnat förhindras om man lyssnat på tidiga varningar.

Redan 1897 konstaterade en österrikisk läkare att en av hans patienter hade fått lungbesvär efter att ha inandats asbestdamm. Och i en engelsk rapport från 1898  nämns “utbredda skador på lungorna på grund av den dammiga omgivningen i asbestfabriken”.

Nellie Kershaw (ca 1891 - 14 mars 1924) var det första medicinskt dokumenterade asbestoffret, som dog till följd asbestos.
Foto: Wikicommons
Nellie Kershaw – det första medicinskt dokumenterade asbestoffret

Nellie Kershaw (1891 -1924) arbetade med asbest. Hon var det första medicinskt dokumenterade fallet, som dog till följd av asbestos.

Nellie var en engelsk textilarbetare från Lancashire, som började arbeta på Garsides asbestfabrik redan som tolvåring och sedan på Turner Brothers Asbestos till 1920, där hon var anställd som väverska och spann råa asbestfibrer till garn. 

Hennes död beskrivs i medicinsk litteratur och var den första publicerade redogörelsen för sjukdom som tillskrevs yrkesmässig exponering för asbest. Innan dr William Edmund Cooke publicerade fallet i British Medical Journal hade han vid undersökning av Nellie upptäckt en mängd nållika mineralpartiklar i hennes lungor som härrörde från asbest. Asbestfibrerna är” bortom rimligt tvivel, den primära orsaken till fibros i lungorna och därmed till döden”, konstaterar Cooke. 

Nellie skrev flera brev till Turner Brothers Asbestos och bad om om ekonomisk ersättning men de vägrade att ta på sig ansvaret för hennes diagnos och senare död. Asbestsjukdomar var ännu inte officiellt erkända och företaget fruktade ett prejudikat för skadeståndskrav. Någon ersättning betaldes därför aldrig ut till Nellie eller hennes familj. När Nellie dog i mars 1924 efterlämnade hon make och en dotter i fattigdom. Nellies dödsdag högtidlighålls av organisationer som arbetar mot asbest och för asbestoffers rättigheter, runt om i världen. 

Sjukdomar hos närboende till asbestindustri

Det finns en föreställning om att det enbart är människor som arbetat med asbest som utvecklar asbestrelaterade sjukdomar men erfarenheter från platser med asbestindustri runt om i världen vittnar om att så inte är fallet. I kanadensiska Libby, där asbesthaltig vermiculit som användes bland annat som isolering och jordförbättringsmedel, brutits har över 400 personer dött och ytterligare cirka 3 000 människor har diagnostiserats med sjukdomar som mesoteliom. Exponeringen har bland annat skett med vindarna spridit fibrer från asbesthaltiga avfallshögar. Avfallet har också använts som utfyllnadsmaterial vid väg-och anläggningsarbeten.

Avfall och damm från gruvorna förorenade över en miljon kubikmeter jord, mark som det bland annat byggdes skolor och lekplatser på. Även det omgivande grundvattnet förorenades. 2009 förklarade den amerikanska miljömyndigheten EPA att situationen i Libby var en “folkhälsokris” – vilket var första gången i myndighetens historia – och åberopade finansiering från regeringen för en omfattande sanering av den lilla bergsstaden- vilket nu till stora delar genomförts.

Som en följd av katastrofen och tack vare en engagerad läkares engagemang, startades även ett center; CARD, för asbestrelaterade sjukdomar där lokalborna erbjuds undersökning och medicinsk hjälp, samt stöd och utbildning. Det har mitt i tragedin utgjort en positiv kraft i samhället som fört lokalborna närmare varandra och på centret bedrivs även forskning runt ARD (asbestos related diseases).

I Sibaté, Colombia har också många fall av ARD konstaterats hos närboende till eternitindustri och i det australiensiska samhället Wittenoom har 2 000 invånare dött av arbetsrelaterad cancer och staden är så kontaminerad av asbest, efter åratals brytning av krokidolit -blå asbest, att myndigheterna förklarat orten för obeboelig. Samhället står nu öde och tomt och skyddsutrustning krävs vid besök. 

Det är okänt om lokalbefolkningen i svenska orter, som till exempel Lomma och Varberg, där asbestindustri funnits eller orter där asbest kommit i dagen i samband med gruvdrift har en överrepresentation av arbetsrelaterade sjukdomar. Men klart är i alla fall att åratal av asbestverksamhet lämnar spår och i Lomma vittnar invånare om att eternitbitar ibland dyker upp när de gräver i sina trädgårdar och hamnen där eterniten skeppades ut, är idag en småbåtsmarina och en badplats. 

För att kartlägga ökad förekomst av ARD i kontaminerade områden behövs epidemiologiska studier, och som visas i filmen om Libby, kan sambanden missas även med många drabbade och patienter kan feldignosticeras.

Asbestos Poisoning: Causes, Symptoms and Treatment (Medical Centric)

En film om orsaker till asbestskador, dess symtom och behandling.

 

Asbest - en globalt tickande bomb

Kina och Ryssland är såväl storkonsumenter som producenter av asbest och i asiatiska utvecklingsländer, som Indien och Thailand, där det råder byggboom används asbest i massiv skala. Thailand, som blivit “svenskarnas nya Kanarieöarna” är en av världens toppkonsumenter för asbest, bland annat är eternittak mycket vanliga och studier har visat att varannan thailändare har asbest i lungorna. 

I Indien är situationen än värre. Det är är asbest överallt, rapporterar tidningen Byggnadsarbetaren från en reportageresa i landet 2011. Tyvärr har situationen inte förbättrats sen dess.

Inget annat land importerar lika mycket asbest, samtidigt som det inte förs någon statistik över asbestrelaterade sjukdomar. 

Bangladesh har blivit en dumpningsplats för uttjänta fartyg från hela världen, som bland annat innehåller stora mängder asbest, och demonteras av ofta helt oskyddade och ovetande arbetare. Asbesten återanvänds sedan i byggnationer och förvaras ofta helt öppet.

Nu varnar flera organisationer och läkare för en kommande cancerepidemi i dessa länder och för asbestrelaterade dödsfall, av hittills aldrig skådad omfattning. Den massiva asbestanvändningen i Sydostasien utgör självfallet i första hand risker för invånarna där, men den innebär också att vi kan får in asbest via importprodukter, från till exempel Kina och Indien. Och att vi troligen plussar på en extra dos asbest till livstidsexponeringen om vi semestrar i Goa eller Bangkok. 

Filmen "Asbestos the never ending story" handlar om dagens situation med asbest runt om i världen.

Asbestos the never ending story (Arte)

Om asbestsituationen runt om i världen – från kontaminerade tidigare gruvområden i Kanada till dagens massiva användning i Asien. Vi möter bl.a. en småbarnsmamma i Colombia som får cancer och senare dör efter att ha vuxit upp i ett kontaminerat område. 

Asbest vid brand

När asbestmaterial utsätts för värme eller eld kan de brytas ner och släppa ut fibrer i luften. Dessa fibrer är lättinhalerbara och kan spridas långt med röken eller vattenanvändning vid brandsläckning, och därmed även drabba boende i närheten. När t.ex ett eternittak brinner kan en ”popcorneffekt” uppstå och eternitbitar kan ”poppa iväg” långt från brandhärden. Efter branden kan asbest i raserat material eller damm fortsatt vara farligt, särskilt vid oskyddad sanering. Även via vatten från brandsläckning kan fibrer sprida i omgivningen genom avrinning, vilket kontaminerar mark eller vattendrag. Endast certifierad, professionell personal med adekvat skyddsutrustning bör hantera asbest efter brand. Informera brandkåren om asbestförekomst för en säkrare insats.

Så här går en asbestsanering till

Att överlåta sanering till ett auktoriserat saneringsföretag, där personalen genomgått speciell utbildning för asbestsanering, är det absolut bästa och säkraste – även om det i Sverige inte är olagligt att göra det själv. Se råd vid val av företag ovan.

En asbestsanering föregås ofta av asbestanalys där man med hjälp av ett mikroskop fastställer om ett misstänkt material innehåller asbest -såvida man inte redan är helt säker på det (till exempel vid eternit).

Företaget som utför asbestsaneringen måste ha utbildning och vara godkända samt uppfylla en rad regler för hur arbetet ska utföras (se kapitel ovan). Innan arbetet sätts igång måste det anmälas till Arbetsmiljöverket.

Saneringen inleds med att området spärras av och varningskyltar sätts upp. Saneringsarbetarna måste använda adekvat skyddsutrustning i form av skyddskläder och så kallade P3-partikelandningsfilter.

Det finns olika metoder för asbestsanering. Vid våtsanering, som ger minst spridning av asbest, används används fukt eller väta för att fånga upp asbest ur luften. Fukten binder luftburen asbest vilket minskar spridningen av de farliga fibrerna och exponeringen för arbetarna. Den vanligaste saneringsmetoden i Sverige är dock torrsanering.

Om arbetet sker inomhus ska hela arbetsområdet vara inneslutet, med väggar av täckplast. Den inneslutna zoonen ska ha god ventilation med undertryck. Ett undertrycksaggregat hindrar asbestfibrerna från att ta sig ut från det avgränsade området.

För att ta sig in och ut från rivningsplatsen utan att riskera att sprida asbest ska arbetarna passera en sluss, där de byter om och rengör skyddskläderna och sig själva efter saneringsarbetet.

Hantering av asbestavfall

Avfall av asbesthaltigt material från rivning ska samlas i täta förpackningar, till exempel i plastsäckar som försluts och märks med en varningstext som innehåller ordet “Asbest”. I Sverige lämnas avfallet på en avfallsanläggning som tar emot asbestavfall, där det grävs ner det i marken.

I Härnösand väckte det oro och medial uppmärksamhet när kommunens avfallsanläggning importerade 7 700 ton asbest, från Sydeuropa för att gräva ner på anläggningen av personal med täckande overaller och andningsmasker. 

Att Härnösands kommun kunde göra business på avfallet beror på att allt fler länder nu har slut på deponiplats för asbest.  Eropeiska kommissionen uppskattar att mängden asbesthaltiga material i EU idag överstiger 100 miljoner ton. Det är uppenbart att deponering är en bristfällig lösning och inte heller säker lösning för de enorma mängderna asbestavfall.

Översvämningar eller erosion vid avfallsdeponier riskerar dessutom att sprida ut asbest i miljön och till grundvattnet. Ny forskning visat att asbestpartiklar kan färdas långa sträckor under jord i akviferer och genom mark, och att de till och med kan bli luftburna i turbulent vatten eller om marken störs. 

Metoder för att omvandla asbest till oskadligt material

Det är idag faktiskt möjligt att omvandla asbestprodukter till ofarligt material, som glas eller porslin. Det finns flera metoder att göra detta på, varav vissa är rätt komplicerade och kostsamma. Bland annat har en teknik utvecklats av ett privat företag och USA:s energidepartement.

Den mest etablerade metoden innebär att  asbesthaltiga material värms i en natriumhydroxidlösning i över 1.250 grader Celsius för att bryta ner asbesten. Processen resulterar i termisk nedbrytning av asbestfibrerna och producerar en typ av ofarligt glas, som kan användas till keramik- och stengodsprodukter eller som ballast för vägar och betong.
En annan metod använder termisk mikrovågsbehandling för att förvandla asbest till keramiska tegelstenar eller porslinsplattor.

I en tredje metod används en höghastighetsfräsprocess för att bryta ned asbestfibrer till ofarliga inerta mineraler. Metoderna minskar volymen asbestavfall med 50 – 99,7 %.

De ofarliga slutprodukterna från dessa återvinningsmetoder kan levereras till en vanlig deponi. Eller så kan de användas i byggmaterial, som förpackningsmaterial eller som betongaggregat. 

Fördelarna med omvandling och återvinning av asbestmaterial är många. Det ger;

  • En permanent lösning. Återvinningsprocessen förstör asbestfibrerna och omvandlar dem till ofarligt material.
  • Återanvändbara produkter: Slutprodukterna kan användas i en mängd olika applikationer.
  • Förhindrar att asbest hamnar på deponier, vilket skyddar deponiarbetarna från exponering och spar värdefullt utrymme där.
  • Kompenserar för saneringskostnader genom produktion av nytt, säkert material i stället för höga kostnader vid omhändertagande av farligt avfall.
  • Asbest tas bort från avfallsflödet. Att omvandla asbest till icke-farliga ämnen är en ansvarsfull åtgärd för att förhindra framtida asbestrelaterade sjukdomar.

För närvarande är kostnaden för återvinning av asbest dock ungefär tre gånger så hög som för traditionell avfallshantering. En del av kostnaden kompenseras genom försäljning av de ofarliga slutprodukterna.

Privata företag i USA arbetar idag med att utveckla och förfina teknik för återvinning av asbest. Målet är att göra det mer överkomligt inom en snar framtid. 

Också Asbester, ett företag i Nederländerna, hävdar att de kan omvandla asbesthaltiga produkter till ofarligt byggmaterial.

Med hjälp av en unik denatureringsprocess dränks stora ark av asbestcement i vatten, värms upp, strimlas och förvandlas sedan till ett slam. Enligt Asbester löser detta upp och avlägsnar asbestfibrer, det möjliggör återanvändning materialet som kalciumsilikathydrat i betongblandningar för byggprojekt eller i färgindustrin.

Att tekniken utvecklats just i Nederländerna är ingen slump. I landet finns förslag på lagkrav – att alla asbestcementtak ska vara avlägsnade inom en snar framtid, vilket givetvis skapar stora avfallsmängder.

Nederländerna har även Europas lägsta yrkeshygieniska gränsvärde för asbest, sedan de 1994 totalförbjöd ämnet. Under 2017 sänkte gränsen ytterligare till 2 000 fibrer per kubikmeter. Att jämföra med den europeiska standarden på 100.000 fibrer per kubikmeter, och även jämfört med de skärpta EU-kraven på en sänkt gräns till 10.000. (2023). 

Källor – mer info om asbest

Böcker

Lundblad Dag, Hult Marie, Farliga material i hus, Formas 2006

Elisabet Aagård, Petra Westlin, Eternithus, Balkong förlag 2017

Länkar