Stenhus – Koljernhus

Det går att bygga hela hus av glas (!) Koljertekniken är en patenterad, hittills relativt okänd svensk metod, där hus byggs av glasblock, så kallat foamglas,  och plåtlättbalkar. Men det största användningsområdet för foamglas är som ett klimatsmartare alternativ till bottenplatta av betong. Läs mer under grunder.

Text: Cathrine Bülow. Foamsglasblocken görs av till största delen av returglas från bland annat gamla bilfönster. Under tillverkningen genomgår det återvunna och krossade glaset en process där miljontals små celler jäser och expanderar till så kallat foamglas eller skumglas. Glaset pressas till block som kan användas till grund-, vägg-, tak- och terrass- element.  Blocken har bra tryckhållfasthet och kan därför bära upp även stora hus. Foamglas, även kallat skumglas och cellglas, består av naturliga råvaror och har lång hållbarhet. Det är resistent mot fukt, mögel och brand.  Nackdelen är att det kostar mycket, båda penga- och energimässigt att tillverka.

Fuktsäkra hus i glas

Uppfinnare Åke Mård var först ute efter en ”idiotsäker” grundläggningsmetod. Grunden skulle vara så fukt- och mögelsäker att inget kunde hända även om byggarna skulle göra något fel. Foamglas var då bra att arbeta med eftersom det är ett material utan någon uppsugningsförmåga- en egenskap som kan leda till fuktskador. Men Åke Mård ville ta tekniken ett steg vidare och ersätta traditionell husisolering med glas också i väggar och i tak. I början på 2000-talet såg KOLJERN®-tekniken dagens ljus och 2007 byggdes det första huset. Hittills har det nu byggts ett tiotal Koljernhus i Sverige

Tillverkning av foamglas

Foamglas kom till Europa på 1960-talet men hade utvecklades i USA redan trettio år tidigare. Tillverkningen sker genom att glas mals till fint pulver, blandas med kol och upphettas. Till två tredjedelar är det återvunnet glas som används. Blandningen placeras i formar som förs genom en uppvärmd cellbildningsugn. Vid en temperatur på 700-800 grader börjar glaset bubbla och bilda hermetiskt täta glasceller. Värmeåtervinning under tillverkningen minskar energiförbrukningen.

Därefter kyls blocken och till sist kapas de till önskat format, testas enligt ISO-kvalitetskontroll och packas. De färdiga glasblocken består av 97 procent luft i miljontals porer omslutna av glas.

Så byggs ett glashus

Blocken importeras från Tjeckien och Belgien och är 60 x 120 cm stora och 5 till 10 cm tjocka. Väggelementen byggs sedan ihop till färdiga väggelement där skivorna får en stålram som fungerar som armering. Utanpå ramen läggs sedan isolerade foamglasskivor för att stålet inte ska bli en köldbrygga.  Elementen fästs med plåtbleck och skruvas ihop. En fog används för att undvika luftrörelser. Foamglaset går vid behov att skära till ytterligare på plats med hårdmetallsåg och andra verktyg. KOLJERN®-tekniken har testats av SP (Statens provningsanstalt) och fick pris som en av fyra vinnare i Green Innovation Contest 2012.

Foamglasets egenskaper

Man ska inte kasta sten i glashus, sägs det och många kanske förknippar glas med något skört som lätt går sönder men foamglaset står pall för ganska mycket. Till exempel bränder och eldstormar. Eftersom foamglas är oorganiskt kan det inte brinna utan verkar brandskyddande. Några antändliga vätskor eller gaser kan inte passera genom glaset som också är resistent mot organiska lösningsmedel och de flesta syror.  Foamglas lämnar en materialgaranti på 50 år.

Bra isoleringsförmåga

Glaset har en bra isoleringsförmåga och som andra tunga material håller det värmen ute på sommaren och bevarar den inomhus på vintern. Köldbryggor finns inte i cellglaskonstruktioner på samma sätt som hos betong- eller järnbalkar som leder kyla eftersom glaskonstruktionen kläs med minst 5 cm foamglasisolering för att inte plåtlättbalkarna skall exponeras för fukt och utgöra köldbryggor. Det uppstår heller inte några vindrörelser i glaset.

Den färdiga väggen blir cirka trettio centimeter tjock och tillsammans med andra energisnåla lösningar kan energiåtgången komma ner i mindre än vad ett passivhus förbrukar, säger Åke Mård, i tidningen Byggindustrin (Juni 2008).

Vattentätt

På samma sätt som ett akvarium inte läcker vatten är foamglaset helt vatten- och ångtätt eftersom glaset består av slutna celler.  Ingen fuktabsorption, kondensation eller svällning kan uppstå.  Någon plastfolie eller ångspärr behövs därför inte i väggen.

Eftersom foamglas är helt oorganiskt kan det inte skadas av djur eller ruttna. Det gör det lämpligt i konstruktioner under jord eftersom mikroorganismer och bakterier inte kan växa i materialet.

Reglerar inte fukthalten inomhus

Att foamglaset är helt tätt och inte kan ta upp något vatten är i vissa sammanhang en önskvärd egenskap till exempel vid grundläggning men det betyder också att foamglasväggar inte får den fuktreglerande förmåga som de flesta andra tunga material, till exempel tegel, massivträ, Träullit och lättbetong har. För att få en utjämning av inomhusluftens fukthalt måste konstruktionen i så fall kompletteras med innerväggar eller ytskikt i fuktbuffrande material, till exempel lerputs. Innertaksskivor av Träullit buffrar också fukt.

Mer om glashusets materialekologi

Foamglas tillverkas av naturligt förekommande råvaror i form av sand, dolomit och kalksten. Det innehåller i sig inga kemikalier eller miljöskadliga ämnen och är certifierat med Nature Plus. Men det finns ändå vissa miljömässiga nackdelar. Det mest uppenbara är att det går åt mycket energi för att framställa glas. Men energiåtgången är ändå betydligt lägre, cirka 6 gånger mindre,  än för att tillverka betong och dessutom ingår ingen klimatskadlig cement, vilket otvetydigt gör en grund av foamglas till ett bättre miljöval än en betongplatta.  Också lättbalkarna i stål kostar en del energi att tillverka. Andra nackdelar är att skivorna limmas med fossilt baserat bitumen 2-komponentslim (läs mer under lim) och att fogmassa används. Kim Mård säger att man valt en så miljöanpassad fogmassa som möjligt.

Källor:

Bok

Berge Bjorn, The Ecology of Building Materials, Routledge Architectural Press 2009

Internet

http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/energiklokt-hus-med-glas-i-grunden-15306

www.foamglas.com

http://www.koljern.se

http://kvisslebyhuset.se

http://www.st.nu/slakt-o-vanner/ake-prisas-for-sin-byggteknik (Sundsvall tidning)

Telefonsamtal

Kim Mård på KOLJERN® system