Hur hanterar man asbest, radon, PCB och mögel vid renovering?

07 maj 2012

Ska man agera proaktivt eller reaktivt?

Text: Fil Dr Bengt Wessén Teknisk chef Pegasus lab, Eurofins Environment TestingSweden AB . Vi har ett stort renoveringsbehov av våra svenska fastigheter. Under de närmaste 10 till 15 åren behöver ca 1 miljon lägenheter renoveras. Det innebär att alla idag otillåtna byggnadsmaterial behöver bytas ut samt att öppna eller dolda fukt- och mögelskador kan/bör åtgärdas.

Idag finns regler runt asbest, radon och PCB. Detta innebär i klarspråk att all PCB ska vara bortsanerad till 2016. Radonhalten inomhus ska idag understiga 200 Bq. Asbest ska antingen saneras bort eller täckas in, om man väljer det senare alternativet måste det dokumenteras noggrant.

Men när det gäller mögel och bakterier är myndigheterna mer svävande på målet även om utvecklingen i myndigheternas skrifter blir allt skarpare, dock saknas direkta lagkrav jämförbara med asbest, radon och PCB. Detta till trots att det finns stor kunskap inom sjukdomshistoriken när det gäller sambanden mellan fukt-mögel-ohälsa. I gamla skrifter såsom 3:e mosebok, den 1:a läroboken i arkitektur från 700-talet före Kristus fram till ”Källarparagrafen” i norsk lagstiftning (1894)har vi inte kommit längre än till Miljöbalkens formulering: ”Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet skall utföra de skyddsåtgärder och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”.

Socialstyrelsens direktiv ”Olägenhet för människors hälsa gäller där det förekommer synlig mikrobiell växt och/eller mikrobiell lukt i bostadsrum eller lokaler för allmänna ändamål och där mikroorganismer eller mikrobiell lukt befaras spridas från byggnadskonstruktionen eller från t.ex. källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas stadigvarande. Vi har även Boverkets byggnadsregler där man lite svepande anger att man inte får utforma byggnader så att fukt orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa.

Om vi ser till hälsosituationen i Sverige av idag så kan vi se att vi fått en ökning av astma med 200 % senaste 20 åren, även allergier ökar. I Sverige har 40% av befolkning har/haft allergi, 1/3 barn har allergi, enligt Magnus Wickman, Professor i Barnallergi vid Karolinska Institutet/Överläkare Södersjukhuset. -”Barn som lever i mögelskadade hus har en 40%-ig ökad risk att drabbas av astma under de första levnadsåren. 50-60% Ökad risk för allergisnuva upp till skolåldern.”

Statistik på mögelprover under de senaste 5 åren, visar att vi har ett stigande problem med detta.

All mögel och bakterieförekomst är ett resultat av för hög fuktbelastning och just hög fuktbelastning är den största bakomliggande faktorn till ohälsa i byggnader. Problemet med att konstatera om mögel eller bakterieproblem förekommer eller inte är att organismerna är för små för att se med ögat, det krävs ett mikroskop med hög förstoring. Faktum är att allt mögel luktar eller syns inte!! Om man har ett fuktproblem måste fukten saneras, men då måste man inse att om fukten avlägsnas blir fuktprodukterna kvar såsom hälsopåverkande emissioner och toxiner gaser och partiklar. Det är bara fukten som försvinner. Vid provtagningar av mögel så måste man inse att luftprov bara indikerar eftersom det inte bevisar att källan finns i fastigheten. Materialprov däremot verifierar om det verkligen finns mögel och bakterieproblem i byggnaden.

Tre faktorer behöver uppfyllas för att mögel/bakterier ska växa till:

A fukt (>75% relativ fuktighet) B energi (organiskt byggmaterial) och C sporer (finns överallt). Orsaken sen att fukten kommer in i våra byggnader fördelas enligt följande, där faktiskt inte fuktskada är det vanligaste som man kan tro utan är först på tredje plats:

1.       Konstruktionsfel (33%)

2.       Fuskbygge/slarv (25%)

3.       Fuktskada ( 20%)

Mögelprov

 Asbest (Arbetsmiljö)

Användning av asbest förbjöds i Sverige 1982, med vissa undantag. Förbudet regleras i Kemikalieinspektionens föreskrifter. Samtliga asbestsorter har klassats som cancerframkallande genom EU Kommissionens direktiv 91/632/EEC (ändring av Rådets direktiv 67/548/EEC).

Asbest kommer dock finnas kvar länge i utrustningar och maskiner för industri samt i byggnader och fartyg. Under en lång tid framöver kommer arbetstagare som arbetar med reparation, underhåll samt rivning av byggnader att komma i beröring med material som innehåller asbest.

Asbest kan finnas på många ställen i huset

För att undvika hälsorisker krävs information om vilka material som innehåller asbest. Om det finns minsta anledning att misstänka förekomst av asbest vid reparation, underhåll eller rivning av byggnad, byggnadsdel eller teknisk anordning ställer AFS 2006:1 vissa krav. Ett krav är bland annat att arbetsgivaren skall begära information om förekomst av asbest från byggnadens/ anordningens ägare.

PCB

PCB en förkortning för polyklorerade bifenyler är en grupp svårnedbrytbara organiska klorföreningar. Nyanvändning av PCB är förbjuden sedan länge. PCB har använts i en rad olika produkter som transformatorer, kondensatorer, förseglingsmassor i isolerglas och som mjukgörare i plaster och fogmassor. I mitten av 60-talet upptäcktes att PCB spridits till naturen varför det förbjöds på 70-talet.

Enligt svensk lagstiftning (SFS 2007:19, SFS 2010:963) är fastighetsägare där fogmassa eller halkskyddad golvmassa kan ha använts under åren 1956-1973 ansvariga för att inventering av PCB genomförs. Resultaten skall redovisas till miljökontoret. Påvisas PCB i halter >0,0500 viktsprocent skall byggnaden saneras. Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1956 – 1969 ska vara sanerade senast den 30 juni 2014. Byggnader eller anläggningar uppförda eller renoverade 1970 – 1973 där fog- eller golvmassa använts inomhus ska vara sanerade senast den 30 juni 2016.

Påvisas PCB i halter mellan 0,0050 och 0,0500 viktprocent skall sanering ske senast i samband med renovering, ombyggnad eller rivning.”

Radon i våra bostäder orsakar ca 500 dödsfall per år

Radon finns nästan överallt i marken i olika mängder. Om lufttrycket är lägre inomhus än utomhus så kan radon sugas in i hus från marken. Radon finns även i så kallad blå lättbetong i byggnader eller i dricksvattnet vilket också kan göra att halten radon inomhus blir högre. Socialstyrelsen anger ett riktvärde på 200 Bq/m3 för bostäder, skolor och förskolor.

När det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller bildas radon. Detta är en osynlig och luktfri radioaktiv gas. I nästa steg sönderfaller radon till sk radondöttrar som är radioaktiva metallatomer. radondöttrarna fastnar på damm som vi andas in och kan på det viset komma ner i våra lungor.

Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer näst efter tobaksrökning. Radon som finns i bostäder orsakar ca 500 lungcancerfall varje år.  Av dessa är det ungefär 50 som aldrig varit rökare.

Miljonprogrammet:

Sveriges riksdag bestämde att mellan 1965 och 1975 skulle det byggas en miljon bostäder. Under den här tidsperioden var asbest och PCB vanligt förekommande byggnadsmaterial. Bostäderna byggdes snabbt med risk för slarv (tidspress) och byggnationen skedde före oljekrisen utan krav på värmeisolering och är därmed idag en energibov med krav på hög energiåtgång (billigt byggmaterial).

Detta renoveringsprogram kommer att innefatta stora kostnader för fastighetsägaren. Dessa ökade kostnader måste sedan tas ut i form av hyresintäkter. Det finns redan tidningsrubriker som tar upp detta där hyresgäster går samman för att protestera mot kommande hyreshöjningar. Vad man som hyresgäst kanske inte förstår är de stora kostnader som tillkommer bara av att etablera ett byggföretag på plats.

Beroende på fastighetens storlek så kan dagskostnaden för en renoveringsetablering variera mellan 250 000 till 1.6 miljoner. Här inser man snart att det finns mycket pengar att tjäna in om man planerar sin renovering så noggrant som möjligt för att slippa kostsamma förseningar (utan att inkludera eventuella förseningsböter). Klarar man projektet på 70 eller 90 dagar så kommer man efter en enkel matematisk beräkning fram att vid ytterligheterna av ovan nämnda etableringskostnader tjänar man 5 respektive 32 miljoner kronor.

Vid val av renoveringsutförande så finns det i princip två vägar att välja om man väljer att följa lagstiftningen vill säga. Antingen så river man ut allt byggnadsmaterial så att man erhåller en stomren fastighet och bygger upp allt på nytt, eller så analyserar man varje rum efter föroreningar och river bara ut de rum som är förorenade av asbest, mögel och PCB.

Labbananalys

Vi har exempel på en renovering av 55 lägenheter där man vägde för och emot en total utrivning eller att riva efter att man analyserat samtliga rum. Det statistiska underlaget som man fattade sitt beslut på, påvisade föroreningar i 60% av rummen i tre trappuppgångar.  Om man valde att riva ut allt så innebar det en extra kostnad för projektet på strax över 6 miljoner kr. Då valde man att analysera samtliga rum och man kom fram till att föroreningsgraden i projektet var att 17% av rummen var förorenade och extrakostnaden för analyser och sanering blev strax över 1 miljon kr. Man sparade alltså här ca 80 % i ROT-avgifter och då har vi inte räknat in tidsbesparingen som i detta projekt kostade 1.6 miljoner per dag.

Konsekvensen om man inte har planlagt innan renoveringsstart blir att projektet blir:

·         Dyrare (personal, material, express),

·         Tar längre tid (byggstopp och analys)

·         Onödiga renoveringar (renoverar friska områden)

·         Belastar arbetsmiljö/inomhusmiljö/utomhusmiljö

Vår slutsats är alltså: Jobba Proaktivt, inte Reaktivt!!! Detta ska ske i god tid, långt innan offertarbetet tar sin början.

 

 Artikel skriven av: Fil Dr Bengt Wessén Teknisk chef Pegasus lab, Eurofins Environment TestingSweden AB

Kategorier