Dags att söka till distanshögskolekursen: ”Bärkraftigt byggande och boende”

28 april 2017

För,  troligen allra sista året, arrangerar nu Dalarnas högskola kursen  ”Bärkraftigt byggande och boende” för självbyggare, professionella och andra ekobyggintresserade som vill lära sig mer om att bygga hållbart och miljövänligt. Så tag chansen och sök! Här hittar du mer info:

Stjärnsund.nu

Högskolan Dalarna-kursinfo

 Nedan ett återpublicerat reportage från kursens studieresa år 2011:

 

På jakt efter gröna hus – en studieresa i ekologiskt byggande

 

På jakt efter gröna hus

Det är senvår 2011. Den där tiden på året när landskapet exploderar i klorofyll. Utanför bussfönstret passerar åkrar, hagar och hus revy. Inne i bussen haglar för den oinvigde märkliga begrepp som hygroskopiska tätskikt, massugnar och ackumulatortankar.Det är Dalarnas högskola som arrangerar en studieresa om ekologiskt byggande med ett 25-tal deltagare. De flesta studenter från distanskursen ”Bärkraftigt byggande och boende” i södra Dalarna. Några deltar bara i studieresan.

-Är det tätat med fårull, utbrister någon och kör ner handen i en säck med ull.

Vi befinner oss vid ett av de första stoppen hos Felicia Oreholm i Nacka utanför Stockholm. Felicia är också deltagare på kursen. Hon har byggt ett hus i lecablock. Alla material är omsorgsfullt utvalda och analyserade innan de fått göra entré i huset.

-Jag vill bygga så kemikalie- och giftfritt som möjligt, säger Felicia som valt oimpregnerade fönster i kärnvirke och PVC-fria elkablar.

Till sist putsas hela härligheten in i lera. Lufttorkad lera är ett uråldrigt material som verkar ha framtiden för sig, åtminstone i ekobyggkretsar. Det är klimatsmart och har goda fuktreglerande egenskaper.

Ekoarkitekt guidar

Ekoarkitekten Varis Bokalders undersöker en värmekamera. Med den kan värmeläckor i väggar upptäckas.

Vi rullar vidare. Vår guide, ekoarkitekten Varis Bokalders, griper mikrofonen och berättar om det senaste på ekobyggfronten. Varis har trettio års erfarenhet av ämnet. Han har författat en tjock bibel om ekobygg som bl.a. översatts till kinesiska. Ledare på resan är också byggingenjör och kursansvarige Ingmar Nygren samt initiativtagare och energiforskare Mats Rönnelid.

Husdrömmar

Det ryms många husdrömmar i bussen. Under kursen har en del av dem kommit ett steg närmare ett förverkligande. Kursdeltagarna, och de kanske framtida byggherrarna, är allt från sjuksköterskor till studenter och folk i databranschen, alla med en strävan att bygga hållbart och att inte överlåta byggandet till proffs utan själva spela en aktiv roll i byggprocessen.

-Med kunskap kan man bli en kritisk konsument som vågar ställa krav och ifrågasätta, säger Mats Rönnelid på sjungande dalmål. Vissa som bygger hus ägnar två timmar åt att välja värmesystem och två veckor åt att välja köksluckor. Då har man inte förstått vad som är viktigt.

Sagohus i lera möter stram funkis

 

I sörmländska Järna blir kontrasterna stora. Vi rör oss mellan antroposofernas barbapapaliknande hus i akvarellfärger där vi tittar närmare på olika lerbyggnadstekniker till ett minimaliskt passivhus i svart trä utanför samhället. Där möter oss Philip Thermen en entusiastisk småbarnspappa med ett barn på axeln. Han är också entreprenör och ägare av företaget Greenbuild. Hans specialitet är att bygga passivhus med cellulosaisolering. Huset vi tittat på har han byggt åt sig själv och familjen.

-Jag gillar minimalism, konstaterar Philip som valt ett rått polerat betonggolv och en avskalad inredning i vitt, grått och svart. Med vissa inslag av starkare färger, som en eftergift till sambon.

Som alla passivhus är huset byggt med extremt täta och välisolerade väggar. Energiförbrukningen blir därför ytterst låg. På taket sitter solfångare som ger varmvatten halva året. För vinterhalvårets värmebehov finns en liten vattenmantlad kakelugn. En ackumulatortank lagrar värmen både från eldstaden och solfångarna. Man vill ju kunna duscha varmt även när solen inte lyser.

Populär energitrio signum för ekohus

Just denna trio av vattenmantlad eldstad, ackumulatortank och solfångare är en lösning som gång på gång återkommer i de hus vi besöker. I passivhus blir uppvärmningsbehovet extremt lågt och i Philips hus räcker det därför med en väldigt liten kamin.

-Jag har en passion för teknik, erkänner Stefan som valt Mieles mest energisnåla vitvaror och installerat vägginfällda högtalare i vartenda rum. Till och med på toaletten.

Modern utveckling av timmerhus

En traditionellt faluröd fasad lyser emot hus oss i solskenet. Men det är inget konventionellt småhus utan ett så kallat massivträhus. Hela huset andas trä – också insidan där ådringen lyser igenom de milda färgerna som väggarna är målade i. Väggen består av just 100 % trä vilket också är också är namnet på den tysknorska husleverantören.

Massivträhusen är en industriell utveckling av traditionell timmerhusteknik där träet fogas samman till träelement på fabrik i stället för att bestå av stockar som staplas på varandra och binds samman med knutar. Det möjliggör ett rationellt byggande. Idag byggs till och med höghus i massivträ.

En som gillar trä är kursdeltagaren och timmermannen Erik Engkvist. Han arbetar på en hustimringsfirma.

-Förut var timmerstomme det enda jag kunde tänka mig men under kursen har det dykt upp en hel del alternativ. Man kan bygga miljöanpassat på många olika sätt, säger han

Tunga väggar ger värmelagring

Återvunnet tegel skiftar vackert i olika kulörer och magasinerar värme

Massivträhuset är en tung konstruktion. Det innebär att väggen består av ett enda material rakt igenom som både är bärande och isolerande, istället för att vara uppbyggt av flera olika skikt vilket är det vanligaste i Sverige. I Sörmland tittar vi på ännu en tung huskonstruktion. Ett stenhus – i återvunnet tegel.

En liten påse med små vita stenar vandrar runt i gruppen. Det är perlit- ett vulkaniskt material.Det har använts som isolering i huset som är murat med dubbla väggar där utrymmet mellan dem fyllts med perliten.Fördelen med tunga väggar är att värme lagras i dem. Det ger en temperaturutjämnande effekt eftersom huset både värms upp och kyls ner långsamt.

En provkarta över ekobyggtekniker

Titta äppelträden blommar, utropar Mats Rönnelid när bussen kämpar sig uppför kullarna på Österlen.

– Och magnolian, tillägger någon längre bak i bussen.

I ett landskap som närmast för tankarna till Edens lustgård ligger Baskemölla ekoby omgivet av äppellundar och hav. Busschauffören Björn Olausson släpper av oss vid en skylt med texten: välkommen till fots.

Glesa radband av hus i olika färger, former och material kantar de slingrande, grusvägarna i byn. Inget hus är en kopia av något annat. Baskemölla är som en provkarta över olika ekobyggtekniker

– Det här är den nya generationens ekobyar. Alla hus är unika. Man bygger individuellt och personligt. Det som förenar är förnyelsebar energi och sunda materialval, säger Varis.

Som exempel på originalitet berättar han om ett hus med två ingångar. En för människorna och en för hönsen.

– Det är en experimentby med olika hus i lera, sten, trä och halm. Men många har ändå knutit an till traditionellt skånskt stenhusbyggande, säger arkitekt Gunilla Dahmén som ritat flera av husen i Baskemölla och visar oss runt i byn.

Vi stannar vid ett solgult, putsat hus med en vedstapel framför. För den som inte kan bestämma sig för konstruktionsmaterial kan det här huset visa på en tänkbar lösning.

-Det här är både trä och stenhus i ett, säger barnmorskan som bor i huset.

Hennes hus är byggt av väggelement i träullscement- ett material som vi annars mest är vana att se som akustikplattor i taket. Det är en ganska ny metod, utvecklad av arkitekt Mattis Rückert i samarbete med träullitfabriken. Träullen gör cementen lättare och mer isolerande.

-Det gick snabbt att få upp huset. På en dag var väggarna resta, berättar ägaren.

Om träullithusen går snabbt att bygga gäller motsatsen för de hus i byn som uppförts i lera och halm. Det är arbetskrävande tekniker som kan innebära långa byggtider. Fördelen är ett oförädlat, lokalt och mer eller mindre gratis byggmaterial.

Stenhustekniker på frammarsch

Kursdeltagare Roland Mårtensson tittar intresserat på de vita lättbetongväggarna som är målade med kalkkasein. Vi har nu förflyttat oss ytterligare en bit söderut.

Skånske Roland Mårtensson följer skånsk tradition och bygger i sten

-Jag ska också bygga i sten. Det verkar enklast så, menar Roland som reser ändå från Skåne till kursorten Stjärnsund i södra Dalarna en gång i månaden. Han är nöjd med kursen.

– Frågan är om jag alls byggt om jag inte gått kursen. Det är så mycket att tänka på, säger han.

Beslut runt materialval och annat samt ritningsunderlagen har vuxit fram under kursens gång- genom undervisningen och i diskussion med lärare och elever.Föreläsningarna behandlar byggprocessens olika steg från tomtval, utformning av planlösning, byggmaterial till el, och värmesystem och att göra bygglovsritningar.

Natten tillbringar vi på ett tåg i Lund som byggts om till vandrarhem. De flesta slår följe till en indisk restaurang. För den som inte är mätt på hus bjuder en kvällsvandring i den gamla studentstaden på goda möjligheter att studera skånsk stenhustradition närmare.

Nästa dag fortsätter i stenhusens tecken. Vi kollar närmare på lättbetong hos arkitekten Kiran Gerhardsson i miljöklassade Villa Trift utanför Lund. Utanför huset möter oss Jörgen Dahlgren från Ytong som demonstrerar företagets senaste lättbetongprodukt Multipor. En ny typ av lättbetong med fler luftporer och därmed bättre värmevärde. U-värdet är så bra att man kan bygga passivhus med blocken utan att någon ytterligare isolering behövs. Man slipper då använda tätskikt och plaster i väggarna. Något som uppskattats i ekobyggsammanhang.

Tysk tegelentusiast

Återvunnet tegel och halmtak skapar karaktär åt detta hus

En som också undvikit plast och syntetmaterial är Nils Christian Broening –en prismedveten tysk som slagit sig ner i den skånska myllan och uppfört ett hus i återvunnet tegel med halmtak som krona på verket. Nils Christian har jagat många av sina material på Blocket. Ibland har han tagit släpvagnen till sitt hemland Tyskland för att hitta bra produkter. Det är där köksskåpen i massivträ är inhandlade. De vanliga som är tillverkade av spånplattor med lim i ville han inte ha.

Hög trivselfaktor

De skånska deltagarna är på hemmaplan och hoppar av bussen innan den vänder norrut igen. En av dem är veterinären Merete Hansen från Hörby. Hon har långt framskridna byggplaner, tomt och bygglov och ska bygga ett hus med lecablock, träullit och träullslera- och med ekobyggfavoritern solfångare och ackumulatortank så klart.

-Det har helt klart varit värt att åka upp till Dalarna en gång i månaden. Både kunskapsmässigt och socialt. Det har varit väldigt trevligt och jag har fått mycket inspiration, säger Marete.

Trivseln återkommer flera deltagare till. Det uppstår en gemenskap mellan de engagerade deltagarna och att föreläsningar sker på en gammal herrgård i den sköna bruksorten Stjärnsund gör sitt till. Många väljer att inkvartera sig på byns vandrarhem och kursgård Fridhem där byggdiskussionerna kan fortsätta långt in på kvällen. Kanske framför kakelugnen med en flaska vin.Kursen är nu inne på sitt åttonde år och det har hittills inte varit något problem att fylla platserna. Folk åker från Ystad till Överkalix för att lära sig om grönt byggande.

 

Skönhet är den bästa affärsiden

Det är dags för hemresa. Men först ett sista stopp i Vadstena där Sören Niklasson, pensionerad chef för det kommunala bostadsbolaget.

Skönhet är den bästa affärsiden, deklarerar Sören.

Det är lätt att hålla med när man tittar ut över den gemytliga småstadsbebyggelsen vid Vätterns strand. Det här är hyreshus i bästa läge. Omsorgsfullt utformade i miljöriktiga material.

Sören brinner för god arkitektur och sunda hus. Han lyckades till och med övertyga det allmännyttiga bostadsbolaget att bygga badrummen utan tätskikt. Nej några kemikalier ska inte få störa de boendes hälsa.

-Badrummen och dess nyttjare mår fortfarande bra efter tjugo år, konstaterar Sören.

 

Text och bild: Cathrine Bülow

Annonser

Kategorier